Första inlägget i trolltygserien berörde detta med trollandets ekologi. Utöver att konstatera att “kommentarsfält, forum och vissa mailinglistor” är ideala ekologier för trollande, beskrevs ekologin inte närmare. Trådade diskussioner samt anonymitet förefaller vara två grundbetingelser.
JN skrev i en kommentar till inlägget:
Trollen är nätets svarta mylla som får det att frodas och växa vilt. Lite tacksamhet skulle vara på sin plats.
Trollandet som får diskussioner att “spåra ur” kan således jämföras med de nedbrytande delarna i naturens kretslopp som är särskilt aktiva nu under hösten. Fördelen med att tänka i sådana ekologiska termer är att man då inte längre behöver moralisera över om olika sätt att agera på nätet är rätt eller fel, utan i stället kan tänka sig en etik där sammanhanget avgör vilka ageranden som är bra respektive dåliga.
Ofta är trollandet en dålig sak i bloggars kommentarsfält, precis som spyflugor ofta är en dålig sak när de dyker upp på matbordet. Därmed inte sagt att varken troll eller spyflugor borde utrotas. Bägge fyller funktioner och har sina legitima domäner. Troll har rentav särskilda platser där flockas för att enbart trolla. Typiskt sett på imageboards (chans). Paradexemplet är nog Raidchan.
Encyclopedia Dramatica klargör skillnaden mellan trollande och trollande. Riktiga troll står inte själva för vad de skriver, utan skriver för att så split och frammana urspårning. Därifrån kan man söka sig vidare till renodlade trollguider där nättroll delar med sig av taktiska knep för hur man kan söndertrolla allt från metal-fans till biodlare.
Är inte sådant proffstrollande rentav mer etiskt än vardagligt småsint småtrollande? När troll delar med sig av vilka tricks som funkar för att förstöra, så har de inte längre bara förstört utan även producerat.
Och kan inte det som förstörs ofta vara värt att förstöras? Livfylld aktivitet drivs att flytta vidare. Från hösten mot nya vårar.
18 kommentarer ↓
Jag vet inte om du stött på dem via ED redan, men PP4L (Penis Pump 4 Life, http://wepump.in/indexmain.php) är en intressant trollgrupp som vid någon punkt gick så pass långt i sitt trollande att de började skapa material som är intressant inte bara i ett trollsammanhang. Deras ASCII-arkiv (för att spamma IRC) är imponerande!
Det planerande och strategiska trollandet fungerar lite som en turbokompost.
Och frågan är om inte det småsinta och fåraktiga trollandet på våra vanligaste nyhetssajter ändå inte måste betecknas som en produktiv destruktion. Ur askan av söndertrollade kommentarer kanske det kan resa sig nyheter och journalistik som klarar sig utan kommentarer. (det där lät lite konstigt, jag vet).
Det händer att trollande tar sig ut i media vilket ofta ger en komisk effekt. Oprah Winfrey tog en kommentar på hennes websida alldeles för allvarligt med många lulz som resultat.
http://www.youtube.com/watch?v=stn_XCo_dyg&feature=related
dawwe: åh fy helvete, nästan synd om Oprah där! :D :D :D
Troll håller även till på Wikipedia, fast där används termen kanske i lite annorlunda bemärkelse. Jag är ingen expert i… trollologi? :-)
Finns en rolig text i en halvgammal wired (http://www.wired.com/culture/culturereviews/magazine/17-10/mf_chanology) om trollande på internet som sedan blivit trollande afk. Aktionen riktades mot scientologerna strax efter de drog tillbaka den där Tom Cruise-videon. Handlar också om svårigheterna att hålla ihop en subkultur/protestaktion som bara består av… ja, troll. Innehåller mycket troll-pride, som devisen »we did it for the lulz«.
Jag måste gråvampyrisera lite… Håller inte alls med om att kompostering fungerar som abstraktion för trollande. Det är ju knappast bara nedbrytning till näringsrik mull som verkar nedbrytande i ekologin, det gör till exempel också allehanda gifter (som dock i kontrollerade mängder kan fungera som läkemedel). Kompostens nedbrytande processer är ju nödvändiga för allt liv – men trollande är knappast nödvändigt för spirande tankeekologier.
