Det här inlägget ska handla om Spotify, men får att ha något att jämföra med gick jag just in på Last.fm, för att kolla hur stora intäkter vi fått från det album som vi gav ut år 2003 (på eget bolag). Siffrorna som kom upp gäller fem kvartal:
Omräknat till ett år kan det avrundas till att 10000 spelningar gav 75 kronor från Last.fm. Huruvida detta är bra eller dåligt är omöjligt att finna några objektiva riktlinjer för. Vi kan jämföra med att albumet köptes av en enda person, till priset av 75 kronor, varpå denna person lyssnade igenom hela albumet 1250 gånger. Eller så medlyssnade hela personens femhövdade familj, samt fem andra femhövdade familjer vilka erhållit var sin legal kopia för privat bruk, vilket innebär att varje familj bara behövde spela igenom hela albumet 50 gånger för att komma upp i totalt 10000 spelningar – om “spelning” räknas som att en låt når två öron en gång. Vilket är en oerhört spekulativ form av abstrakt individualism, utan större förankring i de postdigitala situationer där musiken äger rum.
Alternativt så kan Last.fm jämföras med radio, vilket antagligen är vanligare. Då skulle 10000 spelningar på ett år kunna motsvara att låten sänts en enda gång i ett program med hyfsat få lyssnare. Har inte siffrorna, men tänk nattradion i P2 eller närradion i Stockholm. Oavsett vilket framstår då 75 kronor som ganska mycket pengar för 10000 lyssningar. Skillnaden är att den som lyssnar på FM-radio tenderar att vara mer av en passiv mottagare, medan många av dem som lyssnat på vårt album på Last.fm aktivt hade sökt upp dem.
Att jämföra Last.fm med exemplar eller med radiosändning är knepigt. Däremot är det ganska lätt att jämföra Last.fm med Spotify.
Vi har alla hört att den populäraste artisten på Spotify, Lady Gaga, fortfarande bara tjänade en struntsumma. Närmare bestämt har det framkommit att en miljon spelningar endast gav 2300 kronor i Stim-ersättning, vilket således ger 0,0023 kr per spelning. Förvisso missar då alla det utöver kompositörers upphovsrätt (Stim) även finns närstående rättigheter för musiker (Sami) och skivbolag (Ifpi). Vad som i dagligt tal kallas “artisterna” brukar beteckna en kombination av kompositör och musiker. Faktum kvarstår dock att Spotify betalar struntsummor som sannerligen inte går att leva på.
Hittills har dessa struntsummor föranlett två slags reaktioner:
- Resignation: “Det är i alla fall mer än noll.”
(Att säga så innebär att man slutar prata om hur musikartister kan försörja sig, för att i stället återgå till en småborgerlig diskussion om moral, utifrån symboliska penningsummor.)
- Upprördhet: “Har ni hört? Det är ju förskräckligt! Vilken orättvisa!”
Inte schysst mot alla hårt jobbande musiker som går back på att göra det dom brinner för.
Upprörda har nu samplats i Facebook-gruppen “Hjälp artisterna få betalt!” För att vara en grupp med ett imperativ som rubrik, är det slående att ingen riktigt verkar veta vilken slags “hjälp” som ska ges.
Vart riktas upprördheten? Vem är musikernas motparten? Tre alternativ kan tänkas:
- Allmänheten. “Folk i allmänhet är bortskämda snåljåpar. Antingen så fildelar de, eller så lyssnar de på Spotify men utan tillräcklig betalningsvilja.” Ungefär så låter det bland annat från vissa studiomusiker som gjort sig tillkänna i diskussionen.
- Spotify. “Spotify borde ge mer betalt”, är budskapet från Facebook-gruppens skapare.
- Skivbolagen. Magnus Uggla-positionen, grundad på avslöjandet att det stora skivbolagen sålt ut sina artister i utbyte mot akter i Spotify.
Egentligen är de tre alternativen bara två, eftersom skivbolagen är delägare i Spotify. En sak som är säker är att skivbolagens andel av intäkterna är större på Spotify än den är i traditionell radio, eller för den delen på Last.fm. Detta kan ses som ett brott mot den överenskommelse som i Sverige gällt sedan 1960-talet, vilken har varit att skivbolagen (Ifpi) och artisterna (Sami) delar lika på ersättningen från radio, utöver Stim-ersättningen. Denna ordning byggde på att radioföretag och skivbolag var distinkt olika verksamheter, bröts i det ögonblick som skivbolagen ervörade aktier i Spotify. Nu går det inte ens att räkna på fördelningen mellan musiker och skivbolag, eftersom de stora skivbolagen både får royalty och vinstandel.
