Ni har väl inte glömt bort ACTA, det tilltänkta handelsavtal som ska “etablera ett nytt globalt ramverk” för intellectual property enforcement, med internetfiltrering, tullkontroller av digitala medier och privatpoliser med tidigare oanade befogenheter? Under stort hemlighetmakeri har det under året förhandlats i Genève (juni), Washington (juli), Tokyo (oktober) och härnäst i Paris nu i december. Exempelvis vet vi inte vilka som deltar vid mötena, än mindre vad som diskuteras. Kritik mot detta har bland annat riktats i Sveriges riksdag, av såväl miljöpartister som moderater.
Ett nytt “faktablad” från EU-kommissionen [pdf] försäkrar dock att vi inte behöver oroa oss:
It is alleged that the negotiations are undertaken under a veil of secrecy. This is not correct. For reasons of efficiency, it is only natural that intergovernmental negotiations dealing with issues that have an economic impact, do not take place in public and that negotiators are bound by a certain level of discretion.
Vidare intygas att ACTA inte kommer att gå ut på att “trakassera konsumenter”, eller närmare bestämt: “ACTA är inte utformat för att påverka konsumenter negativt” (min kursivering). Tilltalet till “konsumenter” är i sig djupt obehagligt. I det neokorporativistiska Europa räknas man tydligen inte ens (i bästa fall) som medborgare – eventuella rättigheter har man i egenskap av konsument.
De av avtalets föreslagna åtgärder som inte direkt riktar sig mot enskilda individer, utan handlar om att på den införa censur på den infrastrukturella nivån (läs: tvinga nätoperatörer att blockera The Pirate Bay och andra sökmotorer) berörs inte ens. Allt som EU-kommissionen lite halvhjärtat tar upp är förslaget om att tullen ska få söka igenom och beslagta lagringsmedier som misstänks innehålla filer som kopierats utan tillstånd. Att så ska ske förnekas inte, de bara lovar att man kan känna sig säker om man bara har “ett par” låtar:
EU customs, frequently confronted with traffics of drugs, weapons or people, do neither have the time nor the legal basis to look for a couple of pirated songs on an i-Pod music player or laptop computer, and there is no intention to change this.
Just den frågan verkar i allt väsentligt vara ett villospår i en diskussion som borde handla om de mer hårresande sidorna av ACTA. Sådant som bara berörs ytterst luddigt i det aktuella pappret, om att exempelvis i piratjaktens namn bilda “Formal or informal public/private advisory groups” – något som känns igen från IPRED2. Privata intresseorganisationer som företräder branscher ska alltså släppas in i polisens och åklagarens korridorer. Två ord är absolut nödvändiga för att kunna greppa dessa dystra framtidsutsikter: korporativism och undantagstillstånd.
Vare sig ACTA eller IPRED2 har dock klubbats i EU ännu. Om vi var för sent ute med IPRED1 gäller det att inte spilla någon tid denna gång.
14 kommentarer ↓
[...] låter som ett läkemedel och det senare somen obskyr efterföljare till en första skräckfilm. Rasmus|Copyriot tar några spadtåg i rätt riktining. och grupparbetet kommer att fortsätta här på Intensifier och i oändliga [...]
Fattar ni inte, att engagera sig i den politiska processen av en fascistisk verksamhet ar bade meningslost och motverkande frihet.
Skulle du engagera dig i maffians politiska verksamhet? Det ar samma sak, ga med i maffian eller KKK for att sluta eller dra ner pa deras verksamhet, det fungerar inte. Dessutom lyfter ni upp psykopaterna(politikerna) och deras instutioner som legitima processer och auktoariteter nar ni deltar i deras cermonier och bonar och ber sa som de ar era mastare.
Några filer, va? Jag kan fylla min 30gb DMP med filer rippade från mina egna skivor. Ska jag börja bära med mig kvitton från skivaffären jag om måste passera tullen?
