Ligger i slutspurten på att skriva en bok. Mer om den senare. (Kan bara alldeles kort säga att det nu inte rör sig om min doktorsavhandling i historia, även om det skrivandet också borde vara på väg mot en slutspurt, utan om en annan bok, ett fritidsprojekt av mer personlig karaktär, till viss del baserat på sådant som redan avhandlats här på bloggen.)
Boken i fråga ska även göras till en ljudbok, tänkte jag. Vanligtvis tänker man sig att en ljudbok är identisk med pappersboken, bortsett från att att formatet är prat och inte tryck. En tråkigt formatnihilistisk idé! Om man nu tar sig tid att omsätta en bok i en ljudinspelning, kan man väl lika gärna ge utrymme för de egenheter som kan följa med ljudformatet. Ljudboken som jag funderar på att göra – vi får se om det blir av – kanske korrektare kunde benämnas “hörspel” eller rentav “radioteater”. Men jag vill ändå kalla den för ljudbok, dels på pin kiv, dels för att ställa frågan varför ljudbok måste vara synonymt med simpel uppläsning.
Nå, mer om detta senare. Ni kommer att inbjudas att medverka in inspelandet. Tills vidare vill jag ha er hjälp med en annan liten relaterad uppgift:
Finns det några låtar som innehåller ordföljden “tänka på refrängen”?
Svara i kommentarerna. Alla tips är till stor hjälp!
(Kuriosa: Uttrycket “att tänka på refrängen” kommer från den studentikosa sångcykeln Gluntarne, där en sångtext inleds:
Nu tror jag det kan vara tid
att tänka på refrängen
och efter dagens strid och frid
bege sig hem i sängen
Tack till Maritune för den upplysningen! Även om ursprunget saknar betydelse i just detta sammanhang. Här efterlyses det alltså andra låtar, helst befriade från alla studentikosa inslag, fast som innehåller frasen i fråga.)
18 kommentarer ↓
Looptroop:
“Inga förlåt inga ursäkter för att vi regerar svängen
Hey snubbar ja drar, det är dags att tänka på refrängen”
Gammal låt av Organism 12 och Seron, “Tvättäkta Fonken” slutar med en sampling:
“Och det tycks mig som om vi borde tänka på refrängen”
Fredrik och Filips bok kan vara ett exempel där ljudboksversionen inte endast var ett uppläsande, utan även innehöll kommentarer i den löpande texten. Kul
Enligt google: Busslåt av Svensk Pop.
Jag drar iväg ett mail till Statens musiksamlingar/Svenskt Visarkiv och frågar om textraden. De har en rejäl databas :-)
Ljudboksversionen av Illuminatus!-trilogin har flera uppläsare som spelar de olika karaktärerna: http://www.deepleafaudio.com/illuminatus.htm
Ingen musik, men mer radioteateraktigt än hur man vanligtvis tänker sig ljudböcker.
http://www.tsrocks.com/f/fronda_texts/tacker_din_rygg.html
Mycket svensk hiphop blev det :D
Ur filmmuiken till filmen “Hemliga Svensson” ifrån 1933
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hemliga_Svensson
Hittar vi en komposition med titeln “Jag vill inte tänka på refrängen” av Sten Axelsson. Dock verkar det möjligtvis som att låten är instrumental.
Det låter väldigt spännande!
Jag såg ett TV-program om svenska ljudböcker för ett tag sen, de intervjuade några uppläsare som verkade ha ganska olika filosofi. Vissa låter ju bara snäppet mer spännande än en välgjord röstsynthesizer… Vilket visserligen kan vara rätt coolt i stycken också! Kanske något att experimentera med om du har långa tråkiga citat med i boken? :)
Jodå, jag tänkte ha vissa inslag av röstsyntes, och i morgon köper jag en diktafon. Sen får vi se i vilket format talboken släpps när den väl är klar. Två hetaste kandidaterna, just nu, är kassett och FM-piratsändning :D
Jag fick svar från Svenskt visarkiv, de söker tydligen inte igenom hela texter, men fick ändå upp dessa två:
* “Jag vill inte tänka på refrängen” av Axelson, Sten (1933) – som även har alternativ studentikos nubbetext
* “Nu tror jag det kan vara tid att tänka på refrängen” av Wennerberg, Gunnar (Svenska sångboken, 1997)
de tipsade även om SKAPs databas där jag även får upp
* “Om du tar din så tar jag min” av Fred Winter
Det sägs att man i Skara-trakten istället använder sig av uttrycket “dags att tänka på tonartshöjningen”…
kommentar ovan: * “Nu tror jag det kan vara tid att tänka på refrängen” av Wennerberg, Gunnar (Svenska sångboken, 1997)
Detta är alltså bara hänvisning till en lätt tillgänglig utgåva av samma sång ur “Gluntarne” av Gunnar Wennerberg som enligt min gissning (förmedlad till Rasmus via Twitter) är ursprunget till att uttrycket används idag!
Sångsamlingen Gluntarne med duetterna mellan två mansröster var oerhört populär under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet, och sjöngs även i hemmen i akademiska familjer, inte bara i studentikosa sammanhang, och inte bara i svenska kretsar. Jag har läst i verket “Musiken i Sverige” att detta var en av anledningarna till att copyright infördes i vårt land. Man var på riksdagsnivå bekymrad över att danska förlag tryckte piratupplagor!
ah kul med en bok!
väntar med spänning (faktiskt)
@Rasmus: Några förklaringar till stenåldersformaten?
Mattias: Förklaringen får du i boken, haha!
[...] Tänk på refrängen! [...]
Rasmus: Men jag har ju varken tillgång till en kassettbandspelare eller bor på ett ställe att din FM-piratradiosändning säkert når mig.
Kommentera