Noterade idag att Nationalencyklopedin tagit in en artikel under uppslagsordet “Piratbyrån“. En verkligt bra artikel dessutom. Om vi själva hade kunnat definiera Piratbyrån så klart och koncist är tveksamt. Så här lyder den i sin helhet:
Piratbyrån, PB, tankesmedja och opinionsbildare kring frågor som rör kopiering, immateriell egendom och Internetkultur, grundad
2004. Det ursprungliga syftet att väcka debatt och sprida information om utvecklingen i immaterialrättsliga frågor övergick snart till fokus på försvar av fildelning – en stor dagspolitisk fråga.
P:s utgångspunkt är att möjligheten till fri kopiering via Internet kräver en omvärdering av immateriellt ägande, kulturliv och affärsmodeller. År 2004 växte fildelningstjänsten Pirate Bay fram ur P., för att året därpå bli en separat enhet. År 2007 förklarade P. att man tänkte “begrava fildelningsdebatten” och i stället ägna sig åt frågor om kopiering, överflöd och meningsskapande. Den breddade verksamheten inkluderar i dag även konstprojekt.
Vad som beskrivs är en “konkav” rörelse, från bredd till avsmalning och åter till bredd. Bredderna är dock inte densamma. Enligt beskrivningen i Nationalencyklopedin, som i stora drag är korrekt, har Piratbyrån närmare bestämt rört sig från att vid starten (som dock skedde redan hösten 2003) ha en bred inriktning på immaterialrättsliga frågor, till att ganska snart (från 2004) koncentrera sig främst på fenomenet fildelning, för att sedan (från våren 2007) åter bredda sig i en ny riktning.
Enligt en annan encyklopedi, används en konkav lins bland annat för att korrigera närsynthet. Nog låter det bra?
Nationalencyklopedin skriver även utförligt och korrekt om uppslagsorden “Pirate Bay” och “Pirate Bay-målet“, liksom även om “Piratpartiet och “Fildelning“. Artikeln “IPRED-lagen” förefaller lite förhastad, med tanke på att lagen ännu inte ens prövats i domstol.
Förvisso kan man tycka att Nationalencyklopedins inlåsta artiklar känns som en lätt obskyr informationskälla i ämnen som dessa, gentemot exempelvis Wikipedia. Men om å ena sidan Wikipedia har fördelen att snabbt kunna uppdateras om nya skeenden, kan denna snabbhet bedra, när uppdateringar i andra fall inte alls sker, särskilt inte på den usla svenska versionen. Därtill förefaller Nationalencyklopedins “frusna” text mer anpassad för långsiktig arkivering. Sist men inte minst är Nationalencyklopedin på ett helt annat sätt okej att citera i akademiska sammanhang, exempelvis för alla de otaliga studenter som just nu skriver uppsatser som tar upp Piratbyrån och The Pirate Bay. Om journalister gör sig besväret att kolla Nationalencyklopedin är nog mer tveksamt.
19 kommentarer ↓
[AOL] i stort. Vad gäller Wikipedia så finns det självklart en trovärdighetsaspekt i att hänvisa dit (även om jag suttit på föreläsningar för den genom Fredrik och Filip rikskända Stig-Björn Ljunggren som har en förkärlek för att definiera mha Wikipedia). Dock ska sägas att Wikipedia får mer och mer källhänvisningar vilket gör att den kanske snarare får ses som en aggregator ifrån vilken man kan söka sig vidare. Detta är något som jag kan känna att jag saknar hos NE.
På en side-note: Någon som har koll på om det finns tillägg till Firefox för att alltid använda en proxy för att gå in på vissa sidor (så att alla besök till NE går via mitt universitets proxy utan att jag aktivt behöver slå på/av proxy i FF)
Första meningen där var: “(AOL) i stort.” Dock med vinkelparanteser som jag inte räknade med skulle tolkas som HTML och plockas bort.
Relaterade artiklar:
Internet
Langefors, Börje
information
Zetterberg, Hans
Jacob: Ånej, de avslöjade Börje och Hans – de hemliga männen i Piratbyråns kulisser!
Förebådar det här fatwan kommer att lyftas från fokusbegreppet?
Johan: Nej, fatwan är kvar. Utom möjligtvis i rent optiska sammanhang, som visserligen snuddades vid i detta inlägg.
