Från kassettskräckens dagar

Någon letade fram en artikel från Der Spiegel, publicerad den 18 april 1977, med anledningen av att Edisons fonograf firade hundra år: “Klang-Supermarkt zum Nulltarif“. Det tog ett tag att notera att artikeln har drygt trettio år på nacken, för där uttrycks en oro för den framtida musikekonomi som i mycket är identisk med vad som brukar höras idag. Skillnaden var att hotet då kom från bandspelaren, en uppfinning som för övrigt just Tyskland skänkt världen, liksom en bonus till andra världskriget.

Skivindustrin står inför sin farligaste kris någonsin, konstaterade Der Spiegel 1977. Kvalificerade anställda kommer att då sparken och repertoaren kommer att inskränkas, som följd av att skivbolagen tvingas till drastiska nedskärningar. Kassetternas allt bättre ljudkvalitet var en fara som inte borde underskattas.

Skivspelaren förblir bunden till en uppspelningplats som är fast, platt och fri från skakningar. Kassetten ljuder däremot knasterfritt på varje plats och i varje läge – i motorfordon som färdas över knaggliga vägar, på campingplatsen såväl som i barnkammaren. Dess kapsel skyddar den från sol, damm och stötar. Bandet riskerar inte längre att skapas i de moderna bandspelarna; dess användning är nästintill obegränsad.

Nå, när jag nu lyssnar på mina kassettband från mitten av 1990-talet visar sig ändå en begränsning. Musiken finns fortfarande där, men den har sakta sjunkt långt in i en bakgrund av brus. Vilket dock var en klen tröst för de skivbolagen som i slutet på 1970-talet fruktade att deras sötebrödsdagar var över. Der Spiegel vägde optimism mot pessimism:

Förvisso: Billiga kassetter, särskilt de som importerats från Ostasien, lider fortfarande av ett konstant brus, som blir särskilt tydligt vid ljudsvaga passager.
Förvisso: Att leta fram en enskild låt tar fortfarande längre tid på bandspelare än på grammofon.

Men redan nu har kvalitetskassetter brusreduktion, särskilt så kallade Dolbys, som sänkt bruset till ett minimum. Genom kromdioxid- och järnoxidbeläggningar på banden förbättras inspelnings- och återgivningskvaliteten betydligt. Snabbare fram- och tillbakaspolning såväl som en ny typ av sensorteknik, som automatiserar sökandet efter den önskade låten, är planerade för nästa generations bandspelare.
/…/
Nästan obegränsat kan en “MusiCasette” (som branschen föredrar att skriva) spelas upp – med upp till två timmars speltid per band. Och musiken kommer ur luften. Ett knapptryck på radioinspelaren, så är en schlager ur etern på kassetten och kan förfogas under lång tid. En ljudbutik där allt är gratis: lättare har det aldrig varit. Redan nu marknadsförs bandspelare som automatiskt pausar inspelningen när radiorösten pratar mellan låtarna.

Ack ve, ack ve! Fanns det då ingenting som skivbolagen kunde göra för att rädda sitt skinn? Der Spiegel kunde förtälja om en dubbel strategi. Å ena sidan bättre villkor i den bandspelarersättning som hade funnits ända sedan 1966, innan kassetterna slog igenom. Gällande lag föreskrev att fem procent av priset på bandspelare skulle gå till “Zentralstelle für private Überspielungsrechte” (ZPO), men skivbolagen lobbade nu för att även införa en avgift om tre D-mark per kassettband. Å andra sidan hoppades skivbolagen på tekniska kopieringsspärrar:

En ohörbar störsignal har patenterats av EMI i London, med syftet att förhindra inspelning av grammofonmusik från radio, men verkar inte förverkligas. Radiosändarna måste i så fall tvingas att förse all radiomusik med störningskoden – en föga populär åtgärd. Men även om planen skulle lyckas, skulle störsignalen kunna knäckas av en billig tillsats till radiomottagaren.

Just detta sista var nytt för mig. Har någon annan hört talas om planerna på att använda störsignaler för att förhindra kopiering? Det kan bli ett relevant exempel att jämföra med när nya lagar föreslås för att förbjuda mjukvara som kan rippa musik från t.ex. Spotify – vilket bara är en tidsfråga, tro mig.

