Comments on: Drön

By: Johan Ronström » Blog Archive » Timotej vs. Sarek

Johan Ronström » Blog Archive » Timotej vs. Sarek — Sun, 28 Feb 2010 16:38:45 +0000

[...] Vi börjar med det första. Intro-slingan. Det kan omöjligen vara den Sonerud tycker är så lik, då Sareklåten har en väldigt melodiös och harmonisk slinga och Timotejs låt snarare har ett enackords-riff med bordun-funktion. [...]

By: Attention economies and drone music « Entanglements

Attention economies and drone music « Entanglements — Sat, 13 Feb 2010 15:46:20 +0000

[...] the audio-visual from swedish speaking Copyriot, where a discussion on the swedish word for drone came to matter Possibly related posts: (automatically generated)Attention [...]

By: Jonk – Musiktips

Jonk – Musiktips — Thu, 11 Feb 2010 15:31:04 +0000

[...] The dead texan – The struggle Ett band som jag missat tidigare, såg just denna hos Copyriot och föll [...]

By: rasmus

rasmus — Wed, 10 Feb 2010 10:35:17 +0000

amilah: Fast när Alice Coltrane spelar harpa med indisk tamboura i botten, med Pharoah Sanders i modala improvsationer ovanpå, kan jag nog kalla det bordunmusik. (YouTube)

By: amilah

amilah — Tue, 09 Feb 2010 23:19:11 +0000

även jazzen har en modal tradition från sent 50-tal, men frånvaron av en bordun är påtaglig.

By: eff

eff — Mon, 08 Feb 2010 21:39:06 +0000

Tänkte bara tipsa om Birchville Cat Motels enligt mig ganska fantastiska Gunpowder Temple of Heaven. 40 minuter orgeldån. Campbell Kneale har gjort ganska mycket trevligt oväsen under det namnet, Curved Surface Destroyer-grejerna är värda att kolla upp också.

Även om det strikt menat kanske inte är borduntoner så är Arvo Pärts Cantus in Memoriam Benjamin Britten i de lägre registren utan tvekan så nära Sunn O))) man kan komma utan att koppla in förstärkare och hänga på sig kåpor av något slag.

By: rasmus

rasmus — Mon, 08 Feb 2010 08:24:18 +0000

systembreakdown: Absolut!

Stort tack till alla kommentatorer för oerhört värdefull respons som jag säkert återkommer till i kommande inlägg!

By: systembreakdown

systembreakdown — Mon, 08 Feb 2010 08:04:47 +0000

Strupsång är väl ett väldigt tydligt exempel på bordun då man utgår från endast en grundton och sedan spelar med övertonerna?

By: Magnus

Magnus — Fri, 05 Feb 2010 08:41:09 +0000

Skulle knappast räkna Stravinskij som en av de tonsättare som underskattades av musikkritikerna och fick ett sent genombrott. Inte t ex Bernstein heller. Det är ju knappast så att Webern. Boulez och serialismen är den skola som oemotsagda härskade över 1900-talets konstmusik. Stravinskij var säkert mer spelad och känd än Schönberg, både för musiker och icke-musiker, på de flesta håll efter typ 1920.

Men visst , ostinatos som upprepas under lång tid (någon minut eller längre) och som har en framträdande plats i ljudbilden kan bidra till en drönaktig verkan. Havergal Brian, en självlärd engelsk tonsättare som var född 1876 i en arbetarfamilj i en småstad (“the kind of background that major composers and artists, in those days, simply did not come from”) är ett av de där stora originalen. Hans Andra symfoni, “The Gothic”, var långe mest känd för att den stod i Guinness rekordbok som den längsta och mest resurskrävande symfonin, men den är ett imponerande verk på egen hand och finns sen 90-talet i en snygg 2-cd-utgåva på Naxos, med magnifikt ljud och ett antal slovakiska orkestrar och körer som slagit sig samman. Här är det ofta fråga om djupa borduner i bleckblåset, vitalt slagverk och ostinatoburna grooves snarare än tät motivisk bearbetning. Mätt med Beethovens eller Brahms mått händer det inte alltid så mycket med motiven, men musiken har ne filmisk energi och de rytmiska gesterna behärskar landskapet.

Verket skrevs 1919-27 och man kan höra inflytandet från första världskriget på en del håll, särskilt i den tredje satsen som leder till en helt fantastisk klimax där man ser jorden skaka under kanonkrevader och stridsvagnar:

Brian sats 3, del 1: http://www.youtube.com/watch?v=xY-RrSv_yiw
del 2: http://www.youtube.com/watch?v=e2Lr2sQekQc

Från sådär sex minutrer in i första klippet sker inte mycket motivisk utveckling, utan de rytmiska stegringarna och omvändningarna dominerar helt.

By: Johan Landgren

Johan Landgren — Fri, 05 Feb 2010 07:38:52 +0000

@Magnus, klas, Johan Ronström:
Borduner fanns ju säkerligen, men inte hos “renläriga” tonsättare som Schönberg och Boulez – som ju tillhör de som i hög utsträckning fått skriva 1900-talets konstmusikhistoria.

Hos tonsättare som inte åtnjöt samma fisförnäma status i Darmstadtgenerationen, var situationen en annan. Inte minst är ju ostinaton vanliga hos Stavinskij (och till och med Webern kör med dem ibland).
Vad säger ni: hur pass nära är kopplingen är mellan bordun och ostinato?