Intressant att NE (numera) är så korrekt i dessa frågor. I helgen roade jag mig med att slå upp “Internet” i pappersupplagan från 1992 och första halvan av artikeln är förvisso korrekt för sin tid, men det hela slutar i fria fantasier: “Varje ansluten dator har en unik 32-bits Internet-adress, som brukar skrivas uppdelad i fyra siffergrupper, t.ex. 130.237.222.101. Den första siffergruppen anger ‘kontinentalt’ A-nät, den följande ‘nationellt’ B-nät etc.”
Måste försvara NE lite här, som synes är det inte alls fråga om nån “frusen” information, det finns en redaktion som uppdaterar och lägger till nya saker, förvisso inte lika snabbt som Wikipedia men med fördelen att det är faktagranskade och kontrollerade texter, något som kan vara värt en slant om man behöver korrekt information (seriösa journalister t.ex).
Wikipedia är å andra sidan som Pirate Bay, man kan söka på precis vad som helst och få massor av träffar men man vet inget om kvalitén på det man får upp. Medan NE är som en välskött privat torrentsajt där bara kvalitetsmaterial passerar nålsögat. Det kostar lite att använda, på NE några hundra kronor om året, på bättre torrentsajter i form av den mikroekonomi som utgörs av upp/nedladdningskvoten som måste skötas om.
Mats Hugi Arbetarbi: Att jag kallade NE för “frusen” var allt annat än negativt, så du behöver inte gå i försvar. Tvärtom är “frusen” information av stort värde, då bara den kan tjäna som beständig referenspunkt. Om NE ändrar friskt för att vara aktuella, minskar dess värde.
Andersh: hur IP-adresseringen skulle modifieras (NAT, proxy-IP etc) kunde man knappast veta på 1990-talet eller hur?
Apropå Wikipedia: jag har själv jobbat en del med WP, delvis med den svenska men sen mest med den engelska, och har pockså bilden av att det är litet fiskdamm över vad man får upp. Vissa artiklar är lysande men nästan helt osourcade (eller citerar bara en enda källa), andra fastnar i det triviala eller är späckade med grova fel, många är scen för ständiga redigeringsfajter på politiska/religiösa grunder. De har allvarliga problem i en naiv syn på hur man får till pålitliga texter och handskas kritiskt med källor, och deras “förbud mot originalforskning” gör det i praktiken omöjligt att skriva vettigt och inträngande om en del ämnen – om du inte kan koppa hela resonemanget, bit för bit, från andra källor, helst skrivna på engelska, så lyfter någon ut det undunder namaningar om “ingen originalforskning!” Samtidigt som typiska vandringssägner och faktoider lever kvar i andra artiklar.
WP är bäst/mest pålitligt på ämnen där det är relativt nkelt att avgöra vad som stämmer, där sanningen är saklig – fysik, kemi, medicin, statistik, populärkultur (data om skivor, filmer etc). Artiklar om sådant som litteratur, religion, politik, historia kan vra mycket svajigare eftersom det inte alltid finns något enkelt sätt att avgöra vad som är en “god källa” och perspektivet ofta kan ligga nedsänkt i texten hos dem som skriver, både källor, tidigare framställningar och hos den skrivande wikipedianen.
http://www.bugmenot.com/view/ne.se
This site has been barred from the bugmenot system. :(
@Emil Öberg
Du behöver: http://foxyproxy.mozdev.org/
Artikeln om Joe the Plumber är ett typexempel på Wikipedias problem. Under oktober-nove,mber 2008, från det ögonblick killen dök upp, var artikeln scen för ständiga strider: skulle den heta “Joe the Plumber” eller Joseph Wurzxelbach? Skulle den skriva attt han var rörmokare eller at han inte var det? Skulle den handla om personen Wurzelbach, om hur han använts i kampanjen eller om “Joe the Plumber” som symbol för ‘fiscal conservatism’ och gammlrepublikanism? Skulle den skriva att han hade anknytningar till Republikanska partiet och recsonera om hans plats i media, eller bara begränsa sig till säkrade sakpåståenden? Konflikterna blev ännu tydligare på diskussionssidan, samtidigt som folk givetvis försökte ge intryck av att de *inte* drevs av politiskt parrtitagande (det mesta som står på artikeln idag är skrivet en tid *efter* valet).
