Tidigare inlägg i serien:
- Trolltyg, del 1: Bestiarium
- Trolltyg, del 2: Trollandets ekologi och etik
- Trolltyg, del 3: █▄ █▄█ █▄ ▀█▄
Plus relaterad post hos ChrisK: “Om Lulz och Serious business.
Tills för några år sedan var det relativt enkelt att trolla Wikipedia. Påhittade händelser och fenomen kunde fastna där. Idag är det betydligt svårare. Wikipedia har vuxit till sig, organiserat sig, i vissa bemärkelser slutit sig (utan att förlora den grundläggande öppenheten) samt inte minst skärpta normer för vad som är relevant.
Wikipedianer har visat sig systematiskt ovilliga, eller oförmögna, att upprätta egna relevanskriterier. Lulztrollen, å andra sidan, har denna förmåga att skilja relevant från irrelevant utan referens till yttre institutioner – vilket bevisas genom deras förmåga att skapa memer. Därmed inte sagt att 4chan skulle vara “bättre” än Wikipedia, bara att Wikipedia till sitt väsen är systematiskt reaktivt.
Allra tydligast visas detta just i frågan om vilka nätmemer som platsar på Wikipedia. För detta finns en formulerad regel:
The meme has been the subject of multiple non-trivial published works whose source is independent of the meme itself, and which qualifies as a reliable source.
Trovärdighet baseras alltså på någonting yttre, till skillnad från lulz som uppstår i nätets inre och helst inte ska ha alltför mycket referens till någon yttre verklighet.
Förvisso går det fortfarande att trolla, så att hittepå förvandlas till fakta, inne på Wikipedia. Antingen ger man sig på artiklar som få bryr sig om, eller så får man målmedvetet trolla upp sig i den administrativa hierarkin. Intetdera är dock värdigt och det ger definitivt inga lulz.
Wikipedias reaktiva försvarsmekanism mot interntroll kan däremot ha ökat dess mottagligheten för de mycket ärevördigare externtrollen. Om man vill lulza in hittepå i Wikipedia gör man kort sagt bäst i att skapa uppmärksamhet i andra källor. Skolskjutningar är en extrem metod för att förvandla sig själv till en relevant figur, men skickliga troll vet att använda mer subtila medel, som inte behöver åsamka minsta skada på någon annan, bara lite uppmärksamhet. Trollet kan därefter lugnt invänta att Wikipedias egen fårskock ska bära in dess fabler i relevansens tempel. (Ja, nu jobbar vi alltså med en mycket bred definition av trollande.)
Nu vill jag berätta om hur jag trollade Wikipedia kring årsskiftet 2006-2007. Visserligen var syftet inte att nå just dit, men icke desto mindre blev det resultatet. Under Implode Ladonia-trolleriet som backades upp av The Pirate Bay den heta sommaren 2006, producerade jag en fiktiv motståndarblogg: “No war against Ladonia!” Att skriva den själv vore alldeles för omständligt, så i stället kopierade jag texter som kritiserade USA:s invasion av Irak.
“Iraq” byttes ut mot “Ladonia”, “USA” byttes ut mot “The Pirate Bay” och “neoconservatives” byttes ut mot “kopimists”, et cetera. Så fixades bland annat artikeln “How the Kopimists Conquered Internets – and Launched a War, med utläggningar i stil med:
Most Kopimist intellectuals have their roots in mass-medial culture, not in informatics. They are products of the influential Jewish-American sector of the pirate radio culture of the 1930s and 1940s, which morphed into anti-copyright libertarianism between the 1950s and 1970s and finally into a kind of heterodox and ever-mutating Kopimism with no precedents in computer culture or political history.
Ingen i Sverige skulle nog ta detta på allvar, men i USA fanns en wikipedian som glatt integrerade information därifrån på den dåvarande Wikipedia-sidan “Kopimist“. Där upprepades lite av mitt remixade hittepå om kopimismens långa historia, med referens till den fejktrollande antikrigsbloggen. Många lulz. Huruvida wikipedianen i fråga också did it for the lulz ska få vara osagt.
Uppgifterna låg kvar där ett tag, tills andra wikipedianer ifrågasatte att det alls fanns relevans i att ha en särskild sida om kopimi. Några rader om kopimikonceptet hamnade i stället som en sektion på sidan om Piratbyrån. Därtill accepteras kopimi som en pseudolicens.
