Ett medium som fungerar är osynligt. Det finns en bakomliggande struktur, ett teknologiskt maskineri, men det syns inte. Det är först när något går snett som vi förstår hur det fungerar när det fungerar.
Med denna nätta sammanfattning av Heideggers syn på tekniken inleds ett högintressant fotbollsinlägg på FLM-bloggen. Det sätter fingret rakt på en väsensskillnad mellan analoga radiovågor och de digitala medier som söker simulera radio/teve:
Ungefär en minut skilde mellan tv-sändningen och websändningen. Jag hade gett upp hoppet och höll på att sätta på mig skorna när ett våldsamt vrål plötsligt fyllde kvarteret. Vi förstod att det hade blivit mål, men vågade först inte riktigt tro det. Det var ju ungrarna som hade bollen och spelet var trött och oinspirerat. /…/
Och sen, ungefär en minut efter vrålet, tog Zlatan ner en långboll och stötte in bollen med magen. Och där vi satt ryckte vi lite på axlarna, vi visste ju att det hade skett.
I den där boken som jag ständigt tjatar om tar jag upp frågan i paragraf 30, som inleds:
Analog information både fixeras och realiseras på nolltid.
Digitala medier, å andra sidan, opererar genom kopiering som alltid tar viss tid, även om den tiden ofta är mycket kort när allt funkar som det ska. Ändå associerar vi rutinmässigt det digitala med omedelbarhet och det analoga med fördröjning. Är det inte lustigt?
(Visst är rubriken tillspetsad och visst kan uttrycket “nolltid” problematiseras. Radiovågor tar ju också viss tid för att komma fram, även om de går mycket snabbare än den digitala simulationer av radiovågor. Vad som är väsentligt är att radiovågornas hastighet är konstant. Om det sker en störning blir de åtminstone inte försenade.)
10 kommentarer ↓
Såvitt jag vet har vi numera digitala tevesändingar i det här landet. Man kan nog med rätta anta att DVB lämpar sig bättre för tevesändningar än IP, men var du hittat någon konflikt mellan det digitala och analoga i exemplet är bortom mig.
Adrian: Värst vilket tjurigt tonläge du anlägger! Visst kan man väl anta “att DVB lämpar sig bättre för tevesändningar än IP“. Själv kollar jag jag inte på teve och kunde inte bry mig mindre om hur bra det går i praktiken. Inlägget ovan är skrivet av två skäl: 1) Peka till en strålande post hos FLM; 2) Illustrera fram en principiell skillnad (däremot inte en “konflikt”) mellan analog och digital kommunikation.
Att DVB säkerligen funkar bättre än IP förändrar nämligen inte faktum. Digital överföring blir fortfarande inte till det omedelbara flöde av variabel energi som präglar en rakt igenom analog överföring, möjligtvis kan det för slutanvändaren verka så. Den serie av kopieringar som sker i de digitala maskiner som involveras tar viss tid.
Trots allt kan det inträda en störning i överföringen; exempelvis kan ett hiskeligt oväder eller en illvillig sabotör inkräkta på det fysiska lagret. Då får vi fenomen som att bilden fryses (fördröjs).
Två digitala teveapparater som står bredvid varandra, fast med respektive antenn placerad på olika gynnsamma platser, kan hamna i osynk. Hur mycket beror på hur respektive apparat hanterar buffrandet. Två analoga teveapparater kommer aldrig att hamna i en osynk, utöver den helt försumbara skillnaden i hur lång tid det tar för radiovågorna att nå fram till respektive antenn.
Observationen, tycker jag, pekar på någonting vars objektiva medieteoretiska intresse går en bra bit utöver tevesoffans subjektiva upplevelse.
Ett exempel från förlagsvärlden: i början av 1500-talet översattes och trycktes Luthers teser på en flera språk på några veckors tid och spreds över Europa. Nuförtiden tar det förlagen ett par år att översätta och ge ut en bok (även om dom på sistone skyndat på processen, t ex med senaste Dan Brown-boken, där fyra översättaren i ett team fått en vecka på sitt att översätta, eller i fallet Kepler, där det gick rekordsnabbt från inlämning av manus till utgivning av bok, typ fyra månader – rekordsnabbt, that is, med vår tids mått mätt – inte med 1500-talets.
Långsamheten har dock inte så mycket med produktionen att göra som med distributionen.
