Grejen med pyramider? Ett dussintal associationer

Frågan har ställts då och då, i anslutning till Kopimi och i synnerhet Embassy of Piracy med alla pyramider. Så vad är grejen? Frågan kommer inte att kunna få ett svar, däremot kommer här levereras ett dussintal associationer. Listan är på intet vis officiell eller fullständig, utan en inbjudan att nysta – men framför allt vika – vidare.

Geometrisk minimalism. Ytorna: Kvadrat, cirkel, triangel… Volymerna: Kub, klot, pyramid…
Triangeln eller pyramiden framstår som den tredje simplaste formen – därmed i någon bemärkelse den simplaste symbolen vars symbolvärde kan uppfattas utan extra markörer. Kanske blir den därför också den vagaste symbolen…
Le Corbusier hävdade att det fanns fem primära former – kub, klot, kon, cylinder, pyramid – varifrån all arkitektur skulle utgå. “De är de vackraste formerna. Alla instämmer i det: barnet, vilden, metafysikern.” Även för Hegel utgjorde pyramiden en av prototyperna för konstverkets ursprung.

Arkitektonisk ineffektivitet. Ytterst sällan kan det, utifrån gängse (kortsiktiga) idéer, anses “effektivt” att bygga byggnader i pyramidform. Oavsett om ändamålet är att utnyttja byggnadens innanmäte, eller att kasta skuggor över omgivningen, utgör pyramiden närmast motsatsen till de ändamålsenliga. Dessutom kan en pyramid inte byggas vidare på höjden, med mindre än att den upphör att vara en pyramid, utan för att bli högre måste dess bas utvidgas. Upprättstående pyramider kan i princip inte användas som byggstenar till något annat bygge, vilket är en intressant skillnad gentemot kuber och block.

Ekonomiskt slöseri. Georges Bataille formulerade under 1930- och 40-talen en teori om den generella ekonomin som utgår från ett överflöd och har utgiften som sitt främsta problem. För honom var det självklart att nämna “arbetaren som arbetar med att bygga en pyramid” som ett exempel på förslösande, vilket i princip utgör ett alternativ till sådant som krig. Om egyptierna använde slavar eller inte är av underordnad betydelse. Bygget av pyramider symboliserar av tradition ett oerhört förbrukande av resurser.

Monumental beständighet. Massiva pyramider har visat sig vara de mest stabila konstruktioner som människan byggt. Uråldriga civilisationer satte samman stenblock till alla möjliga former, men det är främst pyramider och ziggurater som kunnat motstå tidens tand. Av antikens sju underverk återstår endast pyramiden i Giza. Ett “arkiviskt” faktum som för oss har placerat pyramiderna på det historiskas gräns mot det förhistoriska och det överhistoriska. Skriftkulturens början, hieroglyfer.

Evig återkomst. Augusti 1881. Friedrich Nietzsche går en promenad i skogarna kring schweiziska Silvaplana. “Jag stannade till vid ett pyramidformat stenblock inte långt från Surlej. Då kom denna tanke till mig.” Vad som avses är tanken på den eviga återkomsten som “ett ja-sägande patos”, vilket skulle utvecklas i Zarathustra-boken. Framför pyramiden i Surlej klottrar Nietzsche bara ner frasen “6000 fot bortom människa och tid”. Därefter var han sig inte riktigt lik. Senare skulle han i Ecce Homo beskriva “en plötslig och på djupet omvälvande förändring av min smak, särskilt i musiken.”

Materialiserad soldyrkan. För såväl egyptier som azteker var pyramider förknippade med en dyrkan av solen. Georges Bataille, än en gång, var extremt fänglad av bilden av aztekiska människooffer på pyramidens topp, där prästen slet ut offrets hjärta och lyfte det mot solen.

Sid Meier’s Civilization. Civ I: Endast en kortare period av anarki efter revolutionerna. Pyramiden förlorar sin verkan när kommunismen upptäcks. Civ II, Civ III: Pyramiden får matlager att existera i alla imperiets städer. Effekten varar för evigt. Civ IV: Pyramiden möjliggör alla statsskick. Ökar även chansen för att en Storslagen Ingenjör ska framträda.

