FATlab tar tag i frågan om de alltför centraliserade datamolnen genom att säga “fuck Twitter, we’re out“. För att uppmana fler att ta kontroll över sin datalagring, startar de sin egen mikrobloggtjänst, “FuckTwitter“, identisk med Twitter i funktionalitet, baserad på Laconica som är fri mjukvara.
Trots allt har den senaste tidens migration av aktivitet, från Facebook till Twitter, i objektiv mening inneburit en rörelse från det mer slutna till det mer öppna. Twitter är intressant i den meningen att det inte kretsar kring en central webbsida, utan har en uppsjö av olika gränssnitt i form av fristående programvaror. Dessutom innebär ett automatiserat korspostande mellan andra liknande tjänster att steget till att lämna Twitter bli betydligt mindre än vad steget att lämna arkivet på Facebook. Om nu Facebook var en händelse, inte en plats, gäller detta i ännu högre grad för Twitter.
Just därför känns det mindre befogat att i fallet Twitter bekymra sig över att man låter information lagras på en server som står under andras kontroll. Vill vi ens lagra allt? Förväntar vi oss att ett halvår gamla tweets ska vara tillgängliga? Fenomenet Twitter är intressant ur arkivsynpunkt, eftersom det tycks befinna sig någonstans mellan IRC:s förgängliga flöde och bloggens semistabila arkiv. Därmed aktualiseras behovet av en mer pragmatisk arkivpolitik än den (omöjliga) inställningen “lagra allt“.
Ett par andra exempel som FATlab nämner är då mer relevanta:
Do you know what Big Web2.0 is doing with your data?
- AOL Hometown suddenly closed up shop, without warning all the people who had websites there
- Facebook wants to own anything you post, ever
- even friggin’ Geocities is going offline
Gnället på att Facebook vill “äga” allt som postas är ganska överskattat. För det första är knappast allt som står i ett användaravtal hållbart i domstol, för det andra är det (åtminstone utifrån en materialistisk hållning) intressantare vad Facebook kan än vad Facebook får. De andra två exemplen – AOL och Geocities – handlar däremot om att centraliserade arkiv kan plockas bort utan förvarning.
Ni minns väl Geocities? Under några år under det sena 1990-talet erbjöd de en unik samling av gratishostade sidor, otaliga GIF-animationer samt en rätt charmant trädstruktur. Köptes för dyra pengar av Yahoo år 1999 varpå det snabbt degenererade. Ännu finns där dock vissa unika resurser, exempelvis Friedrich Nietzsches samlade verk (vilket inte kan kompenseras av att Nietzsche har börjat twittra).
Nu har alltså Yahoo meddelat att Geocities kommer att stängas – slängas – senare i år. Arkivhjälten Jason Scott kallade ihop ett team som nu är i full färd att kopiera hela Geocities, så att det inte går förlorat för eftervärlden. För övrigt lär arkivbedriften innebära ett storskaligt intrång i upphovsrätten, men frågan är om någon orkar bry sig…
13 kommentarer ↓
Det kan vara det bästa upphovsrättsintrång jag har hört talas om! Den stora digitala glömskan är redan ett större problem än vi begriper.
geocitiestips:
http://www.geocities.com/insurrection_raven/index.html
Dheym: Ja, vid sidan av thenietzschechannel var faktiskt insurrection_raven den enda Geocities-sida som jag på rak hand kunde komma på att jag fortfarande någon gång återvänder till som arkivresurs.
Det ryktas om att skunk.nu ska stänga ner också. Ytterligare arkivgärningar behövs!
Mycket av entusiasmen för webbtjänster, ett slags “web2.0-ism” har ju egentligen handlat om entusiasm för att sitta och lägga in grejer i mer eller mindre proprietära system ägda av enstaka jätteföretag. Problematiskt, to say the least, så det är bra att du uppmärksammar det här. Inte minst när det gäller offentligfinansierade kulturarvssatsningar som tappar i
kontroll när de lägger sina fotosamlingar på flickr istället för en Omekainstallation på egen server.
