Comments on: Martyr- och musketörsromantik hos upphovsrättsorganisationer

By: rasmus

rasmus — Thu, 08 Oct 2009 06:54:07 +0000

Jag förstår dina reaktioner, Sandra. Men det föll mig inte in att det skulle kunna uppfattas som en vits att jag återciterade “knivskarpa klor”, utan det syftade enbart till att åter rikta ljuset på Alis’ formulering.
Om en stor del av omvärlden väljer att uppfatta mig och henne som varandes (-s ftw!) i någon slags dikotomisk meningsmotståndarrelation så är det bara att beklaga. Jag ser det som en trist följd av en viss journalistisk logik. Kan då bara påpeka att jag aldrig har gett mig in i debatt med henne tidigare.
Än en gång, fall som detta är svåra och måste handla om avvägningar. I vilken grad någon är en offentlig person är en av de saker som måste vägas in (det vore orimligt att tillämpa samma dogm gentemot Britney Spears och sin nervösa granne). Det finns också fall där någons psykiska ohälsa är så uppenbar att det blir hyckleri, på gränsen till respektlöst, att inte låtsas om den men ändå delta i en offentlig debatt som inbegriper personens yttranden. Grundproblemet som vi har att göra med – det tror jag du kan instämma i – handlar snarare om den allmänna stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

By: Sandra

Sandra — Wed, 07 Oct 2009 23:33:42 +0000

(PS, din blogg verkar ha en bugg. Jag använde U+2019 efter »Alis’«, men U+0027 i ordet ke’u, och nu när jag läser min kommentar verkar båda ha blivit förvandlade till U+2019.)

By: Sandra

Sandra — Wed, 07 Oct 2009 23:25:25 +0000

»rivandes hål på«

Är det lyrik med s-terminerade presensparticip nu för tiden? Adverbial my ass!

By: Sandra

Sandra — Wed, 07 Oct 2009 23:20:20 +0000

Jag ifrågasätter inte din bedömning av olika personers psykiska eller sociala hälsa. Jag har i många fall kommit till samma slutsatser om flera personer på olika sidor av copyright-debatten.

(Alltså, jag vet att jag sitter i ett stort glashus vad dårskap beträffar!)

Jag menade mest att dina formuleringar var, åtminstone enligt min instinktiva reaktion, närapå lika smaklösa som Alis’.

Jag har i och för sig inget konsekvent »hur man bäst bemöter psykiskt lidande och stress«–protokoll. Jag reagerade (ke’u mer med instinkt än med konsekvensanspråk) över att du vitsade till det med »knivskarpa klor« och de slitna bomullsinlindningsfraserna »särskilt bra« och »tråkigt«.

Att du vill uppmana en person som jag kan tänka mig att omvärlden ser som din meningsmotståndare att »vila« är inte heller helt självklart, speciellt när du, genom att på ett brutalt sätt skildra delar av hennes situation i ditt inlägg, uppenbarligen inte låter henne vara i fred.

By: rasmus

rasmus — Wed, 07 Oct 2009 22:56:43 +0000

Sandra: Givetvis är det inte oproblematiskt att skriva som jag skrev. Sådant för bedömas från gång till gång. I det här fallet är det ganska uppenbart att hon under året har mått psykiskt dåligt. Det kan rentav, för dem som inte sett henne, läsas ur texterna. Jag hånar henne inte för det utan tycker det är väldigt tråkigt – och ännu tråkigare när folk uppmuntrar henne att fäktas vidare när hon helt klart behöver vila.

By: Sandra

Sandra — Wed, 07 Oct 2009 21:14:13 +0000

[En namngiven människa] »har uppenbarligen inte mått särskilt bra i år«—moget, Rasmus!

By: Calandrella

Calandrella — Thu, 01 Oct 2009 17:14:18 +0000

“Tonfallet som kunde vara kopierat direkt från en tonårings första inlägg på Piratpartiets forum som ingen annan orkade svara på.”
*visslar lite för sig själv och tittar åt alla andra håll än http://calandrella.wordpress.com/2009/01/29/min-bild-av-piratpartiet/ *

By: Erin Den Mäktige

Erin Den Mäktige — Wed, 30 Sep 2009 08:25:23 +0000

It was tongue-in-cheek, you dits!!!

By: rasmus

rasmus — Wed, 30 Sep 2009 08:24:38 +0000

Jag bytte ut rubrikens “Martyr- och fäktningsromantik” till “Martyr- och musketörsromantik” ty det lät stiligare så.

By: Tor

Tor — Wed, 30 Sep 2009 07:21:13 +0000

Jag ställde in mig på humoristisk läsning, men jag måste hålla med Anders. Det var endast pinsamt (på samma sätt som det är när pirater hemfaller åt samma grepp). Det hela får mig att tänka på Lawrence Lessigs inledning av boken Remix där han tar upp det problematiska med "war on ..."-uttrycket i engelskan och hur det riskerar att göra att man missar viktiga aspekter av det som diskuteras.