Comments on: Stigberoende

By: Decentralisera den sociala webben at blay.se

Decentralisera den sociala webben at blay.se — Wed, 17 Feb 2010 10:29:13 +0000

[...] virtualiseras allt mer medan klienterna blir mer personliga och fattigare. Tydligt exempel på stigberoende där andra val kunde ha lett till en helt annan utveckling, men där vi har tagit oss in på en [...]

By: Naturliga monopol på nätet « Vänsterteknik

Naturliga monopol på nätet « Vänsterteknik — Wed, 18 Nov 2009 19:17:47 +0000

[...] behöver fundera kring den sortens stigberoende, på hur vi kan tänka kring såna maktförhållanden. Det ser för närvarande omöjligt ut för [...]

By: Jakob Lewander

Jakob Lewander — Wed, 11 Nov 2009 09:04:35 +0000

Tobias: Inlärning är kanske ett olyckligt ord ibland, men investeringen i en viss väg är väl ändå det centrala, och därför, så som jag förstår det, så används begreppet “inlärning” som ett allomfattande begrepp. I brist på bättre ord om man så vill. I andra fall än Internet kan kanske inlärning vara ett lämpligt begrepp inom Path dependance.

By: Tobias

Tobias — Thu, 05 Nov 2009 11:40:11 +0000

Jakob: jag håller inte helt med om att “Path dependance vilar ju främst på inlärningen som investering”. Till viss del beror detta naturligtvis på vilken tolkning av begreppet man väljer. Ser man t.ex. på Internet lär det dock finnas starka stigberoenden i den tekniska utvecklingen som inte enbart handlar om inlärning. Det är ofta helt enkelt en större investering att införa nya tekniska lösningar i stor skala än att göra smärre förbättringar på de system som redan har byggts upp. Inlärning är en del av detta, men inte alltid den största.

Instämmer däremot helt i att identifierandet av formativa moment är en av det mest intressanta möjligheterna i det här angreppssättet.

Tack Rasmus. Alltid trevligt att höra att ens texter läses med intresse.

By: rasmus

rasmus — Tue, 03 Nov 2009 23:04:06 +0000

Kort sagt: WOW vad mycket intelligent respons på kort tid. TACK! Exakt just nu har jag inte tid att spinna vidare här, utan tänkte posta ett förskrivet mumininlägg, sen sova, sen åka till Götet.

By: johan,karlskrona

johan,karlskrona — Tue, 03 Nov 2009 19:28:45 +0000

Det här snuddar, för mig, vid biokemisten och buddhisten Ken Wilbers tankar i “A Brief History of Everything”. Där W lägger en slags evolutionslära på all utveckling och allt tänkande. T ex att det är först idag vi har kunskapen att lösa miljöproblemen vi står inför.
Han delar in all utveckling i fyra “kvadranter”, “interior-individual”, “interior-communal”, “exterior-individual” och “exterior-communal” och menar att ingen utveckling kan ske om den inte sker i alla fyra kvadranter. Det är rolig läsning då han föresatt sig att skapa den ultimata teorin och därför plöjt igenom all slags historia, vetenskap, vetenskapsteori, filosofi och religion. Han är rolig och klok och blir inte för buddhistisk förrän en bra bit efter 300 sidor in i boken.

By: Jonas

Jonas — Tue, 03 Nov 2009 18:20:32 +0000

Värt att nämna i sammanhanget är Langdon Winner som redan 1977 etablerade de här tankegångarna, och vars “black-box”-begrepp har tagits upp av bl.a. Latour.

Winner såg en paradox i att litteraturen om teknisk förändring och innovation dels talar om ‘a dynamic global process that moves ineluctably forward, transforming everything in its path’ men dels också om ‘free agency, individual will, deliberation, and choice in which the path of technological advance is consciously directed’.

Överdeterminering med andra ord. Å ena sidan struktur, å andra sidan individ. Hur jämka de två? Black-box-begreppet är användbart, då det knyter an till användarnas tekniska kompetens att göra strukturen mindre deterministisk, när kunniga användare öppnar lådan, hackar och modifierar den.

Den senare formen av determinism – övertron på individuell, fri agens – blir framför allt intressant i samband med den förhärdande historiska utveckling som ofta framträder när utopisk aktivism övergår i insikten att även de uteslätande teknikerna skapar sina egna svarta lådor (för att parafrasera ChrisK ovan).

By: Johan Landgren

Johan Landgren — Tue, 03 Nov 2009 17:53:07 +0000

Jag slås av parallellen till mitt eget område, nämligen konstmusiken, som lider av ett slags besatthet av den klassiska musiktraditionen: att antingen ansluta sig till denna eller göra uppror mot den. Sett i ett lite större perspektiv blir det nästan samma sak (båda sidor är i alla fall överens om vilken frågan som bör debatteras är). De enda som verkligen klarar sig undanär underbara kufar (Moondog, Terry Riley?) som genom sitt ointresse gör det hela till en icke-fråga.

Kan det vara så, att när en stig väl blir etablerad så kommer även kritiken av den att assimileras i den, så att det enda sättet att verkligen lämna stigen är att helt enkelt inte intressera sig för den?

By: lite politik @ Smekbar.se

lite politik @ Smekbar.se — Tue, 03 Nov 2009 17:50:11 +0000

[...] Rasmus Fleischers inlägg om stigberoende och just denna del av inlägget kändes väldigt intressant. (mitt utdrag är tydligen från W. [...]

By: T

Tue, 03 Nov 2009 17:16:14 +0000

Hoppsan, den länken blev lätt sönder!

Vi kanske behöver goda stigfinnar-algoritmer inom politiken? Kanske en direkt mappning för konceptet nod/kostnad mellan graf/politik för att finna den mest effektiva vägen till ett definierat mål.

Eller är själva måldefinitionen för en stig kanske det allra största problemet?