Statusrapport kring Hadopi

Ester Pharasyn har på sin blogg Le domaine d’Anaïs minutiöst följt den politiska process i Frankrike som lett fram till lagen och myndigheten Hadopi.
Hon sammanfattar i en mycket läsvärd artikel [pdf] som publiceras i nya numret av Neo. Texten inleds med en sammanfattning:

Avstängning från internet som straff för upphovsrättsintrång, men med fortsatt betalningsskyldighet och förbud att teckna nytt abonnemang. Omvänd bevisbörda och krav på installation av myndighetsgodkänd mjukvara som skydd mot anklagelser från samma myndighet. Kriminalisering av ”bristande uppsikt” över den egna internetuppkopplingen, vilket i praktiken gör en anklagelse om upphovsrättsbrott till ett bevis på ett underlåtenhetsbrott. En straffrättslig snabbprocedur där den anklagade kan dömas till böter, avstängning från internet och civilrättsligt skadestånd, samtidigt, och utan att höras.

Förra året utnämnde Ifpi Frankrike till mönsterelev. Hyllningarna fortsätter i Ifpis Digital Music Report 2010 och framförs bland annat genom en viss Stephen Garrett:

Stephen Garrett says the French HADOPI law introducing a graduated response has set an example internationally.
“The French law is absolutely right. It’s all very well to talk about consumer rights and people’s rights to the internet, but equally we, the content owners and creators, have the right to be rewarded for our work. I think that squeezing someone’s bandwidth and ultimately cutting off that tiny percentage who persist seems to be quite a fair balance between competing rights.”

En lärdom att dra från Ifpi-retoriken är att vi inte ska gå med på att diskutera i termer av “balans” mellan olika “rättigheter” – särskilt inte konsumenträtt. Hadopi-lagen handlar om mer än så. Den handlar om vad internet ska kunna vara framöver. Att lagen är antagen betyder inte att dess innebörd är klar, som Ester Pharasyn skriver:

Än så länge är hadopi-lagen en potemkinkuliss och myndigheten hadopi, vilket elaka tungor är snara att påpeka, en dyr och onödigt komplicerad maskin för utskick av massmejl.

Under våren fortsätter hadopi-dramat. Nu ska det avgöras hur det rent praktiskt ska gå till att stänga av individer från internet. Detta är – jag upprepar – inte i första hand en fråga om integritet eller övervakning. Läs gärna vidare i det inlägg som publicerades här för två år sedan: “Vad som glöms bort när alla bara diskuterar privatlivets helgd“.

6 kommentarer ↓

#1 DanceK on 28 January 2010 at 1:48 pm

Om det är något i det här märkliga propaganda-kriget som får mig att koka, så är det när IFPI försöker byta ut “civilrätt” mot “konsumenträtt”.

Mitt problem med upphovsrättsfrågan har alltid varit att vi kompromissar mellan något mycket viktigt mot något mindre viktigt (underhållningsmedia, eller snarare EN SPECIFIK FORM av underhållningsmedia).

När IFPI medvetet försöker byta ut termen “civilrätt” mot “konsumenträtt” för att förringa den, tolkar jag det som att de är väl medvetna om vad de håller på med. Och fortsätter med det. Maffia indeed.

#2 DanceK on 28 January 2010 at 1:55 pm

On a more related note:
Alltså, att hävda att Hadopi ffa är ett problem för den personliga integriteten är ju EN förenkling. Men IFPI vill ju inte ens föra diskussionen på DEN nivån, utan förringa det hela ytterligare!

#3 T-Short on 28 January 2010 at 4:19 pm

Du såg att byrån som gjorde Hadopi-logon använde ett piratkopierat typsnitt?

http://fontfeed.com/archives/french-anti-piracy-organisation-uses-pirated-font-in-ownlogo/

#4 Dennis Homo Sapiens Nilsson on 28 January 2010 at 4:23 pm

Fortsätter IFPI/RIAA på det här sättet så sågar de snart av den gren de själva sitter på. Grenen de håller på och sågar av är grundförutsättningarna för en demokrati.

En fungerande demokrati är tillika en förutsättning för att IFPI/RIAA:s medlemsorganisationer skall kunna fungera.

Varför då inte införa ett statlig monopol på ex-vis kultur och musikproduktion, för att maktens herrar och damer skall kunna vara säkra på att inga dumheter kommer fram?

Då behövs inte IFPI/RIAA, eller deras medlemsorganisationer längre.

Fast så här långt har väl inte IFPI/RIAA:s ledning tänkt?

#5 Mhannen on 3 February 2010 at 10:04 am

Kan vi inte bara avskaffa upphovsrätten och tillåta obegränsad fildelning över nätet, och att göra det lagligt att på vilket sätt som helst ursprungligen lägga ut något upphovsrättsskyddat på nätet?
Då slipper vi ju både allt tjafs, alla lagar, ifpi, alla kontrollverktyg o alla försök att kringgå dem o även i slutändan en del skivbolag, eftersom möjligheten att tjäna pengar på andras musik minskar drasiskt? Alla vill ju ändå ha tillgång till gratis musik, filmer, tv-serier och datorspel, så det är odemokratiskt att försöka förhindra spridning tycker jag.

#6 Mhannen on 3 February 2010 at 10:51 am

Bäst att jag förtydligar mig, om fri fildelning blir lagligt kommer jag aldrig någonsin att köpa musik, en DVDfilm, ett datorspel, en ljudbok, ett rollspel, ett operativsystem eller ett nyttoprogram till datorn igen. Allt finns ju redan med viss svårighet tillgängligt redan nu och kommer med lätthet att bli tillgängligt om det släpps fritt, så att betala för saker folk vill ge mig gratis är bara dumt. Mina vänner gör redan så idag, dom går aldrig på bio för dom har ju redan filmerna i HD kvalitet på hårddisken innan premiären, samma med dom som rollspelar, varför betala tusentals kronor för World of Darkness: Requiem eller D&D 4th Edition när man kan få ner dom i PDF gratis? Eller för den delen varför köpa böcker när i princip ALLT finns som ljudböcker i mp3? Det enda som håller mig tillbaka är att det är olagligt att lägga ut saker och utan att lägga ut minskar tillgängligheten till nedladdning för eget bruk. Men skulle det bli lagligt, skulle tillgängligheten och nerladdningen öka drastiskt, alla skulle förmoda att någon annan köpte produkten. :-D Själv skulle jag inte bry mig, bara jag fick gratis. Det är bara fånigt när folk argumenterar mot piratkopiering av datorspel med att 60% av alla spel är piratkopior och att detta skulle skada branschen. Och? Då får väl speltillverkarna göra bättre spel så folk vill betala för dom? Och vem vill – egentligten – betala för Windows eller Microsoft Office? Eller för antivirusprogram? (Givetvis ska även gratis nedladdning av mjukvara vara tillåtet för företag. :-D )

Kommentera