Comments on: Bönhasarnas revansch? http://copyriot.se/2009/10/11/bonhasarnas-revansch/ Multiplication can produce powerful numbers Wed, 08 Feb 2012 01:39:12 +0000 hourly 1 By: COPYRIOT | Surmagad antiamatörism utan substans http://copyriot.se/2009/10/11/bonhasarnas-revansch/comment-page-1/#comment-33257 COPYRIOT | Surmagad antiamatörism utan substans Wed, 25 Nov 2009 16:46:59 +0000 http://copyriot.se/?p=2216#comment-33257 [...] Kanske liknande Bönhasarnas revansch? [...] [...] Kanske liknande Bönhasarnas revansch? [...]

]]> By: Martin http://copyriot.se/2009/10/11/bonhasarnas-revansch/comment-page-1/#comment-32476 Martin Tue, 13 Oct 2009 11:41:12 +0000 http://copyriot.se/?p=2216#comment-32476 Gör ett nytt försök... Jag tror inte att vi här kan lösa frågan om Gudmundsons eventuella pekunjära ersättning för sina kåserier i SvD. Ifall han mäktar skriva tre artiklar i veckan på folköl och ryska peleminis som Jan Blomgren tagit med sig från Moskva är helt enkelt ingenting vi någonsin kommer att få veta. En kort kommentar bara. Merkantilismen som period i det ekonomiska tänkandets historia var i allt väsentligt över omkring 1750. David Hume och senare Adam Smith i Skotland, samt Richard Cantillon i Frankrike, får väl sägas representera uppbrottet i tänkandet kring handelns principer. Ifall ni söker referenser till ett modern ekonomiskt tänkande och tankar till regleringar, skulle jag hellre börja med tyska 1800-talsekonomer som Karl Knies. Gör ett nytt försök…

Jag tror inte att vi här kan lösa frågan om Gudmundsons eventuella pekunjära ersättning för sina kåserier i SvD. Ifall han mäktar skriva tre artiklar i veckan på folköl och ryska peleminis som Jan Blomgren tagit med sig från Moskva är helt enkelt ingenting vi någonsin kommer att få veta.

En kort kommentar bara. Merkantilismen som period i det ekonomiska tänkandets historia var i allt väsentligt över omkring 1750. David Hume och senare Adam Smith i Skotland, samt Richard Cantillon i Frankrike, får väl sägas representera uppbrottet i tänkandet kring handelns principer.

Ifall ni söker referenser till ett modern ekonomiskt tänkande och tankar till regleringar, skulle jag hellre börja med tyska 1800-talsekonomer som Karl Knies.

]]> By: Martin http://copyriot.se/2009/10/11/bonhasarnas-revansch/comment-page-1/#comment-32459 Martin Mon, 12 Oct 2009 18:07:37 +0000 http://copyriot.se/?p=2216#comment-32459 helvete jag skrev ett inlägg som försvann då jag inte fyllt i e-mejl. helvete jag skrev ett inlägg som försvann då jag inte fyllt i e-mejl.

]]> By: rasmus http://copyriot.se/2009/10/11/bonhasarnas-revansch/comment-page-1/#comment-32447 rasmus Mon, 12 Oct 2009 06:59:48 +0000 http://copyriot.se/?p=2216#comment-32447 Tja, nu fanns ju inga ambitioner att täcka perioden 1739-1907. Nedslaget hos stadsmusikanterna var just ett nedslag, som t.ex. kan motiveras av att ordet "bönhase" faktiskt återkom i Musikerförbundets retorik även på 1900-talet. Ämnet som artikeln täcker är en biprodukt av den forskning som ska mynna ut i min avhandling men kommer inte finnas med där. Tja, nu fanns ju inga ambitioner att täcka perioden 1739-1907. Nedslaget hos stadsmusikanterna var just ett nedslag, som t.ex. kan motiveras av att ordet “bönhase” faktiskt återkom i Musikerförbundets retorik även på 1900-talet.

Ämnet som artikeln täcker är en biprodukt av den forskning som ska mynna ut i min avhandling men kommer inte finnas med där.

]]> By: Linus Walleij http://copyriot.se/2009/10/11/bonhasarnas-revansch/comment-page-1/#comment-32429 Linus Walleij Sun, 11 Oct 2009 20:24:49 +0000 http://copyriot.se/?p=2216#comment-32429 Fin artikel du snott ihop där Rasmus! Perioden 1739-1907 borde nog utvecklas en smula, nog måste det finnas fler nedslag att göra däremellan? Precis där i början levde ju t.ex. Bellman, vars krokiga livsbana som en av få professionella musiker (eller var han det?) är utförligt beskriven i källorna. Notera också omslaget från 1700-talet till mitten av 1800-talet mellan merkantilism och frihandel: den förra ville ju reglera allting per stad (magistrat) och såg det som en naturnödvändighet, det blir ett jävla bråk sen som hänger ihop med avskaffandet av fyrkammarriksdagen och därefter ses all reglering av arbetsmarknaden som samhällsfientlig, men den övervintrar och återkommer som fackförbundens huvudlinje, dock med en helt annan grund: innan var det den fria marknadens kaos som skulle hållas borta, det behövdes regler för ALLT, och det var typ borgerskapet som drev den linjen (=merkantilismen), men hos de moderna fackförbunden står arbetaren i centrum och värnar sitt värv genom att reglera arbetsmarknaden, man börjar tala om lönedumpning och dylikt som man aldrig skulle talat om innan, men medlen, att reglera arbetsmarknaden är desamma. Fin artikel du snott ihop där Rasmus! Perioden 1739-1907 borde nog utvecklas en smula, nog måste det finnas fler nedslag att göra däremellan? Precis där i början levde ju t.ex. Bellman, vars krokiga livsbana som en av få professionella musiker (eller var han det?) är utförligt beskriven i källorna. Notera också omslaget från 1700-talet till mitten av 1800-talet mellan merkantilism och frihandel: den förra ville ju reglera allting per stad (magistrat) och såg det som en naturnödvändighet, det blir ett jävla bråk sen som hänger ihop med avskaffandet av fyrkammarriksdagen och därefter ses all reglering av arbetsmarknaden som samhällsfientlig, men den övervintrar och återkommer som fackförbundens huvudlinje, dock med en helt annan grund: innan var det den fria marknadens kaos som skulle hållas borta, det behövdes regler för ALLT, och det var typ borgerskapet som drev den linjen (=merkantilismen), men hos de moderna fackförbunden står arbetaren i centrum och värnar sitt värv genom att reglera arbetsmarknaden, man börjar tala om lönedumpning och dylikt som man aldrig skulle talat om innan, men medlen, att reglera arbetsmarknaden är desamma.

]]>