På tunnelbanan idag genomskummades Piraterna, den andra av de två hyperaktuella böckerna, vilken släpps om ungefär en vecka. Den var bra. Den kan rentav rekommenderas.
Piraterna är en bok som handlar väldigt mycket om The Pirate Bay, ganska mycket om Piratpartiet, halvmycket om Piratbyrån och även en hel del om anonym fildelarpraktik. Dramatiserat men vederhäftigt. Som väl är görs inga generaliseringar av “piratrörelsen” utan tvärtom tydliggörs skillnaderna mellan nyss nämnda grupperingar (och även mellan de tre i The Pirate Bay).
De inledande kapitlen ger en bakgrund med bland annat än utmärkt historisering av IT-Sveriges expansionsfas (1994-2000). Därefter börjar, på sidan 77, storyn om “piratrörelsen” med följande ord: “Rasmus Fleischer var i sitt esse. Klockan var tio en oktoberkväll 2003.”
Att IRC lyfts fram är kul. Däremot får #hack.se en aningen överdriven roll – ett av de få smärre faktafel som återfinns är att Piratbyrån skulle ha vuxit fram därifrån. Det skedde snarare på kanalen #discobbedienti, även om några av oss förvisso kände varandra från #hack.se.
Boken koncentrerar sig överlag på två saker: hacking och politik, (bägge traditionellt definierade). Det innebär att en hel del aspekter av The Pirate Bay och de flesta aspekter av Piratbyrån hamnar utanför dess område – sådant som visar på bredden av kopimi.
Bokens genre stavas reportage. Detta gör den svår att jämföra med vissa andra böcker som täcker delvis liknande områden, fast inom genrerna intervju (Tony Ernst) eller essä (Johan Söderberg).
Ämnesavgränsning och genre är nog två bidragande orsaker till att i stort sett alla människor som figurerar i Piraterna är av manligt kön. Gissningsvis kommer inom någon vecka en eller annan kulturskribent att ha tagit detta till intäkt för att klaga på “piratrörelsens grabbighet” eller liknande. Nåja. Det säger nog mest om genren bokrecension. Och avgränsningar är förstås nödvändiga.
För övrigt förekommer här inget som helst “artistperspektiv”, whatsoever. Inga kulturvisioner, -utopier eller -dystopier uttrycks av någon aktör. Trist, kanske vissa kan tycka – fast å andra sidan: Vore en bok som denna det rätta sammanhanget för sådant? Antagligen inte.
Inte heller kanske man kan kräva av reportagegenren att den ska vidga definitionerna av hacking och politik. Det är en spännande text, och den påminner om de senaste årens historia i en debatt där närminnet oftast inte sträcker sig längre än en vecka. Gott så. Förhoppningsvis blir Piraterna vida läst redan innan det stora spektaklet drar igång i Stockholms tingsrätt.
Det vore även lite kul om den blev rippad innan den börjar säljas. Tills vidare bjuder Adlibris på ett par kapitel.
22 kommentarer ↓
varför inleds boken med ett citat av basshunter… förstår inte. “min inställning till fildelning är positiv, utan den hade jag varit en fis i rymden”… hade inte det varit bra? var verkligen boten anna något viktigt?
Jag gillar utbrytar Bokia, kommer att endast köpa deras bok – av det största argument möjligt!
Det är väl inte så konstigt om piratvärlden är grabbig? Efter 15 år i IT-branschen så kan jag berätta att killar är en stor majoritet bland tekniker/programmerare. Det var mestadels killar som skötte BBS:r och jag kan tänka mig att det är mestadels killar som startar trackers, är siteops eller sköter DC-kanaler.
Bling: Precis det var ju vad jag sa. Det är inte så konstigt om man väljer den definition av “piratvärlden” som du och författarna väljer. Jag påpekade bara att mycket av det som The Pirate Bay gör, och det allra mesta som Piratbyrån gör, i så fall sker utanför “piratvärlden”. Värt att tänka på bara.
[...] Piraterna och 6 miljoner sätt att jaga en älg på. Tyvärr har jag inte hittat någon av böckerna i sin [...]
Rasmus: Ja, allt beror på hur man definierar “piratvärlden”, min definition är att man håller på med spridning av upphovsrättsligt material. Att ifrågasätta upphovsrätten är väl mer politiskt. Jag har aldrig tänkt på Piratbyrån som en del av piratvärlden.
Bling: Boken säger sig iofs inte handla om “piratvärlden”, utan om “piratrörelsen”.
