Jag slog upp 83.x på ripe.net med lite slumpvisa värden på x och adressutrymmet verkar numera vara utdelat i småportioner till ISP:er i många olika länder, till exempel Polen, Spanien, Irland, Holland, Danmark, Finland, UK, Tyskland, Schweiz, Frankrike, Italien, Tjeckien, Dubai och Israel. Det finns säkert fler om man kollar mera. Boeing i Seattle hade också ett stort stycke. Jag hittade tre svenska ISP:er (Port80, Swipnet, Comhem) och de hade inte adresser i nummerföljd efter varandra.

Så de måste ha kollat hela ditt IP-nummer hos Ripe eller motsvarande register; bara 83 räcker inte för att säga Sverige.

Hur det var då vet jag inte, men numera kan en sån koll göras automatiskt. Det finns en sådan funktioner inbyggd i många populära webbstatistiksystem, så att man ska kunna se varifrån ens besökare kommer. Det går säkert att bygga in dem i newsläsare också.

Apropå att ta sig vidare från WP och andra encyklopedier: uppslagsverk på papper har traditionellt innehållit litteraturhänvisningar i slutet av artiklar. NE har det inte (liksom ne.se inte har länkar) – det är alltså ett slags traditionsbrot, kanske grundat i att böcker och handbööcker idag har kortare livslängd.

Dels är A-nät, B-nät etc inte utdelade geografiskt och hierarkiskt. NE verkar påstå att Amerika består av ett A-nät, Europa ett annat, och att mindre geografiska enheter inom kontinenterna består av B-nät etc. Så är det inte och så har det aldrig varit. A-nät har delats ut till stora företag/organisationer, B-nät till mindre, C-nät till ännu mindre.

Dels anger inte den första siffergruppen A-nät, och den följande B-nät. När klassindelningen fanns så var A-nät att första siffergruppen var mellan 0 och 127, medan B-nät var att första (nota bene!) siffergruppen var mellan 128 och 191. Och C-nät var att första (fortfarande första!) siffergruppen var mellan 192 och 223.

Deras exempel med 130.237.222.101 skulle alltså ha hört till ett B-nät, som inte hade något A-nät överordnat sig, eller något C-nät underordnat sig.

NE kommer givetvis ldrig att ha någon artikel om Wurzelbach -lika litet som om Helen Eduards -såvida han inte återkommer rejält i framtiden, men en vanlig encyklopedi, med författare som valts av redaktionen, har också bestämda sätt att handskas med den här typen av kontroversiella ämnen: man skriver diskursivt, man undviker ksnske att ta ställning i vissa frågor, man försöker skriva så att det ska hålla på sikt – poreci som i rasmus exempel med Piratbyrån här. Den sortens kontrollerade texter innebär enligt WP..s principer en slags grundforskning och därmed strider de mot principen om total öppenhet och tarnsparens, att alla ska kunna skriva och redigera om vad som helst.

Apropå Wikipedia: jag har själv jobbat en del med WP, delvis med den svenska men sen mest med den engelska, och har pockså bilden av att det är litet fiskdamm över vad man får upp. Vissa artiklar är lysande men nästan helt osourcade (eller citerar bara en enda källa), andra fastnar i det triviala eller är späckade med grova fel, många är scen för ständiga redigeringsfajter på politiska/religiösa grunder. De har allvarliga problem i en naiv syn på hur man får till pålitliga texter och handskas kritiskt med källor, och deras “förbud mot originalforskning” gör det i praktiken omöjligt att skriva vettigt och inträngande om en del ämnen – om du inte kan koppa hela resonemanget, bit för bit, från andra källor, helst skrivna på engelska, så lyfter någon ut det undunder namaningar om “ingen originalforskning!” Samtidigt som typiska vandringssägner och faktoider lever kvar i andra artiklar.

WP är bäst/mest pålitligt på ämnen där det är relativt nkelt att avgöra vad som stämmer, där sanningen är saklig – fysik, kemi, medicin, statistik, populärkultur (data om skivor, filmer etc). Artiklar om sådant som litteratur, religion, politik, historia kan vra mycket svajigare eftersom det inte alltid finns något enkelt sätt att avgöra vad som är en “god källa” och perspektivet ofta kan ligga nedsänkt i texten hos dem som skriver, både källor, tidigare framställningar och hos den skrivande wikipedianen.