Avhandlingsskrivandet får stor hjälp av två mac-program: fantastiska Scrivener samt tunnelhjälpmedlet Freedom. Fast det sistnämnda behövs rätt sällan – i den mån som nättillgång känns distraherande löser jag det allra helst genom fysisk förflyttning.
Undviker således arbetsrummet i Flemingsberg och siktar på att jobba på så många olika bibliotek som möjligt varje vecka. Få anar vilket utbud av forskningsbibliotek som finns i Stockholm. Planen är att besöka dem alla och inom kort lägga upp en rankning, där inte minst estetiska aspekter vägs in: utsikten, lukten, stammisarna…
Torsdagen som nu går mot sitt slut blev en mycket lyckad skrivdag. Jag lyckades avklara inte mindre än tre olika bibliotek – Riksdagsbiblioteket, Vitterhetsakademiens bibliotek samt Filmhusets dito – med raska promenader däremellan.
Fysisk förflyttning betyder allt för mitt skrivande numera. Om jag bara hade ett årskort på SJ skulle min avhandling kanske bli klar till jul. Nej, det var en grav överdrift. Men den fysiska förflyttelsen från nätet till biblioteket och tillbaka till nätet – den vill jag inte ge upp. Tanken på att alltid ha nättillgång är för mig direkt avtändande.
Nog för att jag uppskattar att Kungl. Biblioteket fortfarande har ett trådlöst nät, vilket jag använder ganska flitigt. Men jag uppskattade också möjligheten att välja ett hörn av läsesalen dit jag visste att nätet inte nådde – en valfrihet som numera har avskaffats, efter att KB fick för sig att investera i fler antenner.
Fortfarande består halva den stora läsesalen av platser som saknar eluttag och där datorer är bannlysta, men det intresserar inte mig. Jag vill, ganska ofta, ha min dator men vara offline.
Rankningen av Stockholms forskningsbibliotek bör vara klar inom någon vecka, men redan nu kan jag avslöja ett minuspoäng. För första gången besökte jag Vitterhetsakademiens bibliotek, i hopp om att få insupa lite vitterhet. Allt vad vittert är förstördes dock av att biblioteket nu har fått den ovärdiga beteckningen “informationstorg“. Är deras förebild en portal som startades av Posten år 1996, eller vad?
“Informationstorg” känns som motsatsen till postdigitala bibliotek.
Inte för att det ena behöver utesluta det andra. Jag använder dagligen olika databaser som jag kommer åt via mitt högskolebiblioteks hemsida, i egenskap av forskare. Men om jag förflyttar mig till ett bibliotek, då vill jag ha någonting rumsligt, för att inte säga ambient. Inte ett “informationstorg”.
Vissa bibliotek har numera siffror på hyllorna i stället för bokstäver. Där det förr stod Mzaj-db (böcker om “Julfirande i Norge”) står nu 394.2663. Siffersystemet kallas “Dewey Decimal Classification och är en proprietär standard som tydligen alla ska övergå till.
Fördelen med Dewey-standarden är att biblioteken får en internationellt standardiserad metadata. Men jag sörjer bokstavsbaserade “Klassifikationssystem för svenska bibliotek“. Bokstäverna går ju rentav att lära sig, i någon liten mån, även för oss vanliga dödliga icke-bibliotekarier. Siffrorna tvingar en däremot att först gå till en datorterminal och söka efter en bok, för att sedan få fram hyllnumret. Ett litet steg närmare “informationstorget”…
14 kommentarer ↓
Varför stänger du inte bara av nätverksadaptern i din dator om du vill vara offline?
Fredrik: Jo, den frågan besvarade jag just på IRC.
(Beklagar att WordPress envisas med att göra om smileys till sådana där löjliga figurer som annars man slipper på IRC.)