Trollande tycks mig snarare fungera som något kolonialiserande ogräs – eller kanske en algblomning! -, som i sig ju är oerhört produktiv men som ofta tränger ut annat liv, suger ut näringen ur jorden, vattnet.
Tack för alla kommentarer, oerhört produktivt!
Marcus: Algblomning ter sig förvisso som en bra liknelse. Följden torde då bli att man inte skyller på algen som livsform, utan på den övergödning som fått dem att reproducera explosivt. Vad är då övergödningen i nätets eller journalistikens infoekologi?
1. Alger kräver stora mängder solljus för att blomma (de kör ju fotosyntes) – utan uppmärksamhet inför en (potentiell) publik kan trollen inte frodas.
2. Algblomning av groteska mått kräver ett överflöd av näringsämnen som (genom energi från solen) kan användas till reproduktion av kolvätekedjor – alla typer av kommentarer som öppnar upp eller till och med begär ett svar från trollet, särskilt negativa kommentarer direkt riktade mot det, tycks fungera utmärkt som katalysator för trollets reproduktion av trollerikedjor.
Möjligen kan analysen behöva förfinas. Detta är dock en start.
Ett klassiskt internettroll är lätt att definiera. Sedan kan det ju hända att termen används lite slarvigt för att slippa bry sig vad någon som står utanför rådande grupphegemoni tycker. I kommentaren till en tidigare post i bloggen ifrågasatte jag bloggförfattarens underliggande utgångspunkt – att upphovsrätt är fel – och att jag tyckte han kunde redovisa den åsikten istället för att bädda ner den i ett pseudoteoretiskt resonemang. Jag redogjorde själv för min ståndpunkt : att jag står för rådande upphovsrätt men är motståndare till mediaindustrins stagnation gällande distribution. Detta bemöttes med “Du är ett troll”. Så kan man också använda ordet..
Citera mig i nästa inlägg? Snacka om att mata trollen.
Efter en hyfsat balanserad post blir det förstås trollhat i kommentarsfältet. “Giftalger” … pfft. Nej, årstidstanken var betydligt mer fruktbar. Kan utvecklas, en slags micro – Spengler för internetdiskussioner.
Vår: Bloggposten publiceras, ett frö sås.
Sommar: Inlägg från närmast sörjande. Diskussion och uppmuntran på trevlig, kamratlig nivå
Rötmånad: någon har lagt in länk på flashback. Trollen anländer.
Höst: Full trolldebatt. Förbindelsen med bloggposten fullständigt bruten.
Vinter: Diskussionen död. Då och då droppar någon enstaka senkommare in. Som jag just nu.
Fallstudie: http://www.kinkyafro.se/?p=904
Observera: denna utveckling gäller förstås enbart de bloggposter som går igenom hela det spenglerska livsförloppet, från primitiv stam över högkultur till civiliserad dekadens. De flesta bloggposter stannar förstås på den primitiva stammens “0 – kommentarer” – nivå.
När JN citerar kinkyafro kom jag att tänka på den här texten som har delvis med trollning att göra, det från officiellt håll så avskydda fenomenet “hatare” i kommentarsfält.
Texten nyanserar synen på “hatarna” en smula. Ett intressant perspektiv.
Näthat och anonymitet:
http://www.kinkyafro.se/?p=1671
[...] Trolltyg, del 2: Trollandets ekologi och etik [...]
Vissa typer av samtal är det rätt att förstöra, men är för den skulle förstörarna troll?
Jag tänker i första hand på den samtalsförstöring som the Yesmen ägnade sig åt: att ta sig in i olika maktsammanhang och vända samtalet mot makthavarna själva. Medan trollets publik är de som för samtalet och får det förstört var Yesmens publik de som stod oinbjudna utanför och tittade på, och det skulle ha varit helt meningslöst utan denna yttre publik.
Yesmen var inte troll, de var snarare trollkarlar, illusionister.
The Yes Men känns som ett bra exempel på lulztroll! Som du märker rör sig den här bloggserien allt mer mot en positiv värdering av vissa troll. Eller om vi nu vill kalla dessa för trollkarlar. Men måste troll förbli en negativ term?
Se även: bockarna Bruse.
[...] Trolltyg, del 2: Trollandets ekologi och etik [...]
[...] Trolltyg, del 2: Trollandets ekologi och etik [...]
[...] Kanske liknande Trolltyg, del 2: Trollandets ekologi och etik [...]
Kommentera