Spotify/skivbolagen fortsätter att mana musiker till “tålamod”. Om ni bara låter oss behålla våra intäkter, så ska ni få lön i framtiden. Testa att säga samma sak i vilken annan bransch som helst där det råder en konflikt mellan arbetsmarknadens parter. För detta är i grunden en facklig konflikt – även om konflikten legat begravd sedan 1960-talet, då statlig dirigering inrättade ett 50/50 system för att dela radiopengarna mellan Sami och Ifpi. Det speciella med dagens fackliga situation är att Sami (som kontrolleras av Musikerförbundet) är fullständigt frånvarande. Inga offentliga uttalanden. Ingen information om ens några pengar från Spotify hamnar där.
Uppmaningen “Hjälp artisterna att få betalt!” borde omformuleras till en fråga: Hur återuppfinns någon form av fackliga metoder som musiker kan använda för att sätta press på Spotify/Ifpi?
Därmed inte sagt att det finns ett oproblematiskt gruppintresse som förenar alla musiker, för det finns inte. Att återuppfinna fackliga metoder betyder att agera kollektivt, men behöver inte bara detsamma som att grunda ett nytt fackförbund. Om bara en hygglig genomskinlighet i penningflödena kunde uppnås vore mycket vunnet, för då kunde diskussionen åter börja handla om reell försörjning, snarare än om symboliska penningsummor. Framför allt skulle det bli uppenbart att det råder en alldeles vanlig intressekonflikt, precis som i vilken avtalsrörelse som helst. Slut på de naiva maningarna till “tålamod”!
PS.
Ingen missade väl Fredrik Edins briljanta inlägg om “Spotifysamhället”? Se även ChrisK.
14 kommentarer ↓
Jag skulle vilja efterlysa, och behöva, lite mer tydlighet kring vad det är för “ersättning” som omtalas. Dock är denna blog ett lysande undantag. Artikelns rubrik gjorde mig perplex. STIM-pengar? Hur mycket STIM-pengar får Lady Gaga från en skivförsäljning?
Skivbolagen har gjort det till en konst att mörka betalningsmodeller och bokföring. Läs t.ex. Steve Albinis “The Problem With Music” eller “Inside the topsy-turvy world of record label royalty reporting” på Boingboing häromdagen.
Nu när plötsligt gemene man ska försöka begripa detta för att ta ställning någon sorts fildelningsfråga man avkrävs ett moraliskt ställningstagande blir det ännu rörigare och media hjälper inte det minsta.
Någonstans inbillar jag mig dock att om Spotify skall vara det gyllene svaret på frågan om hur skivförsäljningen kan överleva exemplarframställningens död, så antar jag att ersättning utgår för “låtförsäljning” och inte “låtframförande”. Om det skulle vara bra eller dåligt, eller ens önskvärt, vet jag inte.
Om man bortser från de kvasifilosofiska inläggen som jag älskar så är det liknande som jag läser dig för. Enastående.
Du överskattar radions lyssnarsiffror. 10.000 är inte “ett program med hyfsat få lyssnare”. De rikstäckande programmen har såklart fler lyssnare än så, men 10.000 är faktiskt ganska höga siffror för ett regionalt program.
P4 är största radiokanal i alla regioner utom Stockholm. I ett folkrikt P4-område som Göteborg kan kanalen ha 20.000 lyssnare under morgontimmarna, kanske 25-30 på eftermiddagen med enstaka toppar på 35.000.
Tar man ett medelvärde på hela veckan, dag som natt, är det 6.630 lyssnare; tar man ett medelvärde på Må-Fr 07-17 blir det 13.310 lyssnare.
Andra folkrika P4-områden som Östergötland, Jönköping och Skåne lär ha liknande siffror, medan alla andra ligger mer eller mindre lägre.
Enligt uppgifter jag sett i debatten betalar P4 fyra kronor för en treminuterslåt till Stim (plus, antar jag, lika mycket till Ifpi+Sami tillsammans) vilket gör 0,0002 kr per lyssnare (baserat på mitt medelvärde 6.630 ovan). Om Spotify betalar 0,0023 kr är det över tio gånger bättre.
Sorry, 0,0006 kronor till Stim blir det per låt. Jag delade med tre för att få ett minutpris, men det var inte det som efterfrågades. Spotify skulle alltså betala 4 gånger bättre än P4, och inte 10 gånger.
