Svenska Dagbladet skriver om USA:s tidningsdöd och nämner även planerna på att börja ta betalt för nyheter på nätet. I anslutning till artikeln citeras Rupert Murdoch, som nyligen ska ha sagt: “The days of free Internet is over.” Fast där visar sig SvD ha formulerat sig väldigt fritt – enligt en mer pålitlig artikel i Guardian sade han snarare: “The current days of the internet will soon be over.”
Anyway. Artikelns sista stycke tar upp nyhetsbyrån AP:s senaste planer, som Copyriot tidigare skrivit om. Så här skriver reportern Karin Henriksson:
Försök att få nätpubliken att betala extra för att ta del av viss läsning misslyckades, men planer smids på att pröva på nytt. En strid med jätten Google rasar även i USA. Nyhetsbyrån AP planerar att sätta hårt mot hårt och kräva del av inkomster på webbsidor som sprider dess material. Lagstiftningen släpar efter och i kongressen diskuteras ändringar i inskränkningar i ägandet av olika mediekanaler. Under tiden fortsätter analyserna av webbtrafiken och hur varje enskilt medium ska förhålla sig till rönen för att få trogna läsare att återvända. Och, det ska bli spännande att se var allt slutar…
Påståendet att “lagstiftningen släpar efter” är mycket intressant. Släpar efter vad? Intrycket ges att lagen förr eller senare måste ändras för att tillfredsställa nyhetsindustrins önskamål om nya former av “intellektuell egendom” till nyhetstext som inte ens har egen verkshöjd. När journalister formulerar sig så, bidrar de till att etablera en bild av ständigt utvidgade rättigheter som en naturlig uppdatering. Lagstiftningen avpolitiseras. Utvecklingen framställs som en rät linje.
Vad ska man kalla den typen av determinism?
10 kommentarer ↓
“Vad ska man kalla den typen av determinism?”
Skadlig.
Så länge dina blogginlägg börjar med att citera svenska tidningar, har vi ingen tidningskris i Sverige. När du överger dem och direkt börjar läsa Guardian, kanske SvD behöver oroa sig.
Alltså inser vi att det råder en skillnad mellan USA (tidningskris) och Sverige (ännu inte tidningskris). Men hur är det i resten av Europa? Östeuropa gick efter murens fall direkt på Internet utan att passera faxen. Har deras dagstidningar kommit närmare krisstadiet? Hur är det i Ryssland? Varför skriver alla om USA och ingen om Ryssland?
Kevin Carson skriver också: http://c4ss.org/content/482
»Släpar efter vad?«
Jag gissar DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN. Möjligheterna till informationsutbyte på nätet, och så vidare. Något enstaka rätt måste man väl erkänna att de lyckas få ibland.
“Vad ska man kalla den typen av determinism?”
mitt-jobb-måste-räddas-determinism?
En observation jag gör är den sista meningen i citatet från Karin Henriksson:
“Och, det ska bli spännande att se var allt slutar…”
Vi är återigen enbart ÅSKÅDARE till en process?
Det är ju VI SOM SKAPAR FRAMTIDEN!
(Om vi bara blir medvetna om det)
Hans J:
“Och, det ska bli spännande att se var allt slutar…”
Ja, vi är passiva åskådare ända tills vi inser att vi alla är lagstiftare
Jag reagerade på samma mening och även på “slutar”.
Utvecklingen är tydligen inte bara än rät linje utan en rät linje med ett slut.
Den formen av determinism ska vi kanske kalla finit.
nyhetstext som inte ens har egen verkshöjd
Slarvig formulering Rasmus. Nyheter har ingen ingen upphovsrätt, men en skriven text har det, även om den råkar handla om en nyhet. Samma som när matematikern skriver en bok om matematik. För boken har denne upphovsrätt, men inte matematiken, annars skulle det inte vara lagligt att använda kunskaperna från en lärobok.
Men att tidningar har våta drömmar om ensamrätt på nyheter, ja det är ingen nyhet..
Jansson: Ledsen, men här är det du som slarvar. Om du hade läst ordentligt (inklusive det tidigare inlägg som hänvisas) så skulle du se att AP känner av möjligligheterna att få till ett helt nytt typ av immaterialrättsligt investeringsskydd, som ska gälla själva nyheterna, inte nyhetstexten. Sådant har även diskuterats tidigare i historien, men då avvisats.
För övrigt är det alls inte självklart att en skriven nyhetsnotis har upphovsrättslig verkshöjd.
[...] Kanske liknande “Lagstiftningen släpar efter” [...]
Kommentera