“Svenska bokbranschen och den digitala världen” rubriceras ett seminarium på bokmässan, anordnat av Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen.
Seminariet inleds med en presskonferens där den första undersökningen om svenskars läsbeteende och syn på e-böcker presenteras.
Förlagsbranschen ägnar sig åt teknikdeterminism, som tidigare konstaterats. De utgår från att vi ska lämna de fysiska böckerna bakom oss för att inträda i “den digitala världen”. Frågan om digitalisering reduceras till en fråga om hur man kan få folk att köpa “e-böcker“. Seminariet ska diskutera “vad det innebär att bokbranschen reagerat så sent på den digitala utvecklingen” – som om digitaliseringens innebörd var förutbestämd och enda alternativen var att “reagera” mer eller mindre snabbt.
Förläggare och bokhandlare begår ett flerfaldigt misstag om de ställer in sig på att förvandlas till renodlade saluförare av digital information. Dels dömer de sig själva att gå i skivbolagens fotspår, ja värre än så. Kriget mot nätet blir en del av affärsmodellen. Blay.se:
Ja, kring bokbranschen kommer en kraftig upphovsrättsstrid stå! Text har den störst ratio mellan kopieringshastighet och läshastighet. En bok kopieras på en bråkdel av en sekund, läses på en vecka eller en månad. Jämför film där kopieringen ofta tar längre tid är vad det tar att “läsa” filmen i fråga.
Endimensionella idéer om digitalisering leder dock bokbranschen till ytterligare ett misstag, som för dess egen del kan bli ännu allvarligare. Både Blay, Copyriot och Det postdigitala manifestet (§ 41) har nosat på frågan, som inte handlar om upphovsrätt utan om själva innebörden i begreppet “bok”.
Ur hela den allmänna textproduktionen är det bara vissa texter som får status av “bok”, vilket än så länge förutsätter en viss fysisk upplaga. Print-on-demand har destabiliserat bokformen en aning men den står sig ändå hyfsat. Böcker avgränsas från tidskrifter och utskrifter, vilket är en förutsättning för att en litterär offentlighet ska kunna existera.
Nätet är ett flöde, men boken är ett stopp, som Edenborg uttryckte det. Utmaningen blir att upprätthålla en sådan distinktion efter att dess medietekniska grund börjat vittra bort. Vi kommer inte undan den. All text kan inte vara lika mycket litteratur. Även om vi skulle tilltalas av det “demokratiska” i en sådan vision, måste detsamma gälla som för avvecklandet av konstmusiken (Manifestet, § 27): Förhastade försök att lämna distinktionen bakom sig leder bara till att den återupprättas på nytt, fast som kitsch.
En möjlig lösning är att de stora bokförlagen går samman i en kartell och enas kring ett slutet format för e-böcker. Endast vad dessa förlag har godkänt, endast det som distribueras genom deras gemensamma kanal, “är” en bok. Åtminstone är det bara dessa böcker som listas i listor, recenseras av recensenter och föranleder kulturdebatter. Andra människor står det fritt att distribuera text hur de vill – papper, blogg, pdf – men dessa texter räknas då inte som “riktig” litteratur. Kanske öppnar det för en massa spännande experiment, men scenariot lutar likväl åt en korporativ dystopi. Småförlagens förmåga att stå upp för sina egna visioner kan komma att bli avgörande.
7 kommentarer ↓
Förlagsbranschen kommer att omvandlas eller försvinna på samma sätt som skivbranchen/filmbranschen eller någon annan bransch. Vissa tjänster behövs inte längre på grund av den tekniska utvecklingen. Klart dom kämpar emot, det har folk gjort i alla tider från vävare till gaslyktetändare till plastskivedistribuerare. Det sista vi ska göra är dock att skapa lagar för att hindra utvecklingen.
Appropå vad som är bok och vad som är bok hade /. en artikel om att “Gratis Böcker” inte kommer igenom deras såll så folk kan få köpa dem.
http://yro.slashdot.org/story/09/09/18/1322253/Amazon-Delaying-Public-Domain-Submissions-On-Kindle?art_pos=1
Vad händer när man kan få massor av gratis böcker som folk ger bort? Hur skulle det se ut?
Om man skall diskutera digitaliseringens konsekvens finns det en annan vinkel än bara bokformatets framtid, nämligen att digital text kan läsas på så många sätt.
[Ursäktar på förhand om jag glider off topic...]
En digital text kan till exempel “textminas”, dvs läsas automatiskt i jakt på ord eller ordkombinationer. Inom biovetenskapen används textminingen t ex för att hitta association mellan två begrepp av intresse (t ex “cancer” och “inflammation”).
Som bas för dessa sökningar har biomedicinaren vetenskapliga abstracts på Pubmed, så det är inte direkt jämförbart med en bok. Men man kan tänka sig utvecklingen av textmining-algoritmer som t ex ger en överblick över vad en bok handlar om etc.
Kan automatisk läsning av text bli så betydelsefull att det påverkar hur böcker skrivs i framtiden? Kan det mao bli så att författare skriver sina texter så att de skall underlätta textmining?
jag tror att fysiska böcker ändå kommer spela störst roll i att definiera vad som är en bok rätt länge…så länge de flesta böcker släpps på båda sätt. sedan är det väl ändå mer än en formatfråga vad som räknas som “litteratur”? (t.ex. författarens namn…). det kanske snarare kommer att behövas ett nytt begrepp för e-böcker som inte är “böcker” utan något hemmasnickrat hopkok av allt möjligt, text, design, kommunikation, etc. “bookies” kanske? det kunde ju också lösa kulturredaktionernas problem med att recensera icke-böcker, det är inte en bokrecension!
[...] Bokbranschens endimensionella idé om digitalisering är olycksbådande [...]
[...] Bokbranschens endimensionella idé om digitalisering är olycksbådande Frågan om digitalisering reduceras till en fråga om hur man kan få folk att köpa “e-böcker“. [Förresten: läs Rasmus bok Det Postdigitala Manifestet. Köps här. Det lär bli den skarpaste text om digitaliseringen och dess efterspel som du läst och du kommer känna dig som en visare postdigital människa efteråt.] Eboksläsare – så funkar det! Nu har jag haft min eboksläsare en 10 dagar ungefär och det är dags att berätta hur det har fungerat och hur det känns att läsa från en läsplatta. [...]
[...] Bokbranschens endimensionella idé om digitalisering är olycksbådande [...]
Kommentera