Köparen säger Hans Pandeya så här:

– Det finns ett varumärke i fildelarvärlden och det är Pirate Bay. Det är en topp 100-sajt som vi har köpt för kaffepengar.

TPB har fungerat som ett stort bibliotek eller en sorts datalagringsenhet bland annat för material som det annars hade varit svårt eller omöjligt att få tag på. TPB har varit en pågående process, och siten var på god väg att bli något historiskt och oerhört betydelsefullt när det gäller att på ett nytt sätt sprida kultur, information och kunskap.

Kommer inte denna funktion att försvinna nu när många användare avslutar sina konton och flyr till andra fildelningssiter?

Kanske är det så att männen bakom TPB inte riktigt insett värdet av denna dimension av sin verksamhet, att de inte förstått att den var värd att skydda och bevara?

Det hade varit bättre om de sålt siten till succéförfattaren Paulo Coelho, som ju gillar TPB. Han har sagt: Vill man se Guldpalmvinnaren från 1956 går den inte att hitta någon annanstans…

Med Coelho vid rodret, kanske tillsammans med några liksinnade kulturpersonligheter (varför inte författaren Lars Gustavsson, som skrev en artikel i Expressen nylingen där han var positiv till fildelning), så hade TPB kunnat fortsätta blomstra och utvecklas i en anda som anstår projektet. I stället för som nu bli en tjänst som skall generera vinst till sina ägare…

Det finns onekligen något intressant i hur dessa män svept in sig i en retorik som yttrandefriheten och idealismens förkämpar. Men upprördheten över försäljningen av TPB menar jag i all väsentlighet kommer av att folk har låtit sig inbillas att TPB var något annat än vad det var. Det krävs inte mycket tänkande för att se att TPB principiellt inte hade något med direktdemokrati eller transparens att göra. Oavsett deras egen retorik. Något som också blev klart som korvspad genom den här affären.

TPB var ett ideellt drivet företag som nu ska bli ett kommersiellt drivet företag. Om folk hade haft det lite mer i tankarna kanske de inte hade blivit så besvikna.

I denna retorik, som också kördes av Peter Sunde, fanns just föreställningen att fildelargerillan och TPB stod för något radikalt nytt, direktdemokrati och transparens i aktion, och att de som drev på aldrig skulle svika – de hade ju satt sig själva i pant på det. Och för att vara ärlig: jag tror inte att personer som Peter Sunde eller somliga Web 2.0-skribenter (t ex Anders Mildner) kan klara sitt förtroende oskatt om den här affären går igenom. Det *är* svårt att tänka sig ett tydligare svek; det kan man säga utan att ha behövt sjunga halleluja förut. Men dina argumnent dikteras ju bara av önskan att få klappa dig på magen och skratta sist. Som så många reklaminissar eller vad du nu är.

Sedan tycker jag du bör fundera över skillnaden mellan att se ekonomisk/korporativ anpassning som en järnhård lag (“alla måste vi sälja oss i slutändan”) och ett vanligt men inte oundvikligt skeende.

Sen sell outs och pengar osv. Det är alltid åt helvete när någon tjänar pengar på en sån här grej. Just för att det inte är de tre som representerar skiten som ÄR TPB. Det är alla miljoner som hänger där, som lägger ner mängder av timmar på att lägga upp material osv. Detta även om det går till en fond, för denna fond kommer då att kontrolleras av några få. Dessa få har då alltså fått en massa resurser, som de skaffat sig av miljoners användares tid och resurser, som de sedan ska få förvalta efter eget huvud. Det kanske är hårklyverier detta och det är mycket möjligt att pengarna går till bra grejor i slutändan. Men det är ändå ALLTID fel när sånt här går med vinst.

Du säger att torrents kommer ligga externt och inte vara något som företaget kan ta bort. Men ändå har företaget gått ut och sagt att dom ska betala fildelarna? Låter inte så decentraliserat om dessa herrar vet om VEM som delat och hur mycket.

Jag erkänner att jag inte förstår tekniken om den ens existerar, jag hittar inga bra förklaringar av vad som egentligen avses med det hela.

Jag tänker fortfarande att detta är något de nya ägarna kommer bli stämda för om de fortskrider. Inget filmbolag kommer ingå några som helst kontrakt med Piratebay utan garantier att DOM kan kontrollera och radera sånt som finns utlagt. Att skapa ett “moln med data som alla kan lägga in saker i och ingen ta bort från”, men ändå deklarera sig ägare av det är att ge storbolagen ett enkelt mål att stämma.

Extra intressant om Piratebay centralt vet VAD och inte bara hur mycket man delat. Då liknar denna teknik (med ett öppet API) snarare som en piratjägares våtdröm än en utopisk framtidvision där fildelning kommer bli accepterat socialt och av företagen.

Och så kan jag inte låta bli att stilla undra när de första konflikterna angående utbetalningar till fildelare dyker upp. Laddat upp 10 TiB men inte fått några pengar? Är det Sverker på Plus man tar kontakt med?

Summa summarum:
Jag tror inte att detta kan fungera, och jag hävdar fortfarande att det är fel av företag eller privatpersoner att tjäna pengar på piratverksamhet.

Då verkar du inte ha förstått något om ekonomi. Kazaa, Napster osv. Alla lät de sig köpas. Varför skulle TPB vara annorlunda?

Var inte så blåögd. Alla lyder under samma ekonomiska lagar. “Alla måste vi äta.”

Det verkar som om de föreställningarna om människorna bakom TPB som idealistiska frihetskämpar stigit folk åt huvudet. Gör er inga illusioner.