[...] är delaktiga. Piratbyråns Rasmus Fleischer har plöjt hela schabraket nu, och är belåten. “Den var bra. Den kan rentav rekommenderas”, skriver han på bloggen Copyriot i vår första [...]
boken framställer verkligheten som mer spännande än den egentligen är. “Piraterna” känns nästan som hemliga agenter i en halvtaskig c-rulle som knappast ens skulle fildelats. Allt börjar som sk pojkstreck och lindas sedan in i någon slags kvasi-debatt om upphovsrättens vara eller icke vara. Visst måste det ha varit spännande att sitta på kammaren och upptäcka dessa världar och att träffa kompisar som man aldrig haft i verkligheten. Bra och välskriven bok!
Håkan: Genren stavas, som sagt, reportage.
Rasmus: jag vet, men det har ingen betydelse för det jag skrev om boken. Som reportage är det välskrivet. Som företeelse är det mer ledsamt. Fast någonstans börjar jag förstå vad hela fildelningsdebatten handlar om. Det är varken upphovsrätt eller möjligheten att konsumera gratis underhållning det handlar om. Det handlar om gemenskap. Här har vi till stor del människor som haft datorer och teknik som största intresse. Äntligen dyker ett ämne upp som är relevant och som de kan engagera sig i. Äntligen något man kan ta på och där ens röst räknas. Varför bry sig om de riktiga samhällsproblemen när ändå ingen lyssnar på vad just jag har att säga. Samhällsdebatten är svårförståelig och komplex, men upphovsrätten är enklare att angripa. Bort med det dumma skyddet som gör att de stora stora och rika rika bolagen tjänar massor massor av pengar. Allt ska vara gratis och fritt eftersom det går att distribuera utan kostnad…Om tio år tror jag vi kommer skratta (eller gråta) åt denna rörelse.
Håkan: Jaså, du tycker det är en rörelse? Själv tycker jag nog största problemet med boken just är att den tar som utgångshypotes just att “piratrörelsen” finns, när det kanske mest är en semantisk slump, sprungen ur P-ordets transformationer senaste fem åren. Å andra sidan gör boken ett bra jobb i att visa just på skillnader, att det egentligen inte alls är något enhetligt.
Vad gäller Piratbyrån: Ja, det handlar om gemenskap. Nej, det handlar inte om upphovsrätt eller anti-upphovsrätt.
Rasmus: Nä, någon egentlig rörelse är det nog inte. Slarvigt uttryck. Både kapitlen om Piratbyrån och Piratpartiet är intressanta just ur gemenskapsperspektivet. Vi söker alla mening och sammanhang i vår vardag. Falkvinge har en enorm drivkraft som skulle kunnat kanaliseras på ett annat sätt som hade varit mer “nyttig” ur ett samhällsperspektiv, men vi gör ju alla våra val.
[...] Läs mer om Piraterna på Copyriot, [...]
[...] Boken "Piraterna – De svenska fildelarna som plundrade Hollywood" hade releasefest för några dagar sedan. I morse lades den ut för nedladdning på The Pirate Bay. Piratkopian är en riktig högkvalitativ PDF-variant, utan de irriterande skavanker en del inscannade böcker kan ha. [...]
[...] Boken “Piraterna” [...]
[...] har väl hört om boken Piraterna? Copyriot skriver om den och det verkar lovande. Ett problem bara, är att boken ges ut av Ordfront. Ordfront är medlemmar [...]
[...] som skriver om boken: Kulturekonomi, Johan Ronström, Marcin de Kaminski, Copyriot, Copyriot, Hanna Fridén, Everything changes, Lilla Gumman, A Different Drummer, Gonte, Ladylike, [...]
Håkan:
Jag håller definitivt inte med dig om att Rick skulle kunna ägna sin tid och energi åt någonting viktigare. Det verkar inte som att du har förstått mer än den ytligaste ytan av dessa frågor.
Det viktigaste för mig är fri-, rättighets- och demokratiaspekterna i dessa frågor. Själva samhällssynen jag har av ett demokratiskt samhälle som ÄR sina fria, lika medborgare, där medborgarnas rättigheter och bästa ALLTID är det viktigaste.
Efter det kommer det faktum att upphovsrätt och patent inte bara hindrar medborgarnas frihet och rättigheter, utan också hela samhällets tekniska, kulturella OCH ekonomiska utveckling.
Så när du säger att dessa frågor är oviktiga och okomplexa, så kan jag inte annat än tro att du inte på något sätt har förstått vad det handlar om.
[...] men har samma slutkläm som jag, i Sydsvenskan. På piratsidan gillar både Rasmus Fleischer och Oscar Swartz boken. Rasmus skriver även mycket positivt om “6 miljoner sätt att jaga en [...]
[...] Läs några intressanta inlägg i debatten på Anna Troberg, Rolf Eriksson, Oscar Swartz, Dan Jönsson på DN, Opassande, Karl Sigrid och Copyriot. [...]
[...] problemen med att den inte är helt aktuell så har Fleischer lovordat den och så även Oscar Swartz som skriver om den på sin [...]
Kommentera