2300:- för en miljon spelningar på Spotify är ju hutlöst bra betalt!!! Jämför med radioprogrammet Sommar som väl är det enda radioprogram som kommer upp i en miljon lyssnare, finns det någon som tror att en spelning där ger lika mycket pengar till artisten?
Det är ren argumentationsbluff från artistbranchen att gråtande försöka lägga fram siffror på antalet spelningar på Spotify som om det kunde jämföras med antalet spelningar i radio. Det är två totalt olika sorters matematik. En enskild spelning med en miljon lyssnare eller en miljon enskilda spelningar med en lyssnare var blir matematiskt samma sak, därför borde en miljon lyssningar på Spotify inte ge mer betalt än en enskild spelning på radio, i bästa fall, för till saken hör ju också att radiosiffrorna mäter hur många som lyssnar på programmet medan Spotify mäter hur många som klickat igång låten, där finns ingen garanti för att enskilda lyssnare orkat med mer än några sekunder innan de bytte till något annat.
@Peter Andersson: Jag undrar vad som faktiskt räknas som en lyssning? Jag kan tänka mig fyra ganska rimliga alternativ: starta en låt, spela minst X sekunder av den, spela minst Y% av den, eller låta låten avslutas utan att byta manuellt. Jag har ingen aning om vilken av de här varianterna det är.
En intressant jämförelse blir med Spotifys rapportering till Last.fm, där, så vitt jag vet, en låt inräknas om den har avslutats utan att man bytt manuellt till något annat.
@ML: Nu vet jag inte om Last.fms betalningsmodeller är likadana som vad de använder som mått för en “lyssning”, men gemensamt för de klienter jag undersökt är att de kräver att åtminstone 50% av låten har genomlyssnats (sen kan man ofta välja längre intervall om man känner för det).
Det gör att antalet spelningar räknade i iTunes ofta skiljer sig åt antalet räknade i Last.fms statistik. Till exempel verkar låtar där jag tycker den andra halvan är tråkig mycket populärare hos Last.fm än i iTunes.
För övrigt så verkar inte metoden att tjäna pengar på att lyssna på sin egen musik vara hållbar ännu.
@Adrian: Reglerna för vad som betraktas som en lyssning i fallet Last.fm är lite mer komplicerat än så. Saxat från Last.fm’s dokumentation:
1. The track must be submitted once it has finished playing. Whether it has finished playing naturally or has been manually stopped by the user is irrelevant.
2. The track must have been played for a duration of at least 240 seconds or half the track’s total length, whichever comes first. Skipping or pausing the track is irrelevant as long as the appropriate amount has been played.
3. The total playback time for the track must be more than 30 seconds. Do not submit tracks shorter than this.
(http://www.lastfm.se/api/submissions)
Eftersom Spotify scrobblar till Last.fm så är det nog ganska rimligt att anta att de tillämpar samma regler.
Men “en spelning” på last.fm eller spotify är ju inte samma sak som “en lyssning” på radio. Jag har lyssnat på låtar på både spotify och last.fm som en del av en publik på två till kanske trettio personer — dock inte ensam, eftersom jag inte har konto på någon av tjänsterna.
Så “en spelning” bör i genomsnitt vara betydligt mer än “en lyssning”.
Rasmus Kaj: Vad jag skriver är inte att det är samma sak – tvärtom att de saknar en gemensam måttstock. Även att, som du, säga att en Last.fm-spelning är “mer” än en P2-lyssning kräver en dos av godtycke, eftersom vi i inget av fallen kan säga vilken slags situation som mottagandet sker i.
För att ta ett specifikt fall: En Last.fm-spelning i i någons hörlur är rimligtvis “mindre” än en radiospelning som går ut i högtalarna på ett kontor där 100 personer jobbar. Men hur många som lyssnar kan vi inte veta i något av fallen.
@Niklas: Tack för informationen. Jag borde insett att jag kunde kollat upp reglerna för en spelning på Last.fm själv :)
Lämnar en intressant länk här: http://hybrism.blogspot.com/2009/12/about-spotify-vs-cash.html
(Just det lilla skivbolaget har aldrig fått några pengar från last.fm)
[...] Spotify och den fackliga frågan [...]
@peter andersson
En spelning i radio kan ge mer än 2300 kronor, det beror på vilken stil musiken är för det första. Sen så handlar det ju som du vet om att artisten måste ha skrivit låten för att det ska bli några stim-pengar till denne. Men, spotify beltalar väl knappast pengar till stim, de betalat väl pengar direkt till artisten via skivbolaget (sig själva) eller är jag ute och cycklar?
Kommentera