Någonting mycket tyskt har inträffat i Tyskland: Piratenpartei har hamnat i blåsväder för samröre med extremhögern. En höna av en fjäder? Jo, det kan man lugnt säga. Ändå förtäljer historien en hel del om Tysklands politiska klimat och kanske även om piratpartipolitik.
Andreas Popp, piratpartistisk toppkandidat i Bayern, lät sig intervjuas av veckotidningen Junge Freiheit. Ingenting märkvärdigt sades i intervjun, som handlade om nätcensur i allmänhet. Blåsvädret rör själva tidningen.
Junge Freiheit betecknas omväxlande för “nationalkonservativ” eller “högerextrem”. Särskilt på 1990-talet anknöt de gärna till den konservativa revolutionens historiska förgrundsgestalter, däribland Carl Schmitt. Idag hör Alain de Benoist till de mer kända medarbetarna. Samtidigt drar dock Junge Freiheit en mycket klar gräns mot nynazistiska partier som NPD och DVU, vilket skiljer dess idé om “den nya högern” från den som odlas av svenska “identitärer”. Överlag är det viktigt att förstå hur oerhört mycket större betydelse som historien har för tysk politik, jämfört med svensk.
Vänstertidningen TAZ anklagade Piratenpartei för bristande förmåga att hålla distans till extremhögern. Artikeln i fråga skrevs av Julia Seeliger som tills nyligen satt i De Grönas partistyrelse, vilket ju hör till saken så här i tyska valtider. Artikeln handlar inte så mycket om Piratenpartei som om Junge Freiheit och särskilt om Carl Schmitt, och dennes icke-tro på mänskliga rättigheter, vilket ter sig en aning off topic.
Alla antifascister drar dock inte lika höga växlar. Endstation Rechts, en webbsida som står nära socialdemokraterna, menar att ett parti som betonar yttrandefrihet knappast kan tacka nej till att medverka i en tidning som Junge Freiheit, som trots allt inte är nazistisk. Särskilt som de då oundvikligen kommer att behöva förklara varför de låter sig intervjuas i DDR-kvarlevan Junge Welt.
Andreas Popp hade dock redan hunnit be om ursäkt för intervjun, med hänvisning till att han inte känt till vilken slags tidning Junge Freiheit var. Samtidigt hann Junge Freiheit göra en uppföljande intervju med Jens Seipenbusch, ordförande för Piratenpartei, av mer personligt slag. På frågan om vilken bok som mest av allt påverkat honom, svarar han “Jargon der Eigentlichkeit” – Adornos gediget antifascistiska angrepp på Heidegger. Han får också frågan “Was bedeutet Heimat für Sie?” men väljer att svara med ett kitschigt “Home is where the heart is“. Inte heller här säger piratpartisten någonting kontroversiellt, men bara det faktum att partiledaren väljer att låta sig intervjuas i Junge Freiheit, strax efter att en lokalledare tagit avstånd från sin egen medverkan i tidningen, sätter givetvis ännu mer spinn på diskussionen.
Jungefreiheit.de frontar nu med rubriken “Piratjakten har börjat” och en bild på Piratenparteis oranga fanor, i hopp om att locka ut piratsympatisörer på högerflanken. Julia Seeliger i TAZ följer upp å sin sida med upprepade anklagelser.
Andreas Popp har nu även intervjuats av Jungle World, som brukar vara intressantast i tysk vänsterpress. Frågorna och svaren antyder att hela affären redan har stuckit hål på piratpartisternas “postideologiska” anspråk. Andreas Popp säger att han inte låta sig intervjuas av en nynazistisk tidning, för “i normala fall bör en tidning berätta objektivt och inte på förhand inta positionen som höger eller vänster”. Han säger detta till en tidning som är uttalat vänster men svarar bara luddigt på den givna följdfrågan.
Till det hela hör även en tidigare incident. Bodo Thiesen, medlem i partiledningen för Piratenpartei, uteslöts ur partiet efter att i diverse nätdiskussioner ha ägnat sig åt att relativisera Förintelsen och Tysklands skuld i andra världskriget, med antydningar om att “judarna” låg bakom kriget. Antydningar och insinuationer, inga konkreta utsagor.