Helt klart en intressant problematik. Jag tror dock att problemet med att lagra material på olika “2.0-plattformar” är större för privatpersoner än för kulturarvsinstitutioner. Digitalt långtidsbevarande är det hetaste heta i kulturarvsbranschen. Inte för att problemet är löst direkt, men jag tror de flesta kulturarvsinstitutioner siktar på en lösning med åtminstone två nivåer – en tillgängliggörandenivå och en bevarandenivå. Dessa olika nivåer kräver ganska olika saker vad gäller kapacitet på hårdvara, format, metadata osv. För tillgängliggörande kan jag tänka mig att flickr är ett utmärkt alternativ till att bygga egna gränssnitt. (Kulturarvsinstitutioner är ofta ganska dåliga på att bygga gränssnitt och för mindre institutioner borde det vara väldigt attraktivt att använda något som redan finns och fungerar.) För långtidslagring behöver materialet inte nödvändigtvis kunna plockas fram snabbt, utan bör kanske istället lagras med tanke på framtida migreringar och formatkonverteringar.
Kanske kommer sådana lösningar i framtiden att erbjudas till vettiga priser för gemene man, gissningsvis som hostade lösningar. Jag tror att man redan idag kan ladda upp material hos Internet Archive, till exempel.
Men det här är jätteintressanta saker. Skunk, till exempel, är ju inte gjort för att lagras. Vore det vettigt om en framtida lag om elektronisk pliktleverans gjorde det möjligt för KB att kräva in Skunk? Skunk vore ju en ovärdelig resurs för någon som skulle vilja forska på det sena 90-talets svenska hardcore- och indiescen. Men jag tror inte att jag vill att någon ska de meddelanden jag skrivit till folk på skunk.
…någon ska LÄSA de meddelanden jag skrivit till folk på skunk.
Skunk-frågan är extremt aktuell just nu. Verkar som att ett räddningsteam började mobiliseras tidigare ikväll.
Däremot håller jag inte med om att kulturarvsinstitutionerna fixar det bara för att de är inne på lagring. Tänk exempelvis på Facebook-events (som antagligen är det intressantaste att lagra därifrån). Hur får man ens ut dem? Man måste helt klart bygga en bot, vilket lär strida mot användaravtalet men det är väl inget större problem. Sen måste boten gå med i grupper och skaffa vänner för att få tillgång till events. Och där börjar det bli klurigt. Vem bestämmer åt vilka håll som boten ska leta? Arkivarien får en mycket mer aktiv roll…
Nä, vad gäller kulturarvsinstitutionerna tänkte jag snarare på digitaliserade bilder ur de egna samlingarna osv. Dvs sådant som exempelvis Riksantikvarieämbetet lagt upp på flickr. Det är klart att RAÄ lagrar lokalt också. Eller kanske inte förresten – det finns nog mycket kulturarvsdigitaliserande som lagts upp på små egentuvecklade plattformar för att sedan glömmas bort… Det jag menar är att kulturarvsinstitutioner idag är så sjukt medvetna om långtidslagringsproblemet att jag har en känsla av att man inte digitaliserar/tillgängliggör de egna samlingarna eftersom man inte vet hur man ska lagra dem i framtiden. Man tänker snarare 500 än 5 år in i framtiden.
Facebooklagringsboten är helt klart ett intressant projekt! Det skulle ju aldrig gå att genomföra på en legitim kulturarvsinstitution (även om jag har för mig att KB började “spara den svenska webben” innan “den juridiska problematiken” var löst). Att lösa detta på juridisk väg känns för mig lite obehagligt (men å andra sidan är det kanske bara att slå ihop KB och FRA?). En piratlösning vore däremot ganska kul!
Åh. Geocities. Där var min första hemsida. CapitalHill… jag tycker vi borde återinföra “fysisk adress”-konceptet i urler!
[...] hann Copyriot skriva om att Geocities håller på att räddas från undergång tills nyheten når oss om att skunk.nu, [...]
[...] Kanske liknande Arkivhjältar räddar Geocities [...]
[...] Arkivhjältar räddar Geocities [...]
Kommentera