Google har idag bytt ut sin logotyp mot en streckkod. Någon form av jubileum måste det ju då vara. Gissade själv på 30 år, eftersom 1979 var året då streckkoder och diskotek skulle göra människor onödiga – fruktade många.
Underligt nog visar det sig dock att Google firar ett 57-årsjubileum, nämligen av den dag (7 oktober 1952) då det första patentet på streckkoder beviljades i USA. Om de hade väntat till 20 oktober hade de åtminstone kunnat fira jämnt, för då är det exakt 60 år sedan samma patent lämnades in (20 oktober 1949).
Hela grejen aktualiserar hur knepigt det blir att hänga upp teknikhistoria på patent. Parallellen till musikhistoriens “releasedatum” är slående. Precis som musiken alltid fanns innan skivan släpptes, fanns alltid innovationen innan patentansökan lämnades in.
Därtill kommer att patent är nationella fenomen. Det som hyllas av Google verkar exempelvis aldrig ha gällt utanför USA. Möjligtvis finns andra streckkodsrelaterade patent i europeiska länder. Ska då teknikhistoriska jubileum firas på olika datum i olika länder? Nej, det gäller att hitta snyggare saker än patent att hänga upp historieberättandet på.
Låt oss ta tillfället i akt och påminna om några av de senaste årens opatenterade innovationer på streckkodsområdet. Det liknade magi i våras när idén bakom Torrent Droid presenterades: gå till en videobutik, hitta en dvd som ser attraktiv ut, läs av dess streckkod med mobiltelefonen – och informationen skickas hem till din dator, som genast letar upp en torrent och börjar ladda hem filmen. Strax därefter dök även den liknande programvaran BarTor upp. Visserligen kan man fråga sig hur meningsfull konsumtionsmetoden är, men som proof of concept är det kort sagt briljant.
Streckkoder kan hackas på massor av sätt. På 24C3 i Berlin, mellandagarna 2007, presenterade en medlem av hackergruppen Phenoelit några av dem. En pdf med 57 slides därifrån innehåller mycket matnyttigt.
Bland annat demonstreras hur löjligt lätt det är att skriva ut egna pantkvitton om man vill hämta ut pengar i tyska matbutiker. Men också möjligheten att använda streckkoder i tidningar (á la Aftonbladets “taggar”) för att inkräkta i intet ont anande tidningsläsandes mobiltelefoner. Samt hur stora möjligheter som finns att lura flygplatsers säkerhetssystem genom hemmagjorda boardingpass. Man kan komma långt med fri mjukvara som GNU Barcode.
Phenoelit-presentationen finns även som en populär video.
Slutligen kan vi ju inte nonchalera den kristet apokalyptiska aspekten i streckkoder. Två futtiga meningar i slutet av Nya testamentet (Johannes Uppenbarelse 13:16-18) ligger bakom en oerhörd diskursproduktion gällande streckkoder, särskilt dessas placering “på högra handen eller på pannan”.
Här gäller det att vara vis. Den som har förstånd må räkna ut vilddjurets tal, ty det är en människas tal. Och dess tal är sexhundrasextiosex.
Dagens musiktips blir därför Current 93 – Antichrist and barcodes. Lyssna på YouTube, Spotify eller Zshare.
Uppdatering: Brittisk patentansökan från 1941 visar hur dåligt Googles jubileumslogik funkar (via Rymdman).
Och missa inte Billy Rimgards minnen av streckkoder – särskilt det om hur han lyckades slippa värnplikt genom att rita en enda liten linje.
2 kommentarer ↓
[...] Så det finns sympatiska användningar av streckkoder också. Som att göra reklam för varor man inte får göra reklam för, exempelvis. Alla vet, men du kan inte straffas. Och så kan man såklart knäcka koden för att skriva ut egna pantkvitton. [...]
Man skulle ju kunna betrakta det som en hyllning till att man äntligen kan använda streckkoder utan att riskera en stämning.
Kommentera