Konstgjorda berg. Pyramider kan också förstås i termer av mänskligt skapade berg. Bergstoppens kraftigt stiliserade form är ju pyramidal. Att gränsen kan vara svår att dra visas å ena sidan av de så kallade bosniska pyramiderna (som kanske inte är konstgjorda), å andra sidan av Vårbergstoppen (som är konstgjorda, men inte pyramider – eller är det bara pyramidens topp som saknas?)

Finansiellt lurendrejeri. Pyramidspel präglas – till skillnad från klassiska pyramider – av en ohållbarhet. Gränsen till etablerade affärsmetoder är alls inte knivskarp. Misstanken väcks ibland om vi lever mitt inne i ett pyramid. Albanien togs över av pyramidspel år 1996-97.

Kunglig begravning. I just det egyptiska fallet användes pyramiderna som begravningsplats. Mycket pampigare än exempelvis romarnas columbarium. Planer finns nu på att bygga en gigantisk pyramid i Tyskland som skulle erbjuda gravplats åt alla människor på hela jorden. Lokalbefolkningen i Dessau har hittills varit minst sagt skeptisk till idén. September 2007 deltog ett fyrtiotal av dem i världens veterligen första antipyramidala demonstration.

Esoteriska konspirationer. Ett outtömligt ämne. Försöker man följa en tråd, hamnar man oundvikligen i all världens konspirationsteorier – läs Illuminatus!-trilogin där pyramider är ett genomgående tema.
Helt kort kan sägas att frimurare och andra ordenssällskap har hyst ett stort intresse för pyramider, vilket kanske inte är helt orelaterat till dollarsedlarnas symbolik.
Ögat i pyramiden, det allseende ögat, har en lång historik som religiös symbol. På senare år har det i stigande grad fått symbolisera övervakningssamhället. Tilläggas kan att vissa konspirationsteoretiker har dragit slutsatsen att Kopimi kontrolleras av den stora konspirationen.

Social hierarki. Ordet “pyramid” används i de allra flesta fall rent metaforiskt, för att illustrera en strikt hierarkisk social organisering. Faktum är att pyramiden används som metafor så mycket, att man kan börja undra vilka andra typer av dominans som den döljer. Hannah Arendt för ett intressant resonemang när hon åtskiljer auktoritet (pyramid) från totalitarism (lök). För övrigt ställs sällan frågan: en eller många pyramider?
Vi kan ta två aktuella exempel på hur pyramider får beteckna hierarki. Å ena sidan MPAA:s “Pyramid of Piracy”, som är tänkt att visualisera hur fildelningsnätverk fungerar. Å andra sidan Rickard Falkvinges tal på Mynttorget för tre år sedan, där pyramiden betecknar kyrkans kunskapsmonopol, som kopplas till medieindustrin genom den pyramidalt klingande frasen “det finns inget nytt under solen”.

In en pyramidal dräkt måste man dansa. Så är det. Om man bygger en pyramidformad dräkt av ballonger och klär på sig den, blir det omöjligt att sitta ner. Resultatet blir så här:

PS. En eller flera pyramider, var ju frågan. En vänlig läsare sände in följande flödesschema över ett vinnande sätt att organisera åtta pyramider:

Frågan har ställts då och då, i anslutning till Kopimi och i synnerhet Embassy of Piracy med alla pyramider. Så vad är grejen? Frågan kommer inte att kunna få ett svar, däremot kommer här levereras ett dussintal associationer. Listan är på intet vis officiell eller fullständig, utan en inbjudan att nysta – men framför allt vika – vidare. Geometrisk minimalism. Ytorna: Kvadrat, cirkel, triangel... Volymerna: Kub, klot, pyramid... Triangeln eller pyramiden framstår som den tredje simplaste formen – därmed i någon bemärkelse den simplaste symbolen vars symbolvärde kan uppfattas utan extra markörer. Kanske blir den därför också den vagaste symbolen... Le Corbusier hävdade att det fanns fem primära former – kub, klot, kon, cylinder, pyramid – varifrån all arkitektur skulle utgå. "De är de vackraste formerna. Alla instämmer i det: barnet, vilden, metafysikern." Även för Hegel utgjorde pyramiden en av prototyperna för konstverkets ursprung. Arkitektonisk ineffekt