Kulturproppen, I: Tidskrifter

Copyriot tittar på regeringens kulturpolitiska proposition, prop. 2009/10:3.

Via Kulturrådet utdelas idag produktionsstöd till kulturtidskrifter. Närmare bestämt:

Kulturtidskrifter som vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation, ekonomisk, social eller kulturell debatt och som ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarterna kan söka bidrag.

Här finns hela listan på tidskrifter som sökt respektive beviljats bidrag år 2009. Sexsiffriga summor har bland annat gått till Arena, Bang, Fronesis, Glänta, Judisk krönika, Ord & Bild, Pockettidningen R, Site och Socialpolitik. Ett mindre antal nättidskrifter har även fått mindre summor.
Regeringen föreslår ett allmänt förenklat regelverk för stödet till litteratur och kulturtidskrifter, vilket säkert kan vara bra. I samband med detta, meddelar propositionen,

avser regeringen att i särskild ordning överväga om den mycket breda definition av begreppet kulturtidskrift som i dag används bör förtydligas.
Vi anser att stödet i första hand bör gå till att främja utgivning av tidskrifter vars huvudsakliga inriktning är kulturell debatt samt analys och presentation inom de skilda konstarternas områden.

Att ta den formuleringen på allvar innebär att stödet till några av ovan nämnda tidskrifter måste ryka, medan andra klarar sig. Medievärlden frågar Marcus Hartmann, sakkunnig på Kulturdepartementet, vad som menas, och får till svar:

– Vi vill att det ska vara mer inriktat på konst och mindre på samhällsfrågor, idag är det saker som ekonomi och liknande

Tror regeringen själv på att en sådan gränsdragning kan göras? Är det inte bara att bläddra tillbaka till sidan 12 i definitionen, där det konstateras att kultur kan inbegripa “alla aspekter av det mänskliga livet”, inklusive “värderingar, ritualer, traditioner och livsmönster”. Medan ekonomi och samhällsfrågor då skulle höra till en avskild sfär?

Om förändringen verkligen drivs igenom, kommer den att få intrikata verkningar på innehållet i existerande kulturtidskrifter. De kommer att se sig tvungna att i största möjliga mån referera till “de skilda konstarternas områden”, även när diskussionen berör större samhällsfrågor. Och visst går det ofta an. Ett par exempel från senaste året: Kalle Palmås skrev i OEI om panspektrisk övervakning, med med utgångspunkt i ett verk av konstnären Ann-Sofi Sidén. Jag själv skrev i Ord & Bild om hur den immateriella äganderätten utvidgas till rösten, med utgångspunkt i sångaren Tom Waits. Båda fallen skulle få godkänt av regeringen, eftersom det hänvisas till specifika konstarter. Men vad händer den gång då vi (eller andra) väljer att skriva om samma ämnen, fast med exempel som inte kommer från “konstarternas områden” utan i stället med hänvisningar till politisk debatt eller aktuella internetsmemer? Då kommer kulturtidskrifterna att få be oss byta exempel till någonting “konstnärligare”, alternativt tvingas refusera oss, för annars riskerar de indragna bidrag – om regeringen får som den vill.

Dessbättre haglar protesterna mot förslaget. Björn Wiman på Expressens kultursida:

Att tro att det går att dra en gräns mellan kultur och samhälle är att avväpna både kultur och samhälle. Så var det sagt.

Johan Wennström på Svenska Dagbladets ledarsida:

Ytterst skulle kulturdebatten bli fattigare om den, utanför kultur- och ledarsidornas domän, bara utgjordes av tidskrifter som endast handlar om exempelvis konst. Och förresten: Hur ska man kunna diskutera konsten utan att beröra de samhällsfrågor som den så ofta tar upp?

Copyriot tittar på regeringens kulturpolitiska proposition, prop. 2009/10:3. Via Kulturrådet utdelas idag produktionsstöd till kulturtidskrifter. Närmare bestämt: Kulturtidskrifter som vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation, ekonomisk, social eller kulturell debatt och som ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarterna kan söka bidrag. Här finns hela listan på tidskrifter som sökt respektive beviljats bidrag år 2009. Sexsiffriga summor har bland annat gått till Arena, Bang, Fronesis, Glänta, Judisk krönika, Ord & Bild, Pockettidningen R, Site och Socialpolitik. Ett mindre antal nättidskrifter har även fått mindre summor. Regeringen föreslår ett allmänt förenklat regelverk för stödet till litteratur och kulturtidskrifter, vilket säkert kan vara bra. I samband med detta, meddelar propositionen, avser regeringen att i särskild ordning överväga om den mycket breda definition av begreppet kulturtidskrift som i dag används bör för