NE kommer givetvis ldrig att ha någon artikel om Wurzelbach -lika litet som om Helen Eduards -såvida han inte återkommer rejält i framtiden, men en vanlig encyklopedi, med författare som valts av redaktionen, har också bestämda sätt att handskas med den här typen av kontroversiella ämnen: man skriver diskursivt, man undviker ksnske att ta ställning i vissa frågor, man försöker skriva så att det ska hålla på sikt – poreci som i rasmus exempel med Piratbyrån här. Den sortens kontrollerade texter innebär enligt WP..s principer en slags grundforskning och därmed strider de mot principen om total öppenhet och tarnsparens, att alla ska kunna skriva och redigera om vad som helst.
@Magnus: NAT och proxy har inet med saken att göra. Det är två fel i den sista meningen, även när den skrevs 1992.
Dels är A-nät, B-nät etc inte utdelade geografiskt och hierarkiskt. NE verkar påstå att Amerika består av ett A-nät, Europa ett annat, och att mindre geografiska enheter inom kontinenterna består av B-nät etc. Så är det inte och så har det aldrig varit. A-nät har delats ut till stora företag/organisationer, B-nät till mindre, C-nät till ännu mindre.
Dels anger inte den första siffergruppen A-nät, och den följande B-nät. När klassindelningen fanns så var A-nät att första siffergruppen var mellan 0 och 127, medan B-nät var att första (nota bene!) siffergruppen var mellan 128 och 191. Och C-nät var att första (fortfarande första!) siffergruppen var mellan 192 och 223.
Deras exempel med 130.237.222.101 skulle alltså ha hört till ett B-nät, som inte hade något A-nät överordnat sig, eller något C-nät underordnat sig.
Andersh: Okay, tack för klargörandet. Jag har faktiskt stött på personer på Usenet som kunde identifiera att jag satt i Sverige från IP-numret, jag skulle gissa att de tog det på det inledande 83 – en av dem skrev att man aldrig haft någon från Sverige som postade i den gruppen, och ingenting i mina inlägg indikerae att jag var svensk. Så en lös föreställning om att A-och B-nät är kopplade till vissa siffergrupper finns nog på en del håll.
Apropå att ta sig vidare från WP och andra encyklopedier: uppslagsverk på papper har traditionellt innehållit litteraturhänvisningar i slutet av artiklar. NE har det inte (liksom ne.se inte har länkar) – det är alltså ett slags traditionsbrot, kanske grundat i att böcker och handbööcker idag har kortare livslängd.
jag tror alltså inte att de där killarna på en ,edelstor, mestadels amerikansk usenet-grupp satt oc rutinmässigt kollade de loggade IP-numren i alla inlägg. Men om det var första gången någonsin de såg ett 83-nummer där och de associerade 83 med Sverige så blir det mer begripligt att de tänkte “Aha, en svensk!”
Adresser som börjar på 83 har såvitt jag kunnat utröna aldrig varit tilldelade enbart Sverige. I en lista från 1999 över alla A-nät som var utdelade då står det att 64 till 126 är “reserved for future use”.
Jag slog upp 83.x på ripe.net med lite slumpvisa värden på x och adressutrymmet verkar numera vara utdelat i småportioner till ISP:er i många olika länder, till exempel Polen, Spanien, Irland, Holland, Danmark, Finland, UK, Tyskland, Schweiz, Frankrike, Italien, Tjeckien, Dubai och Israel. Det finns säkert fler om man kollar mera. Boeing i Seattle hade också ett stort stycke. Jag hittade tre svenska ISP:er (Port80, Swipnet, Comhem) och de hade inte adresser i nummerföljd efter varandra.
Så de måste ha kollat hela ditt IP-nummer hos Ripe eller motsvarande register; bara 83 räcker inte för att säga Sverige.
Hur det var då vet jag inte, men numera kan en sån koll göras automatiskt. Det finns en sådan funktioner inbyggd i många populära webbstatistiksystem, så att man ska kunna se varifrån ens besökare kommer. Det går säkert att bygga in dem i newsläsare också.
[...] Kanske liknande Piratbyrån i Nationalencyklopedin [...]
[...] Piratbyrån i Nationalencyklopedin [...]
Kommentera