“Digitala medier, å andra sidan, opererar genom kopiering som alltid tar viss tid, även om den tiden ofta är mycket kort när allt funkar som det ska. Ändå associerar vi rutinmässigt det digitala med omedelbarhet och det analoga med fördröjning. Är det inte lustigt?”
Det du bortser från är rummet. Tidsmässigt går förstås analoga radiovågor snabbare än digitala, men analoga radiovågar kan inte (åtminstone i nuläget, i praktiken) färdas alls lika långt som digitala, vilket gör att information (i vid bemärkelse) oftast sprids fortare från punkt A till punkt B (i de fall sträckan mellan A och B är relativt lång) om det skickas digitalt; det analoga skickandet av informationen kräver att någon informerar någon som informerar någon, eller själv fysiskt förflyttar sig från punkt A till punkt B. Eftersom sträckan mellan punkt A och punkt B ofta är lång när information skickas digitalt, anser vi det sättet att skicka vara “snabbare” och mer “omedelbart” intuitivt. Åtminstone enligt min analys, som förstås kan vara helt misslyckad…
@Calandrella: Både vid analog och digital sändning kan man/måste man använda någon form av repeterare för att signalen ska nå längre än vad en ensam sändare förmår. Radiovågens hastighet genom luften eller den elektriska pulsens hastighet genom sladden är också densamma vare sig signalen är analog eller digital.
Nej, den skillnad som jag tror att Rasmus är ute efter är att i ett analogt system så är det bara avståndet som ger fördröjningen. Ljusets hastighet. Varje repeterare längs vägen reagerar ögonblickligen, eller i vart fall snabbare än vi kan uppfatta. Fördröjningen i en radiomottagare som matar ljudet vidare till en ny radiosändare är bara den tid det tar för den elektriska pulsen att färdas genom sladdarna inne i apparaterna, och det gör den med en hastighet som ligger mellan 65 och 95 procent av ljusets.
I ett digitalt system, och speciellt ett som använder komprimering, måste man läsa in en viss mängd rådata i ett datorminne innan man kan börja processa det; man måste fylla en hel frame innan man kan skicka iväg den. Varje repeterare måste vänta på att minst en hel byte, men ofta ett helt paket eller frame, kommit in i minne innan den kan skicka vidare. Detta ger fullt märkbara fördröjningar. I bästa fall “bara” några tiotal millisekunder, mer ofta flera sekunder eller ännu längre.
Calandrella har förstås rätt i att det finns en begränsning i räckvidd. Men som Anders påpekar är den analoga överföringen omedelbar i en bemärkelse som den digitala aldrig riktigt kan vara. Enda tiden de tar är (i allmähet) den tid som det tar för ljuset, radiovågorna eller elektriciteten, som i princip är obefintlig. Förvisso är analoga överföringsmedier känsliga för störning, men störningarna leder inte till fördröjningar.
En annan sak som inträffar ofta är när tv4 eller svt får en sändning från värdlandet för ett evenemang, och sedan skall lägga på de svenska kommentatorernas röster i sändningen.
Detta kräver att kommentatorernas röster synkas med bilden så att inte kommentatorerna avslöjar vad som händer före (eller efter) bilderna de kommenterar visas.
Detta inträffade under melodifestivalen i Ryssland senast, då de svenska kommentatorerna jublade att Sverige gått vidare innan den informationen nått fram från huvudsändningen. SVT förklarade att man hade upptäckt att sändningarna kommit i otakt men att man helt enkelt inte hunnit rätta till det i tid.
Jag får väl återkomma såhär ett år senare och be om ursäkt för språket i min tidigare post. Av någon anledning har jag en tendens till att skriva med en konfrontativ ton som ofta ger mig ångest över att komma tillbaka och se vilka reaktioner mina kommentarer har gett upphov till. Nåja.
Hursomhelst så var antagligen min första kommentar en reflektion över att exemplet i fråga var en explicit jämförelse av digital teknik vs. digital teknik och jag insåg inte den implicita jämförelsen med analog television.
[...] end tusinde tweets, ved at de berører dig langt mere), det analoge medium er faktisk i visse fald hurtigere, og statens analoge overvågningsapparater mindre udviklede. Det er styrken ved visken og tisken, [...]
[...] Analog kommunikation är snabbare än digital [...]
Kommentera