Av allt att döma motiverades denne Bodo Thiesen mest av en lust att provocera. Frågan är om inte en feministisk analys är mer relevant än en antifascistisk, i just detta fall. Provokatörer av detta slag tenderar alltid att frodas upp i gravt mansdominerade miljöer, vilket Piratenpartei lugnt kan sägas vara. Listan över kandidater till Bundestag stoltserar med enbart män. Pinsamt, Piratenpartei! Visst finns liknande problem i svenska Piratpartiet men där gör man åtminstone lite åt dem, genom att exempelvis varva män och kvinnor på valsedlarna.
Under rubriken “Piraten, Gender und Pragmatik” sätter en tysk bloggare mansdominansen i samband med en “scientism” bland piratpartisterna:
Ett renodlat scientistiskt synsätt utgår från att man objektivt kan avgöra vad som är det rätta. Inom Piratenpartei kan Zensursula-debatten ha bidragit till att stärka tron på en objektivt grundad politik, eftersom Zugangserschwerungsgesetz [tyska barnporrfiltret] är hantverksmässigt miserabel lag och de “fakta” som Ursula von der Leyen presenterar till stora delar är objektivt falska. Därtill kommer även ett annat anspråk från piraternas sida: Att överge ideologierna, till förmån för ett “sunt förnuft”.
Detta, menar bloggaren i fråga, leder i riktning mot en “expertokrati” eller “teknokrati” som på förhand utesluter diskussioner om partiets mansdominans.
Via tyska Copyriot.com (som inte har någon koppling till Copyriot.se) återfinns en länksamling på temat “Piraten vs. Feminismus” för den som vill gräva djupare i den livliga tyska debatten, som överlag ändå tycks föras konstruktivt.
Uppdatering: “Die Piratenpartei kämpft mit dem McCarthyismus des 21. Jahrhunderts“
9 kommentarer ↓
“Listan över kandidater till Bundestag stoltserar med enbart män. Pinsamt, Piratenpartei! Visst finns liknande problem i svenska Piratpartiet men där gör man åtminstone lite åt dem, genom att exempelvis varva män och kvinnor på valsedlarna.”
Eh, va? Bör inte de bäst kvalificerade få bli kandidater, istället för de som råkar ha en egenskap som är underrepresenterad bland kandidaterna?
Calandrella: Att tala om “de bäst kvalificerade” är ett kvalificerat icke-politiskt sätt att resonera.
På det hela taget tycker jag hela situationen helt enkelt vittnar om att Piraten Partei är yngre än Piratpartiet, både i ren ålder för partiet, och i sin medlems-, och ledarbasis.
Har det inte framkommit anklagelser om att Piraten Partei skulle vara extremvänster?
Här är ju PP om man ska tro kritikerna någon slags ultrapatriarkaliska nazi-liberala anarko-kommunister, vilket fallerar av sin blotta löjlighet. Jag har ofta hänvisat högerkritiker som satt PP på extremvänstern till de vänsterkritiker som satt PP på extremhögern och tvärt om. Varit riktigt roligt att spela ut dem mot varandra på det sättet.
rasmus: Nja, för en hel del så ter sig den feministiska analysen som lika dålig som den rasistiska (som även den inriktar sig på yttre skillnader istället för kompetens). Då är det mer taktiskt att döma folk utifrån vad dom gör istället för vad dom har mellan benen. I ett jämlikt samhälle har vi inte råd att vara sexister länge, då måste feminismen (och speciellt dess avarter) dö ut.
Samhället måste utvecklas och inte fastna i en slags PKgegga där utseendet är viktigare än vad personen har i skallen.
“Samhället måste utvecklas och inte fastna i en slags PKgegga där utseendet är viktigare än vad personen har i skallen.”
Anledningen till att man överhuvudtaget har en övervikt av män/vita/heterosexuella i maktpositioner idag har att göra med att det historiskt sett har varit just den gruppen människor som gynnats över andra som haft mer i skallen.
För att samhället ska kunna utvecklas i den riktningen vi uppenbarligen båda vill måste extra resurser läggas på att övriga ges samma chanser. Man kan tala sig varm för nån sorts “äkta” jämlikhet som ideal, men vi dras med ett enormt historiskt bagage som måste kommas tillrätta med innan riktiga framsteg kan göras.
