Själv har jag bara den existentiella arbetsdefinitionen nät-politik, politik-nätet, inför-nätet-politik-blivande etc. (men mer om detta i framtiden)

Vi stöter nog på varandra ofta då vi delar intressen om informationspolitik och nätkultur. Kretsarna som rör sig kring de intressena är tyvärr inte så stora, och då är det lätt att slå svenskt rekord i seminariedeltagande.

Begreppet integritet används rätt kategoriskt i dagens debatt. Det är inte konstigt, då det för inte så länge inte fanns så många som kunde kränka privatlivets helgd förutom statens ordningsmakt och vissa penningstarka grupper och individer.

Frihetliga tänkare som t.ex. Jim Harper påpekar att integritet är inget man får av lagar och regler, utan det är ett tillstånd av kontroll som upplevs subjektivt av individen. Det begreppet kommer nog att finnas kvar i samhällsdebatten och vara känslomässigt laddat en tid framöver.

Öppenhet och nätneutralitet? Jag noterar att det är en fråga där nätneutraliteten ju handlar om att reglera miniminivåer som nätoperatören måste erbjudas. Är det en skadlig reglering eller nödvändigt för ett öppet nät?Åtskillnaden i frågan kommer nog från om anser att vi idag har en fri marknad eller en marknad som med lätthet går tillbaka mot en monopolställning. Riktigt i samma läge som i USA befinner sig inte EU. En del av lösningen i Europa kan vara ökad avreglering och konkurrens.

Min fråga på Juliagruppen gällde praktiken i e-förvaltningen, med den intressanta situationen att vi lever i offentlighetsprincipens öppna myndigheter på papper, men Personuppgiftslagens slutna myndigheter i digitalt format. Utformningen av dessa system kommer att påverka oss alla, och då är det bra att veta hur de kan garantera både funktion och upplevelse av kontroll för medborgaren.