23:36 < @cZi> rsms: Du vet att du kan stänga av wifi om du inte vill ha nät..? :)
23:38 < @rsms> jag tycker helt enkelt att tröskeln är för låg. när man KAN sätta på det igen med bara mus/tangentbord är man ännu inte tillräckligt offline
23:38 < @rsms> det blir lite som att säga att man kan välja att inte tabba till tweetdeck, cZi :)
23:39 < @cZi> Diciplin
23:39 < @cZi> Jag har gått runt med ett ciggpaket i väskan, men fortfarande inte rökt sedan i måndags
23:39 < @cZi> Men det är tryggt att veta att det finns
(Inget ont om disciplin. Det har också sina fördelar. När det kommer till dessa saker är det dock ingen idé att vara kategorisk. För mig funkar skrivandet allra bäst på tågresor, näst bäst vid fysisk förflyttning bort från nätet till t.ex. ett bibliotek, och ganska bra även med Freedom på platser där det annars finns nät.
Invändningar mot den saken har jag svårt att förstå, eftersom jag bara har talat för mig själv.)
Jag antar att du vet att Dewey är ett täcknamn för Disney Corporation. Huey, Louie, and…?
Onekligen svårt att begripa varför just _klassifikationssystemet_ skulle behöva “internationaliseras” eller ens “standardiseras” i en tid då delandet av metadata över huvud taget är så hopplöst enkelt.
Artikel om det nya klassifikationssystemet i DN. http://www.dn.se/dnbok/siffrorna-tar-over-i-bibliotekshyllorna-1.981373
Intressant med bibliotekskartläggningen! Pröva gärna några folkbibliotek också! :-)
Det kan tyckas att standardiserade metadata inte ska behövas så som informationssystemen utvecklas. Men det “jobbiga” med bibliotek är att de fysiska medierna fortfarande behöver stå på fysiska hyllor och att någon form av gemensamt system gör det enklare. Dewey underlättar ett internationellt utbyte av kataloginformation, då SAB-systemet (det nuvarande på ffa folkbiblioteken) är helt “svenskt”.
Ett annat litet och enkelt men ytterst mångsidigt program med hög tunnelfaktor är PP-programmet (penna och papper-programmet) som används flitigt av varken ultrakonservative eller teknikfientlige undertecknad, som dock visligen avhåller sig från att skriva avhandlingar och andra längre och mer ansträngande saker.
Papper och penna är den självklara grundtekniken i allt mitt skrivande. Fyller ett tättskrivet block per månad. Jag kallar mig inte ens “bloggare” – jag är loggare, som ibland loggar även i webb-logg (blogg).
Känns fint att veta att det finns fler som delar behovet av nätavskärmning. Blir med jämna mellanrum sugen på att köpa en HTC Hero el iPhone men har hitills lyckats ta mitt förnuft tillfånga. Är glad att självinsikten segrat än så länge.
Behöver verkligen inte internettillgång var jag än befinner mig. Ska jag vara riktigt ärlig mår jag inte särskilt bra av det.
I värsta fall (akuta eniro/sl.se behov) kan jag använda bildlöst Opera Mini på min gamla Ericsson. Den webbläsarupplevelsen är för skitig för att jag ens ska bli lockad att använda den till något annat, och så vill jag ha det.
Ser fram emot jämförelsen och kan inte annat än instämma i det mästa. För min del är KB hittills oöverträffat, men jag måste tyvärr säga att jag arbetar sämre sedan nätet blev tillgängligt i hela biblioteket.
Stadsbiblioteket är faktiskt inte helt oävet, liksom KTHB och SUB. Själv tänkte jag pröva Ersta-Sköndal Högskolas bibliotek någon gång i en nära framtid.
Klassifikationssystem för svenska bibliotek framstår för mig mest som ett märkligt kuriosaobjekt som är av intresse mest som illustration till vilka ämnen man vid en viss tidpunkt uppfattade som förtjänta av egan huvudkategorier (“A” t.ex.).
“Informationstorg”?!
Får dom som dom vill så blir det snart ännu fler inglasade shopping-gallerior med en eventuell(t) interaktiv skärm i ett hörn bakom fontänen.
[...] Bibliotek ska inte vara “informationstorg” [...]
[...] Bibliotek ska inte vara “informationstorg” [...]
[...] Bibliotek ska inte vara “informationstorg” [...]
Kommentera