Vd händer när ingen längre har någon tilltro till myndigheterna? När vi ser de rika och mäktiga skita i lagarna samtidigt som de prackar på oss allt fler, vad händer då? Vad har hänt tidigare i historien?
Man känner en sån fruktansvärd frustration.
Som de stackars piratbuktskillarna som blev deporterade till Kafkavärlden. Snart är vi alla där.
Den intressanta frågan är förstås: hur gör de skillnad på om man har “ett par” låtar eller 4000 låtar på sin iPod om de inte undersöker allt? Telepati?
[...] globaliserade lagstiftningstrend. Planer på regleringar, handelsavtal och lagar, förhandlingar som förs i hemlighet, och vars läckta information borde få politiker att rusta till [...]
Hur ska tullpersonalen veta om personen ifråga har köpt låtarna eller inte. Ska man springa runt med kvitton eller vad är det frågan om?
Har för övrigt en känsla av att smuggling av piratkopierad musik och film via lagringsmedier i resväskan knappast hör till vanligheterna.
“Full cavity search! he may have an USB memory up his rectum.”
Satt och diskuterade EU och ACTA/IPRED med en kompis nyligen, vi kom fram till en jävla massa saker som vi skrev ihop i en lista.
Kika in, och säg vad du tycker! =)
Vi fick ihop en väldig massa punkter.
// Jim
[...] vad Kalle kallar Homo Sacer, något som tidigare verkar ha gällt endast för terrorister. IPRED 2 är nästa [...]
Om den vanliga tullen inte har tid och lust att gå igenom mp3-spelare, kanske de kan överlåta detta åt privata upphovsrättstullare med möjlighet att “erbjuda” “förlikning” på plats.
Tja, allt är inte så mörkt som man kan tro.
Läs intervjun med “Ray Beckerman, Defender Against RIAA” som finns hos Intellectual Property Watch;
en snabb sammanfattning på svenska;
Men läs den här intervjun med den ledande amerikanske motståndskämpen och advokaten Ray Beckerman som Intellectual Property Watch publicerar i dag, och se framtiden an med tillförsikt!
Han pekar inte bara på det absurda i att en handfull storföretag styr rättssäkerhetspolitiken i både USA och Europa, utan på att tiden nu börjar rinna ut för dem.
I Tyskland och Holland har domstolar börjat slänga ut bolagens illa underbyggda och rättsosäkra skadeståndsmål, och i USA har många domare över hela kontinenten fått nog av industrins missbruk av rättssystemet.
»Men med tanke på hur långsamt förändringar ändå sker inom juridiken tror jag att marknaden tar hand om problemet först«, säger han sedan, i övertygelsen om att tillväxtbolagen som i dag blir stämda, från Mininova till Youtube, i slutändan kommer att köpa upp bolagen som stämmer dem – och när han säger detta pekar han både på de panikfallande filmindustriaktierna och på hur de stora skivbolagen tappar mark mot de mindre: »För ett par år sen hade De Fyra Stora 90 procent av hela musikmarknaden, i dag uppskattningsvis högst 70 procent.
Saker kommer att hända fort de närmaste åren.
[...] Post a Comment Your email is never published nor shared. Required fields are marked * Name * Email * Website Comment ‹ IPRED och den civilrättsliga naivismen Möjligtvis liknande inlägg: “En viss naturlig nivå av diskretion” (ACTA, IPRED2) [...]
[...] Post a Comment Your email is never published nor shared. Required fields are marked * Name * Email * Website Comment ‹ Ovalkapital Möjligtvis liknande inlägg: “En viss naturlig nivå av diskretion” (ACTA, IPRED2) [...]
[...] råd att driva skadeståndsprocesser och betala för rättsligt skydd. FRA-lagen, IPRED1, IPRED2, ACTA och Datalagringsdirektivet är alla exempel på fenomen som kommer att förändra medborgares [...]
Kommentera