Inom smittontologisk och kopimistisk diskurs, som just nu blomstrar för fullt, finns en klar förkärlek för begreppet “mutation“.
Ibland använder vi det nog lite oreflekterat, för att i största allmänhet beteckna (slumpmässig) förändring. Etymologiskt betraktat är det inte fel, då latinets mutare betyder just “att förändra”. Men i praktiken försöker vi ju koppla in oss mot en biologisk diskurs. Därför var det väldigt välkommet att få några kommentarer från en evolutionär biolog som vill förtydliga att förändring och mutation inte är samma sak:
En mutation är i traditionell bemärkelse som bekant en slumpmässig förändring av en nukleotid i genomet hos en organism.
Jag tycker att man kan ifrågasätta om förändringar i text eller annat kulturellt uttryck enligt kopimi, dvs. remix och liknande verkligen är en slumpmässig förändring av en (extremt) liten del av den underliggande texten eller dylikt. Det är möjligt att så är fallet i vissa fall, och en gissning är att viss post-modernistisk konst fungerar på liknande sätt för att ta bort skaparens roll, men ofta tror jag att det finns en tanke bakom förändringen vilket rubbar på idén om slumpmässighet hos mutationen.
Tackar för den kommentaren och kommer att använda begreppet “mutation” mer genomtänkt framöver. Därmed inte sagt att det bara hör hemma inom biologin, i enlighet med en trött gammal natur/kultur-uppdelning (precis som att begreppet kopimi inte låter sig begränsas till vad vi brukar kalla “kultur”).
Tvärtom kan tanken på slumpmässiga mutationer nog ha mycket att ge även när vi talar om musik, dans, text eller visuella uttryck. Det gäller bara att sluta tänka förändringen som ett resultat av ett medvetet subjekts “kreativitet”. Nietzasche skriver i Mänskligt, alltförmänskligt, i en aforism rubricerad “Tro på inspiration”, att storartade idéer aldrig slår ner “som en nådablixt från himlen”:
I verkligheten producerar en god konstnärs eller tänkares fantasi oavbrutet: bra, medelmåttigt eller dåligt, men hans urskillningsförmåga, högeligen skärpt och utövad, vrakar, väljer, kombinerar
[In Wahrheit produciert die Phantasie des guten Künstlers oder Denkers fortwährend, Gutes, Mittelmässiges und Schlechtes, aber seine Urtheilskraft, höchst geschärft und geübt, verwirft, wählt aus, knüpft zusammen]
Stor konst handlar inte så mycket om att skapa, utan om att välja, vraka och väva. Av former finns det ett överflöd. Slumpmässiga förändringar må ske inne i någons skalle, i nedtecknandet, i överförandet från ett medium till ett annat, eller genom en glitch i perceptionen, kanske i ett rent missförstånd. Var förändringen sker är mindre viktigt, det avgörande är – i konsten såväl som i biologin – urvalet.
Alltså bör vi sträva efter att förfina tanken på mutation, genom att frikoppla den ännu mer dels från den missvisande idén om upphovsmannen, dels från den överdrivna besattheten vid stabila slutprodukter.
18 kommentarer ↓
Jag tycker “mutation” kan vara användbart, och applicerbart, på det som händer när man återger t.ex. historier eller musik ur minnet och de små förändringar som sker då. T.ex. i en låt när man ska spela den efter att inte ha tänkt på den sen man lärde sig den för 10 år sedan. Mer eller mindre slumpmässig nytolkning.
Johan Ronström: Precis, eller när man försöker härma någon annans dans på ett dansgolv – mutationer kan alltså ske både över tid och över rum.
Yes. Håller med. Mutationer kan aldrig vara planerade och ska inte blandas ihop med att remixa. Däremot uppstår det ofta mutationer när man remixar, alltså när man väl sitter där och copy-pastar vet man inte exakt vad som kommer att hända. Det uppstår hela tiden harmoner/disharmonier som man inte hade räknat med, sidoeffekter som helt plöstligt dominerar och förvandlas till ledmotiv, tillfälliga lösningar och “felminnen”.
Väldigt intressant! Det var lite det jag var ute efter i den tidigare kommentaren(men inte lyckades få fram). Om mutationer sker slumpmässigt så borde många uttryck vara väldigt lika. Om vi anser att dessa mutationer sker på idéer i tanken hos någon och om denne sedan väljer något som passar (medvetet, eller omedvetet) minskar troligtvis utbudet av uttryck.
Dans och annan återgivning av kultur som härmande, eller på grund av att minnet är begränsat tänkte jag inte på innan. Där är antalet uttryck potentiellt väldigt många, vilket blir mer likt effekten av mutationer.
Mer neodarwinism åt kulturen!
Tja
Som biolog själv kanske det kan vara intressant att göra likheter med kopior.
Mutationer är som bekant (tillsammans med det naturliga urvalet) en grundsten i evolutionen, enligt den traditionella modellen.
Men mutationer kan vara mycket mer än bara “single nucleotide polymorphisms” (SNPs) utan faktiskt även kopior.
Enligt Susumu Ohno’s Evolution by Gene Duplication (1970) är gendupliceringar grundläggande i evolutionen. Grundtanken är att om en gen är unik kommer de flesta SNPs i den genen vara dödliga. Om det däremot uppstår en kopia av genen (en välkänd mekanism) kommer den ena kopian fritt kunna muteras och leda till nya varianter. Den andra kopian upprätthåller under tiden grundfunktionen.