Gamla Copyriot-poster med historiska perspektiv på kassettfrågan:

11 kommentarer ↓

#1 Calandrella on 26 December 2009 at 1:29 pm

Intressant.

#2 Kennie on 26 December 2009 at 4:22 pm

Haha. På nåt sätt ogiltigförklarar detta de flesta av dagens argument. Been there, done that, kom med bättre orsaker, tack. :)

#3 Staffan Johansson on 26 December 2009 at 4:51 pm

Det där med störsignal påminner väl lite om Macrovision? Fast Macrovision är om jag förstår wikipedia-sidan rätt snarare en “flagga” som är satt på inspelningen, som talar om för uppspelningsapparaten att den ska bete sig på ett visst sätt för att försvåra kopiering, snarare än en störning i inspelningen i sig.

#4 Joel MS on 26 December 2009 at 4:55 pm

Herregud, undrar vad dom skulle sagt om man visade dom en iPhone…

#5 AndersH on 26 December 2009 at 6:58 pm

@Staffan: På analoga videoband är det väl en störning i inspelningen i sig?

I vilket fall som helst, både i analoga och digitala videoformat finns det utrymme out-of-band (utanför den synliga bilden till exempel) för att lägga in diverse spärrar, samt även i digitala ljudformat, men jag ställer mig mycket tveksam till att man skulle kunna få in en störsignal i en analog ljudsignal som inte blir tydligt hörbar för örat.

#6 Urban Sundström on 26 December 2009 at 8:30 pm

Hej !

Underbart inlägg. Måste Pushas på: http://www.pusha.se/fran-kassettskrackens-dagar

Min Pusha-historik: http://www.pusha.se/medlemmar/sunurb01/postat

Ps Läste din bok i helgen och jubileumströjan. De kom lagom till Jul.

Hälsn. Urban http://www.facebook.com/urbansundstrom

#7 Bengt Jonsson on 26 December 2009 at 8:34 pm

Efter att ha letat ett bra tag nu, så kan jag inte hitta något patent för EMI från den aktuella tidsperioden som behandlar utsändandet av en störsignal som skulle störa inspelningen av det utsända.

Analoga kopieringsskydd fanns. Se till exempel GB1525292 på http://se.espacenet.com

Detta är lite svårt att smälta för mig att inget hitta…Sökandet går vidare. Men EMI kanske ljög?

#8 Oscar Swartz on 26 December 2009 at 11:51 pm

ReplayTV som gjorde en DVR som kunde spela in TV men skippa reklamen (pga en signal som Network-televisionen sänder ut för att indikera att reklam skall läggas in om jag förstått det rätt) gick i konkurs när de blev stämda av TV-bolagen: http://en.wikipedia.org/wiki/ReplayTV . De hävdade att “skippa-reklamen”-funktionen inkräktade på TV-bolagens upphovsrätt (genom att förvanska originalet månntro??)

#9 ingvar on 27 December 2009 at 10:30 am

Macrovision works by making modifications to the video signal, including:

http://www.tech-faq.com/macrovision.shtml

http://www.repairfaq.org/filipg/LINK/F_MacroVision.html

http://www.aaroncake.net/CIRCUITS/macrovision.asp

#10 Bengt Jonsson on 27 December 2009 at 11:56 am

Jag har nu gått igenom vad jag tror är samtliga EMI:s patent i världen (med viss reservation för Japan) för åren 1974 till 1978. Inget av dem handlar om det som Der Spiegel påstår. Inget annat patent från de åren handlar heller om att störa inspelning av analoga ljudsignaler. Som Anders H. antyder så finns det patent för att störa inspelning av analoga tv-signaler, till exempel US3963865, till Trans-American Video, Inc, publicerad den 15 juni 1976. Den vertikala synkpulsen mixtras med. På http://se.espacenet.com kan hela patentskriften läsas och laddas ner.

#11 COPYRIOT | Copyswedes anspråk måste sättas i ett sammanhang on 20 July 2010 at 11:19 am

[...] Från kassettskräckens dagar [...]

Kommentera