Ja, det Svenska Muskedundret är ju en tankefigur som släpas fram då och då… Icke-undertecknad växte musikaliskt upp samtidigt med tjatet om den där tredjeplatsen och tillhör dem som blir rätt irriterade av den därpå ofta följande ABBA-nationalismen (även om väl ABBA hör hemma i en annan tid, som du konstaterar). Jag är nog inte teoretiskt eller empiriskt kompetent, men snäppet mindre ödmjuk än Chris, så jag tänker lite högt om texten. Menar inte att du behöver svara på alla mina halvretoriska frågor om du inte tycker det är lönt. Lyft det som roar dig; bekymra dig inte om det andra.

Det är lite roligt att topplistemakande intensifierades i samband med ett nytt datorsystem hos GLF. Är väl ett exempel på materiella praktiker om något…

Intressant med konflikten inspelad musik–levande musik och Sami-kopplingarna. Men jag tycker det känns lite oklart varför konflikten svaldes upp och försvann till skivindustrins förmån? Okej, slut för förmedlingsmonopolet, men varför blir Musikerförbundet och Sami drivande i musikexport-köret? Trodde de att det var tjänligt för deras medlemmars intressen?

Spännande om skivindustrin sågs som det “moderna och nya”. Det var ju ändå inte så länge sedan. Nu spelar de väl snarare på en roll som traditionens bärare.

Och vadan detta musikexportvännernas agg mot kullager? ;)

Det känns ju skönt att musikskolan fått stöd av exportspektaklet, även om det kanske var ett olycksfall i arbetet… Kanske är det så man ska spänna vagnen och hästen: musikexporten hjälpte kommunala musikskolorna, och inte tvärtom.

Vi kan väl alla räkna upp kretsar där Max Martins eller ABBA-gubbarnas insatser inte direkt är en merit för Svea rikes ära… Borde inte de som önskar Sverige ett rykte som “ungt och kreativt” jubla över the Spectrial?

Jag orkar inte räkna, men undrar i mitt stilla sinne vad statligt stöd till diverse musikexportrelaterade organisationer summerar till. Kunde det inte kanaliseras till något mer modernt och uppdaterat, kanske varje torsdagsafton en dansorkester och statligt subventionerad ärtsoppa i alla rikets tomma folkets hus…

http://www.youtube.com/watch?v=aXIYGiLlcMo

Nerdig som jag är kommer jag att tänka på 1956 års statistikutredning (SOU 1959:33) som är “obligatorisk” läsning för den som vill se den högsta modernismen i sin fulla blom! (den är så vackert skriven att man skulle kunna läsa den som poesi)