http://idolator.com/5220121/music-piracy-in-1897

The remix culture is quite important, right? Funny pictures, videos, musical collages, &c. are all examples of this remix culture. There is one more kind: fan-fiction. In case you do not know, fanfiction is broadly defined as “stories about characters or settings written by fans of the original work, rather than by the original creator.” I think that fan-fiction has an important quality which funny pictures, videos, musical collages &c. all lack. I think that fan-fiction has a transformative quality to it: whereas funny pictures, videos, and other kinds of derivative works are merely just about the original work, fan-fiction actually transforms the original work. It actually develops the original work further according to one’s own ideas, rather than merely comment on the original work. In other words, it has the effect of something like “it can create one’s own truth about the original work, one’s own world,” or something like that. Don’t you think so as well? It is unfortunate, however, that fan-fiction is not very big in Sweden.

It is also a fact that fan-fiction is not very big in Sweden, and it is definitely not a mainstream activity, which is very unfortunate. One person told me before, “I mean, I like a good fanfiction as much as the next one and if I find a special fanficion I may tell my other fanfiction friends about it. But you just don’t talk about fanfiction to other people. I mean, I write and read it every day and I still never talk about it to my friend who I meet in school and such things. Fanficition isn’t very popular here.”

De flesta jurister skiter fullständigt i konstvärldens aktiviteter. De juridiska övervägandena påverkas inte av att någon identifierar sig som konstnär. Att Dan Wolgers knycker några bänkar kan vara en intressant konstnärlig provokation men det har inte någon betydelse för den straffrättsliga bedömningen. Och så tror jag vi alla överlag vill ha det.

Jag skulle kunna gissa att vad som hänt här är att Konstfack bett en av Sveriges främste processrättsexperter – som dessutom tidigare varit rektor vid en stor högskola vilket kan ha varit en annan anledning till att man valde honom – att undersöka alla möjliga brott som kunde komma ifråga, att göra en juridisk dammsugning, så att säga. Att det skulle kunna utgöra förargelseväckande beteende verkar väl osannolikt men det är inte helt otroligt att det skulle kunna aktualiseras. Därefter har Konstfacks ledning gjort vad den nu har gjort. Och det är kanske “löjeväckande”, som Carl Johan de Geer anser.

De Geer har ju en poäng. Man skall inte alltid låta bli allt bara för att det kanske är förbjudet. Då blir inte mycket kul gjort här i världen. En god juristkonsult förhåller sig därför i allmänhet agnostisk i förhållande till hur rådgivningen används.