Det mest intressanta du säger här tycker jag är frågan om scientismen. Det är den som ligger bakom hela tänket bakom Piratpartiet även i Sverige. Ta vågmästarstrategien, ta färgen (rgb exakt mellan blå och röd). Eller ta för all del concorde som utveckling av våra riksdagsvalssedlar. När allting kan räknas ut med hjälp av en dator blir människor blir överflödiga.
Och kvinnor tenderar att vara människocentrerade, alltså dras de inte till Piratpartiet.
Jag känner mig själv ytterst främmande för scientismen som ideologi på det viset. Den känns för mig mer som nördens utopi om ett samhälle han kan förstå, än ett realistiskt politiskt alternativ.
Jag tänker på den här XKCD-stripen när jag tänker på scientismen kopplad till partipolitiken: http://xkcd.com/55/
Åter igen denna tröttsamma politiska vals. Om högern säger något dumt, då passar vänstern på att använda det som vapen mot allt vad högern heter. Och vice versa.
Och nu när piratpartierna börjar bli en kraft att räkna med, ser vi samma sak från höger, vänster, ovanifrån och nedifrån.
Ett oetiskt och förrädiskt försök att sminka subjektiv partipolitik som vedertagen moral.
Två små detaljer:
1. http://www.piratenpartei.de/kandidaten-zur-bundestagswahl-2009 visar bara “Spitzenkandidaterna” – Piratenpartei har kvinnliga kandidater http://klarmachen-zum-aendern.de/kandidaten/ men problemet kvarstår: De är inte många.
2. Andreas Popp har inte pratat med Jungle World. Det som länkas till är svar av Piratenparteis pressbyrå till Jungle Worlds frågor.
Jag föredrar förresten Jens Sneipenbuschs kommentar till “affairen”:
“Sicherlich: eine Zusammenarbeit mit rechten Parteien kommt nicht in Frage, auch für mich nicht, genau das hat Andreas Popp ja auch gesagt. Ist es aber die richtige Antwort, einer Zeitung nicht die eigene politische Meinung darzulegen? Einer Zeitung, die zugegebendermaßen die eigene Schmerzgrenze der Distanz zum rechten Rand bis zum äußersten belastet, bisweilen überschreitet, und die das natürlich absichtlich tut. Einer Zeitung, die aber auch diejenigen Menschen erreicht, die wir überzeugen wollen und müssen, damit die Wahlergebnisse der rechten Parteien nicht weiter steigen sondern endlich sinken. Ich denke bei der Bewertung dieses Interviews an die Leser der Jungen Freiheit , nicht an die Macher. Wenn wir diese Menschen nicht für würdig befinden, mit ihnen über Politik zu reden, dann geben wir sie verloren. Wenn wir sie zurückholen wollen ins demokratische Spektrum, dann müssen wir mit ihnen reden, ihnen klarmachen, warum die rechte Ideologie menschenfeindlich ist. Sie zu verachten, sich von ihnen zu distanzieren, mag den Linken dabei helfen, ihre eigene Identität zu definieren – in der angesprochenen Sache ist es eher schädlich.”
http://nanuk.wordpress.com/2009/09/16/mit-schmuddelkindern-spricht-man-nicht/
Han säger ungefär: Samarbeta med högerextremister? Nej! Prata med deras tidning? Ja! Och när man gör det borde man inte tänka på dem som gör tidningen, och tolka intervjun som en uppskattning, men istället får man tänka på dem som läser tidningen. Dem får man övertyga och hoppas att de inte röstar för NPD nästa gång. Om man inte ens försöker det längre då har man gett upp dem. Det mår kännas bra att förakta dem men det hjälper inte!
“Man kan tala sig varm för nån sorts “äkta” jämlikhet som ideal, men vi dras med ett enormt historiskt bagage som måste kommas tillrätta med innan riktiga framsteg kan göras.”
Hur? Kvotering? Ett problem få verkar tänka på är att kvotering handikappar de grupper som gynnas av den. Motstånd stärker och motiverar. Varför har judarna varit så framträdande inom naturvetenskap och humaniora sedan emancipationen tror ni? “Sion Vise” eller kraft genom motstånd?
Kommentera