Min senaste krönika i Metro Teknik har fått rubriken “Som pirat känner man sig aningen felkopierad“. Den utgår än en gång från förra veckans paneldebatt och gör observationen att det är antipiraterna som är teknikdeterminister. Här följer krönikan i sin helhet:
Förra veckan satt jag i samma paneldebatt som Förläggareföreningens vd. Hennes roll var att plädera för den lagändring, känd som privatpolislagen eller Ipred, som träder i kraft den första april. Själv ser jag lagen som galenskap. Upplägget är populärt känt som ”antipirater mot pirater”, och ses ofta som liktydigt med ”juridik mot teknik” ibland rentav ”gammalt mot nytt” eller ”analogt mot digitalt”. Att det inte är fullt så enkelt, det är kanske det enda som vi har varit överens om, vi som medialt har fått representera en av två sidor. År 2009 börjar det bli riktigt skruvat. Förläggareföreningens vd går ut direkt, med glimrande ögon: ”Vi står på tröskeln till en ny teknik.” I hennes verklighet är det fildelningsnätverken som står i vägen för en hyperdigital framtid. Rådande internetkultur måste sablas ned med nya lagar, för att framsteget ska kunna ha sin gång. Framstegets mål: ”Det här med läsplattor och e-böcker och mobiler, allt det här nya, det som vi alla vill ha.”
Nej! Jag vill inte att bokförlagen ska bli digitala. Jag vill att de ska fortsätta med det som de varit hyfsat bra på under många sekel: Att tillverka böcker, av papper och trycksvärta. Jag har för länge sedan slutat köpa cd-skivor och någon dvd har jag knappt vidrört, men analoga pappersböcker köper jag fler än någonsin. Förutsättningen är att de håller hög klass, med ett innehåll som duger för flera läsningar och helst ett smakfyllt yttre.
Vissa har menat att om ”piratrörelsen” har en ideologi stavas den teknikdeterminism. En teknikdeterminist – i akademiska sammanhang är det närmast ett skällsord – är någon som menar att ”tekniken” utvecklas oberoende av människors vilja och att den sätter ramarna för samhällets utveckling. Kollar man närmare på vad som sägs i 2009 års debatt framträder en intressant bild: Det är antipiraterna som är teknikdeterminister. Det är de som har drabbats av en fix idé om att allt analogt måste bli digitalt. I samma paneldebatt berättade representanten för Kungliga Biblioteket att Ipred-lagen kommer att tvinga dem att sluta erbjuda besökarna trådlöst nätverk. Man vill helt enkelt inte ta risken att ställas till svars för vad andra använder nätet till, vilket är kontentan av lagen. Svaret från en annan antipirat i debatten, riksdagsledamoten Anti Avsan (m), uttryckte för en ännu mer hårdnackad teknikdeterminism. Visserligen hade Anti Avsan aldrig hört talas om att trådlösa nätverk skulle påverkas av Ipred. Men ”om det nu är ett problem, finns det säkert en teknisk lösning på det också. Jag tror ju på tekniken!”
Som pirat känner man sig en aning felkopierad.
11 kommentarer ↓
Men visst håller du med om att tekniken formar människan i nästan lika hög grad som människan formar tekniken? Sedan ska man inte kalla det teknikdeterminism, men att människan formas av tekniken tycker jag är viktigt att se.
Micke: Givetvis intar jag inte den motsatta och kanske ännu dummare “socialdeterministiska” positionen att vilken teknik som helst kan formas hur som helst efter människornas önskningar.
Problemet ligger i själva begreppen “människa” och “teknik”. Ingetdera är meningsfullt att tänka i renodlad form. Jag föredrar att som Donna Haraway tänka i termer av hybrider, eller att som Bruno Latour i termer av kvasiobjekt.
[...] att ha en anonym e-postadress, och öppna trådlösa nätverk är fortfarande tillåtna (det senare kommer kanske Ipred att ta kål [...]
Fast inscannade böcker är väldigt sweet att ha på laptopen – pappersböckers väger ju en hel del. Och så priset såklart, vissa böcker har en tendens att vara väldigt dyra (särskilt akademiska.)
Rätt ofta när jag leter efter en bok (eller bara söker efter ett begrepp) hamnar jag redan på books.google. Och har då stor nytta av det jag hittar, trots att vissa avsnitt inte finns med.
Bara egenskapen att kunna söka i en bok skänker stor användbarhet till e-böckerna.
Jag måste nog säga att jag ser framemot en ytterligare digitalisering av böcker och formandet av ngt nätbibiliotek, av google tex.
Theo: Även jag älskar att ha inscannade, sökbara pdf-versioner i datorn. Jag ser dock inte det som ett alternativ till pappersböcker och verkligen inte som en tänkbar framtidsprodukt för bokförlagen. Det är mest ett smidigt komplement, gärna till böcker man redan har i hyllan eller på bibblan.
Instämmer helt i att pdf-böcker snarare är att se som ett komplement till analoga böcker. När det gället att plocka citat och hítta sidnummer är de överlägsna den digitala motsvarigheten, men när det gäller läsvänlighet ligger de milsvidd efter. Och bokens värde som artefakt tror jag inte kommer att minska särskilt mycket den närmsta tiden oavsett hur digitaliserat samhället blir i övrigt.
Det kan även vara värt att referera till hur Posten agerade för 15 år sedan: De lade en förmögenhet på en “portal” som inte blev något, de försökte med en tjänst med utskrivna mail som levererades på papper och trodde nog att e-mail var nästa steg för dem. Som väl är har de återvänt till att vara distributörer av fysiska entiteter (paket) och försöker vara bra på det.
På samma sätt borde bokförlag fokusera på att ge ut böcker och inte tro att pdf-böcker och ljudböcker är deras framtid. Istället är de nya konkurrenter som det gäller att vara mer attraktiv än för att fortsätta göra vinst.
Håller helt och hållet med, i synnerhet gällande det med böcker. E-böcker ser även jag som endast ett komplement. Skulle aldrig falla mig in att läsa t ex en skönlitterär bok på datorn och då förefaller det uppenbarligen orimligt att jag skulle köpa.
Jag undrar om vi inte envist bör fortsätta att försöka påvisa att det som breder ut sig mer och mer från stora och väletablerade organisationer och multiföretag i symbios med makt politiker och myndigheter bör kalla för just korporatism (som du påtalade i en tidigare artikel). Jag lyssnade just på svt24 om de två forskarna som i en vetenskaplig publikation skrev om att en röstanalyserande röstdetektor var ren humbug. Företaget hotade då att stämma forskarna om inte det publicerade togs bort från publikationens webbsida. Engelska försäkringskassan m.fl. anväder bl.a. fortfarande företagets lögndetektorprogram. Forskare med begränsade forskningsanslag vågar naturligtvis inte riskera att bli stämda av företag som tjänar massor av pengar! Detta bör väl därför kallas för korporatism då de bidlar priviligerat skråväsende i symbios med myndigheters terroristbekämpning och försäkringsmyndigheter trota att metoden rimligtvis är ren humbug! Ju mer man funderar på detta så upptäcker man mer och mer av sådant som bör betraktas som korporativism.
LP:n är på god väg att överleva CD:n, VHS-banden på väg att överleva DVD:n och den dag CD-skivorna är en relik som de flesta bara kommer ihåg, så är jag övertygad om att kasettband fortfarande går att köpa i någon specialbutik. Jag tror defenitivt att pappersboken kommer att överleva alla digitala format som diverse förläggare anammar.
[...] Antipiraterna är teknikdeterminister [...]
Kommentera