Världens största nyhetsbyrå, AP, har på sistone lyckats väcka viss förvirring genom att utannonsera en vag och luddig plan för att skydda sina “nyhetsinvesteringar” som “intellektuell egendom”.
Recently, The Associated Press Board of Directors announced it would undertake an initiative to affirm the value of original news reporting and protect the news industry’s content from being misappropriated online. The initiative would find new ways to enhance consumers’ ability to find authoritative news coverage online. In addition, the AP Board asked AP to examine creation of a rights-based service that would ensure content owners and publishers earn a fair return on their news investments.
Av allt att döma handlar det om uppseglande rättsprocesser gentemot aggregatorer, kanske rentav mot Google. Talet om “legal and legislative approaches” antyder även att AP tänker satsa på lobbyverksamhet i Washington, med sikte på att ge nyheter ett starkare rättsskydd.
I dag har nyheter strikt talat inget rättsskydd. Inte i egenskap av nyheter, det vill säga, utan bara i egenskap av “litterära verk”, som ju skyddas av upphovsrätten. Att själva nyheten inte är skyddad möjliggör fenomenet “rewrite“, de lätt omskrivna artiklar som fyller stora delar av dagspressen (allra längst går Nyheter24).
Man må tycka att rewrites är trista. Man kan också konstatera att det är ett snyltande på andra nyhetsföretags nedlagda arbete – men då får man samtidigt konstatera att det är så som journalistik funkar. Alla snyltar på alla. Att vilja äta kakan och samtidigt ha den kvar – att alltså behålla journalistikens rådande normer men förbjuda rewrites – vore en farlig väg att gå.
Av arkiven från den svenska Auktorrättsutredningen, som arbetade fram vår gällande upphovsrättslag, framgår att de under 1950-talet faktiskt funderade en del på att införa ett särskilt nyhetsskydd. Detta skulle då inte höra till den egentliga upphovsrätten, utan utgöra någon form av “närstående rättighet”, likt skiv- och filmbolags rätt till sina produktioner. Planerna avfärdades dock. Det vore intressant om någon ville ta sig tid att titta närmare på skälen till detta.
Ingenting säger att AP tänker lobba för införandet av sådana nya rättigheter till nyheter. Men formuleringarna om “a fair return on their news investments” pekar onekligen i riktning mot någon form av investeringsskydd för själva nyheterna, vid sidan av den upphovsrätt som bara skyddar idéns textuella uttryck.
Enligt den logik som rättighetshökar brukar använda, om rätt till ersättning för utfört arbete, vore det fullt logiskt. AP har ju rätt i att de lägger ner stora pengar på att skicka journalister till fjärran länder, bara för att se citaten valsa runt i tusentals andra tidningar som tack vare “fairuse/citaträtten slipper betala för detta. Men att på rättslig väg försöka skipa rättvisa i detta, skulle samtidigt innebära oerhörda inskränkningar i yttrandefriheten. Bland annat skulle det bli möjligt för nyhetsbyråer att förbjuda debatt av eller utifrån deras artiklar.
Problematiken måste förstås som någonting större än en avvägning mellan å ena sidan “originalrapportörer”, å andra sidan en hop av iglar och aggregatorer. Här framträder en motsättning inom journalistikens hela system av normer och organisering, som kommer att fortsätta att ta sig olika uttryck under många år framöver. Samtidigt utgör avsaknaden av investeringsskydd för nyheter ett intressent exempel att ta fram när andra immateriella rättigheter diskuteras.
Avslutningsvis kan vi ta ännu ett historiskt exempel ur arkiven – någonting som faktiskt antyder att ett begränsat immaterialrättsligt skydd för nyheter har existerat i Sverige. Det är en av punkterna i de ändrade villkor för innehav av radiomottagningsapparat som utfärdades av Kommunikationsdepartementet 1949:
Det är förbjudet att genom vidarebefordran eller reproduktion kommersiellt utnyttja det nyhetsmaterial, som medelst rundradio utsändes från svenska rundradiostationer.
Uppdatering: Läsvärda reflexioner av Mikael von Knorring utifrån AP:s utspel.


5 kommentarer ↓
AP var tidigare ute sade åt en affilierad radiostation att sluta lägga upp inbakade YouTube filmer på sin hemsida från AP:s YouTube kanal. En konstig historia http://tinyurl.com/APTennessee
Nyheter kallas inte intellektuell egendom utan “kvasiegendom” i USA och AP fick rätt i domstol i februari baserat på ett 90-årigt prejudikat. Mer info & länkar finns på http://thepriorart.typepad.com/the_prior_art/2009/02/associated-press-v-ahn-court-upholds-hot-news-doctrine.html
En annan underskyddad immateriellt område borde vara faktakunskaper.
Någon har bevisligen lagt ned tusentals timmars arbete på att fastställa att syre har atomvikt 16, korsvirkeshusen i Birkas konstruktion samt älvdalsmålets morfologi. Sen praktiskt taget stjäls denna kunskap av allt från grundskolelärare till studiecirkelledare! Skamligt!
Här finns snarast oändligt att tjäna för den hugade entreprenör som vågar satsa. Det kan bli ett helt nytt fält inom juridiken.
Hur i hela friden har de tänkt att “spåra” hur en tidning kommit på en nyhet? Om tex en tjallare ger ut nyhetsinformation till flera tidningar, varför skulle inte alla kunna publicera den nyheten då? Måste man ta bort ett pressmeddelande så fort någon tidning har skrivit om nyheten?
[...] Ska inte nyhetsbyråer ha rätt till sina nyheter? [...]
Kommentera