På svenska Wikipedia, å sin sida, fanns en kort definition av kopimi som dock raderades med motiveringen “ordboksartikel”. Enligt regelboken måste man dra en strikt gräns mellan ord och fenomen – fast grejen med kopimi handlar snarare om att spela i gråzonen däremellan.
Ur ett perspektiv är det i hög grad trollen (eller snarare trollandet) som har producerat Wikipedias regelbok, som har drivit fram dess gradvis striktare hierarkier. Vi kan remixa lite i Karl Marx högintressanta artikel “Brottets produktivitet”:
En filosof producerar idéer, en poet dikter, en präst predikningar, en professor avhandlingar och så vidare.
En brottsling producerar brott.Ett troll producerar trollande. Om vi tittar lite närmare på förhållandet mellan denna sistnämnda produktionsgren och samhället som helhet, så kommer vi att göra oss av med många fördomar.BrottslingenTrollet producerar inte barabrotttrollade, utan ocksålagar mot brottfiltermjukvara, och i och med detta också den professor som håller föredrag ombrottslagarnanätfiltren /…/ Detta för med sig en höjning av den nationella rikedomen /…/
BrottslingensTrollets effekter på utvecklingen av produktiv kraft kan påvisas i detalj. Skullelåscaptchas någonsin ha uppnått dagens nivå av fulländning om det inte funnits någratjuvarspammare? Skullesedeltryckarkonstenjournalistiken ha uppnått sin nuvarandeperfektionsjälvgodhet om det inte hade funnits någrafalskmyntarehittepåare? /…/ Genom ständigt nya former av attack påegendomensrs business föderbrottettrollandet ständigt nya metoder av försvar, och är på detta sätt lika produktivt som strejker för uppfinnandet av nya maskiner. /…/ Och har inte Syndens Träd samtidigt varit Kunskapens Träd ända sedan Adams tid?
13 kommentarer ↓
Poängen med Wikipedia är väl att det bara blir perfekt i slutet på evigheten, det vill säga aldrig. Eftersom Wikipedia är öppet och ständigt föränderligt finns det alltid fel, men det faktum att Kopimi-editen till slut ifrågasattes visar just denna process.
Som någon uttryckte det en gång, det spännande är inte hur Wikipedia ser ut idag, Wikipedia är ju trots allt inte ens 10 år gammalt, det intressanta är väl hur det ser ut om 20-30 år. Förutsatt att man lyckas locka in nya bidragsgivare och kan fortsätta expandera så är det egentligen ett otroligt projekt — om man ger det tid och tålamod. Oändligt med tid och tålamod ;)
BER OM URSÄKT FÖR VERSALERNA, DET ÄR CAPSLOCK FRIDAY.
MYCKET LUSTIGT INLÄGG MÅSTE JAG HÄVDA. ABSOLUT DET BÄSTA I TROLLSERIEN HITTILS! DOCK FÖRSTÅR JAG INTE RESONEMANGET I DEN SISTA TEXTEN. VILKET TYP AV VÄRDE SKULLE PERFEKTA LÅS HA OM DET INTE FANNS NÅGRA LÅSDYRKARE? VILKET VÄRDE SKULLE LAGAR HA UTAN BROTTSOFFER?
NAE, JAG SKULLE SÄGA ATT BÅDE TROLLREGLER OCH LAGSTIFTNING ÄR REAKTIV OCH SITUATIONSANPASSAD, VILKET GÖR DEN LIKA VÄRD SOM LITE SLUMPGENERERADE BOKSTÄVER I EN ANNAN KONTEXT.
GÄLLANDE WIKIPEDIAS ÖPPENHET FINNS DET OCKSÅ EN DEL ATT TILLLÄGGA. JAG LYCKADES TYVÄRR INTE GRÄVA FRAM DEN NU, MEN JAG SÅG LITE STATISTIK FÖR ETT TAG SEN GÄLLANDE SANNOLIKHETEN ATT INTE FÅ SIN TEXT ÅTERDRAGEN OM MAN INTE ÄR ÅTMINSTONDE REGISTRERAD ANVÄNDARE SÅ OTROLIGT LITEN ATT VI KNAPPAST KAN PRATA OM ÖPPEN WIKI MER ÄN RENT TEORETISKT.
