Soltak

Omställningen till sommartid (vilket är ett utmärkt sätt att skapa veck i den linjära tiden) i kombination med vårens obestridliga ankomst har återskapat en zon av mättad aftonsol att fylla med passande musik. Dagen har visat att det som passar allra bäst är att underkasta sig de intensiva ljudmattorna från den uppsjö av projekt som sedan tidigt 1980-tal drivits av Matthew Bower och Neil Campbell, i många fall utgiven på helt egna kanaler, på medier som kassettband och CD-R. Särskilt då det mer sentida projektet Sunroof! som nog bäst kan beskrivas som “euforisk noise”. Copyriot har tidigare, på lösa grunder, associerat deras album Bliss till J.G. Ballard.

På förekommen anledning kan då ett par saker nämnas:

1. Vare sig Sunroof! eller Vibracathedral Orchestra eller Jazzfinger går att finna på Spotify, vars utbud åter visar sig vara under all kritik.
   
2. Sunroof! är givetvis helt gröna på RIAA Radar då det rör sig om musik som aldrig riktigt fångats av några bestående skivbolagsstrukturer, särskilt inte av de stora bolagen. Med andra ord är det musik vars spridande som inte berörs ett dyft av lagar som Ipred.

Sunroof! – Bliss (2002) på The Pirate Bay
Även: Skullflower-diskografi!