Talang, snille och skaplighet

För att fortsätta där förra inlägget slutade – i förundran över hur begreppen “talang” och “kreativitet” används på musikindustrialistiska. Med musikindustrialistiska avses där ett visst språkbruk som är väl etablerat inom en självdefinierad musikindustri, det vill säga skivbolag med satellitverksamheter. Som exempel tar jag för enkelhet skull de två citat som avslutade föregående inlägg, men jag vill vara extremt tydlig med att inte peka ut dess författare, för när det rör sig om en konsultrapport som primärt riktar sig till vissa företag är det inte det minsta konstigt att tala dessa företags språk. Syftet är att ifrågasätta hur vi värderar musik så att vi successivt kan hitta bättre sätt att prata, inte att hävda att någon annan gör fel som talar med det språk som finns idag.

Första citatet handlar om kreativitet:

it is still crucial to understand that the prerequisites for music creativity have been negatively influenced because of the downturn in recording revenues

Otaliga liknande exempel går att hitta i det musikindustralistiska språket. Som ett yttersta moraliskt värde, det som bör odlas och belönas, uppställs en personlig egenskap: creativity, som på svenska blir “kreativitet” även om “skaplighet” vore en lika rimlig översättning när man tänker efter.
Här finns inte utrymme att diskutera tillverkning (poiesis) kontra handlande (praxis), utan vi kan tillfälligt nöja oss med den begreppsliga slagsida där musik i första hand framställs som en beständig slutprodukt. Från den latinska ordstammen creare stammar en rad engelska ord: create, creative, creation och för den delen även crescent och creature.

Ett alternativ är att värdera skapandet av musik, genom att använda en verbform (t.ex. “prerequisites for creating music”). Ett annat alternativ är att värdera skapandets resultat, de färdiga skapelserna. Inom musikindustrialistiskt språkbruk – liksom i Richard Florida-influerad retorik – finns en tendens att prioritera ned såväl skapande som skapelse, till förmån för “creativity”, som betecknar en vag egenskap. Egenskapen kreativitet antas ha sin hemvist i vissa personer, men även i vissa organisationer eller rentav regioner. Idéerna närmar sig inte sällan en slags ockultism.

Nästa ord är en aning mer specifikt just för skivbolagsvärlden. Talang:

Traditionally, the live sector has not invested in building new talents by producing, recording and marketing the music.

“Bygga nya talanger” – jag kan inte vara den enda som finner formuleringen kuriös. “Talang” brukar ju i vanlig svenska beteckna något som man har eller är. Begåvning och fallenhet är närliggande begrepp. Även engelska ordet “talent” brukar beteckna någonting som snarast är medfött.
Ett begrepp som “talangjakt” är då begripligt. Talangen framstår som en slags råvara som finns utspridd i naturen/befolkningen. Skivbolag har “talangscouter” som letar upp talanger, av vilka de sedan bygger produkter.

Talet om att “bygga nya talanger” indikerar att ordet har fått en ny betydelse. Frågetecknen är flera. Av vilken råvara byggs talanger? Vad händer om ett otillräckligt antal talanger byggs? Bygger inte kommunala musikskolan betydligt fler talanger än vad skivbolag någonsin har byggt? Eller är “bygga talanger” snarare en förskönande omskrivning för “marknadsföra namn”?

Schlechte Luft! Schlechte Luft! Diese Werkstätte, wo man Ideale fabrizirt – mich dünkt, sie stinkt vor lauter Lügen.

Skämd luft! Skämd luft! Dessa verkstäder där man fabricerar ideal – mig förefaller det som om de stinker av idel lögner.

Till moralens genealogi

En hastig skiss till talangens genealogi kan få börja med ett nedslag i den utmärkta källan Svensk uppslagsbok från 1954. Där läser vi:

Talang /…/ betecknar ett naturligt, i regel tidigt framträdande, med lust utövat anlag, som genom övning kan fullkomnas och yttrar sig i otvungna och skickliga prestationer på ett visst område. Den verkligt nyskapande kraft och ursprunglighet, som utmärker snillet*, saknas hos t. Närmast är denna efterbildande och tillämpande och vet ofta alt förläna snillets banbrytande idéer och uppslag mera lediga, formellt glänsande uttryck. T. synes ej sällan vara ärftlig

Talang beskrivs här som någonting distinkt annorlunda än snille. Bådadera är dock egenskaper som springer ur individen, ingetdera kan uppnås genom övning eller inlärning. Skillnaden tycks peka mot att talanger gör sig bra som musiker medan snillen blir kompositörer, för medan talangen beskrivs som “efterbildande och tillämpande” är snillets andliga begåvning “överskridande, ursprunglig och egenartad”.

Snille /…/ yttrar sig företrädesvis i den levande intuitiva kraft, den förmåga av åskådlig och nyskapande fantasi, den friskhet och självständighet i uppslag och utformning, varom dess alster och insatser på konstens, vetenskapens, teknikens och det praktiska arbetets olika områden alllid vittna. 1 sin renaste form framträder s. på konstens och diktningens fält.

Svensk uppslagsbok fortsätter därefter med att referera vetenskapliga auktoriteter vad gäller definitionen av snille: Johann Wolfgang von Goethe, men även Bror Gadelius som förutom Massornas själsliv och andlig smitta även publicerade boken Skapande fantasi och sjuka skalder (1927).

En forskare, kulturminister eller skivbolagschef som idag skulle prata om den ekonomiska betydelsen av “snille” skulle bli utskrattad. Vi har rätt att le åt hur en gammalmodig konstnärsromantik levde kvar i 1950-talets uppslagsböcker. Men bara om vi samtidigt är medvetna om att allt vår tids snack om “talang” och “kreativitet” kommer att klinga både löjligt och obegripligt i framtiden.

Om vi skulle skriva “talangens genealogi” skulle vi inte leta efter “roten” till vår tids talangbegrepp. Ändå skulle ett givet nedslag ske i Matteusevangeliet 25:15-30, som sannolikt etablerade ordet talent/talang i det kristna västerlandet. En talent var ett slags mynt i denna text som nog hör till de mer osympatiska i det så kallade nya testamentet. Matteus uppger att Jesus säger följande:

Då skulle du ha lämnat dina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med ränta när jag kom. Ta nu ifrån honom talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute.

Jesus, vilken snåljåp! Huruvida moraliteten kan ha paralleller i hur dagens skivbolag “bygger talanger”, den frågan kan vi lämna öppen.