NÅGON SOM KÄNNER TILL ARTIKELN?
intressant att notera är ju också att wikipedia aktivt försöker motverka att allt för strikta regler skapas bland annat genom “reglerna”:
*wp:sir
*var djärv
*beslut är inte bindande
strikta regelverk är ju nämligen var troll lever på.
/micke
En del av det du kallar trollande på Wikipedia skulle nog snarare kallas klotter eller vandalism av wikipedianer – medvetet förstörande av artiklarna, dock inte med någon särskild agenda eller med avancerade sätt att fortsätta förstöra. Med trollande avses, på Wikipedia, vara medvetna, avancerade provokationer som går ut på att göra några bra redigeringar, sedan ställa till med konflikter, spela ut användare och administratörer mot varandra, få några med sig, göra fler bra redigeringar för att bättra på ryktet ytterligare, sedan starta fler konflikter och så vidare, för att ta upp tid och därmed förstöra. Det behöver nog inte nämnas att klotter är mycket lättare att bekämpa än trollande…
Ett troll befinner sig i ett sammanhang. Allt trollande sker i ett sammanhang, i en kontext. Därför är trollande och sammanhang samma sak.
Är inte förresten kor och träd samma sak? Båda behöver näring för att överleva, båda befinner sig i samma ekologiska system, båda producerar matvaror (t. ex. sirap och mjölk, vilka båda är rätt sockerhaltiga). Orden “träd” och “ko” är båda två _enstaviga_ ord etc etc etc jag orkar inte de befinner sig i ett sammanhang begreppen löses upp Deleuze Nietzsche
Läser med stor behållning serien om troll men frågar mig: “En trollserie som inte nämner Sokalaffären?
Det måste ju vara en av historiens mest lyckade trollande, sett ur trollets perspektiv.
Ang. Sokalaffären – farlighetsfansinisten Jim Goad lyckades med något liknande under tidigt 90 – tal: han hafsade ihop ett radikalfeministisk pk – fansin som hyllades av hans värsta kritiker (vilka gjort det alltför vanliga misstaget att blanda ihop åsikt och kvalitet -”Céline var en antisemitisk skitstövel, alltså skriver han illa”), varpå han avslöjade kuppen i fjärde numret av sin tidning “answer me!”.
[...] Trolltyg, del 4: Wikipedia och trollets produktivitet [...]
Kristoffer: jag är inte lika insatt i engelskspråkiga Wikipedia som svenskspråkiga, men åtminstone där skulle jag vilja påstå att det faktum att IP-nummer ofta får sina artiklar raderade inte är en konsekvens av att de är IP-nummer – några av de mest aktiva bidragarna vad det gäller nya artiklar (se skapandet av artiklar kring amerikanska politiker, till exempel) som behålls är IP-nummer. Visst har man ett svagare ethos som IP-nummer än som användare, och jag kan tänka mig att det spelar in i någon grad, men den främsta anledningen till att så många artiklar som IP-nummer bidrar med (återigen: åtminstone på svenskspråkiga Wikipedia) raderas är att Wikipedia har normerat kunskapen: vilken kunskap som är viktig och hur den skall presenteras. Det innebär att det ställs krav som de allra flesta som inte är någorlunda vana bidragsgivare till Wikipedia inte är medvetna om. Att skriva en artikel på Wikipedia utan att vara insatt i hur Wikipedia fungerar och vilka riktlinjer som finns är lite som att skicka ett manus till en antologi om ett visst ämne – utan att veta var antologins begränsningar går och ofta utan att ens vara medveten om att de finns. Risken för refusering blir naturligtvis rätt stor. Att de är IP-nummer är symptomatiskt, och som administratör och klottersanerare skapas förstås alldeles för enkelt en bild av IP-nummer som ett problem vilket gör att man går in i nya artiklar skapade av dem med ett mindre öppet sinne än vad som borde vara fallet, men det är mer en konsekvens av samma sak som gör att artiklarna raderas än en orsak i sig.
//JJ
[...] Kanske liknande Trolltyg, del 4: Wikipedia och trollets produktivitet [...]
[...] önskat att jag var Rasmus Fleischer nu så jag kunde skriva ett inlägg lika heltäckande som hans trollserie, det hade liksom varit fläskigt att skriva värsta historiken. Men jag vet inte ens vilken [...]
Kommentera