Kopieringsmekanismer begränsar sig givetvis inte till enskilda gener. Down’s syndrom (trisomi 21) orsakas av en hel extra kromosom. Liksom andra mutationer är trisomier i allmänhet skadliga men det är heller inte svårt att se deras roll i att skapa högre organismer.
Lägger man till bakteriell kan DNA-överföring inser man att biologin är en fantastisk mashup-kultur.
Stavningen “Nietzasche” är i vilket fall ett bra exempel på mutation. Det kanske också kan bli evolution: förändringen förstärker åtminstone namnets drag av nysning markant :) Vi behöver mer nystavning av namn!
Detta är så jäkla kul!
Varför är vissa kulturforskare så intresserade av naturvetenskapliga begrepp?
För att de har en sådan utsökt abstraktionsgrad; som Deleuze menade, de hänvisar inte till en essens, utan till en process eller en relation.
Under 1990-talen utspelade sig sedan hela Science wars, som utgjordes av naturvetare som protektionistiskt slöt leden mot kulturforskningens ansatser med naturbegrepp, som man menade användes “fel”. Om de inte användes “rätt” redan från början så skulle de inte användas alls. På det viset funkar fortfarande organisationer som exempelvis Humanisterna och Föreningen Vetenskap och Folkbildning, som varje år bestraffar en “pseudovetenskaplig” felgörare med utnämnelsen “årets förvillare”.
Äntligen kommer något så pass historiskt nytt som biologer som vill vara med och bygga istället för att utesluta!
Kreativa samarbeten är jävlar i mig framtidens grej. Klart vi kultur/samhällsvetare kan behöva hjälp i våra transplantationer av de underbara fysikaliska eller evolutionsbiologiska begreppen. Skamvrån, däremot, är det knappast nån som behöver.
Copyriot is the place to hang.
Inom genetiken delar man upp mutationer i germline- eller somatiska mutationer (http://en.wikipedia.org/wiki/Mutation), vilket kanske vara intressant att överföra på kultur. Mutationer som sker i celler som inte kommer att kopieras till nästa generation är betydelselösa i ett evolutionärt perspektiv. Det är när mutationer kopieras som de får betydelse.
När vi ändå är inne på biologi kan jag droppa kopimisten nr1: http://www.youtube.com/watch?v=VjE0Kdfos4Y
Som biokemist måste jag dock invända mot att hävda att mutationer (per se) sker rent slumpmässigt. Inom biokemin/molekulärbiologin så används mutation och mutanter som nomenklatur för produkter som är framtvingade genom genteknik.
Fast jag har inga som helst ambitioner att starta någon naturvetenskaplig beef om hur man ska tolka mutation utan tycker att var och en får uppfinna sin egen kung-fu…
Fan, jag blev inte först med att ta upp kopienummervariationer… Nå. Mikroorganismers, för att inte tala om virus’, evolution måste väl vara den mest extrema och uråldriga kopimi som finns.
Vårt dna lär ju vara fullproppat med diverse skumma sekvenser från endogena retrovirus (retrovirus (virus som har sina gener som rna men skriver om dem till dna och integrerar dem i värdcellens kromosomer som en del av sin infektionscykel) som integrerat i könsceller en gång i tiden och blivit en del av arvet), där det mesta är avstängt eller söndermuterat. Det roliga är att vissa gener, som förefaller vara av retroviralt ursprung, tagits över av organismen för att fylla funktioner under dess (vårt!) liv — ett gäng gener inblandade i moderkakans utveckling är såna.
Det är en evolutionär grundprincip, om något, att dna-sekvenser flyttas kring och får nya funktioner i nya kontexter.
[...] diskussionen i anslutning till inlägget Om mutationer, i sig ett inlägg generaret av diskussionen till ett tidigare Copyriot-inlägg, tar sig ett antal [...]
@CHRISK: ville bara understryka att oplanerad är något annat än slumpmässig. att vara slumpmässig i musikskapande tycker jag kräver en oerhörd planering, alternativt en kosmisk kompetens.
fast anledningen till att jag kommenterade var mest för att säga att oavsett hur medveten/slumpmässig man är så bestämmer mjukvaran indirekt eller direkt, vad man sysslar med.
befria datan!
G80: är det verkligen bara mjukvaran? i say no; det måste ju vara mjukvaran i kombination med hörselapparaten och lyssnarpreferenser och -förmågor hos den musikproducent som plötsligt hör en ny och oväntad rytmisk figur eller harmoni, i sig orsakad av mjukvaran, som bestämmer vilka drag som får reproduceras. örat och den tekniska kompetensen är ju också delar av den ekologi där musik reproducerar sig.
[...] kan nya beteenden uppstå av ren slump. Rasmus Fleischer (Copyriot) skriver Om mutationer i en kulturell kontext: “Slumpmässiga förändringar må ske inne i någons skalle, i [...]
[...] Post a Comment Your email is never published nor shared. Required fields are marked * Name * Email * Website Comment ‹ Åklagarsidan politiserar Möjligtvis liknande inlägg: Om mutationer [...]
Gammal tråd, men här är lite andra ord: Transformation. Metamorfos.
[...] det här kan du med fördel läsa Rasmus Fleischers blogginlägg om mutationer, eller Karl Palmås intro till Manuel de Landa. Jag hoppas kunna återkomma med en [...]
Kommentera