Komplimang

Blir kallad “klok marknadskritiker” (eller “klok kapitalismkritiker”) på Neo-bloggen av Mattias Svensson och blir smått rörd av de fina orden. Han hänvisar först till min artikel om Ifpi 1933-2005 och skriver:

Rasmus Fleischer utgör även den förmodligen intressantaste utmaningen för liberala marknadsvänner. Inte minst genom flygpla[t]smetaforen, där han visar hur lätt kombinationen av marknad och stat kan samverka för att skapa ett sterilt samhälle baserat på licens snarare än konkurrens, och på kontroll snarare än frivillighet. Eller genom sin långa serie bloggposter om kapitalismen i kristider, som inleds här.

Just ja, bloggserien om “realkapitalism” har legat på is ett tag, men är ingalunda slut. Fortsättning följer – och precis som tidigare handlar det om att nysta i ekonomiska frågor som varken liberaler eller socialister brukar vara helt bekväma med. Följetongen blev visserligen snabbt mer komplicerad än det var tänkt. För närvarande verkar det ha råkat sig så att en uppföljning på teaterinlägget från Malmö är nödvändigt innan det går att nysta vidare. Men låt oss säga att följetongen ska sätta punkt innan nyår och dessförinnan leverera lite nytt. Tills vidare repeteras här listan på de hittills postade inläggen:

• Realkapitalism, I: Rädslan för rädsla, modulerandet av hastigheter
  
• Realkapitalism, II: Politisk förträngning av sedelpressarna
  
• Realkapitalism, III: Fernand Braudel, marknader och antimarknader
  
• Realkapitalism, IV: En något oklar religion
  
• Realkapitalism, V: Drömmar om ädel metall och mätbar tid
  
• Realkapitalism, VI: Brottsregister
  
• Realkapitalism, VII: Formativa moment (1929, 2008) och tre B:n
  
• Realkapitalism, VIII: Loopat ägande

Huruvida detta ska kallas “marknadskritik” bryr jag mig själv mindre om. Till skillnad från Mattias Svensson är jag inte beredd att betrakta marknad och kapitalism som synonymer. Fast framför allt bör inte frågan om enskilda ordval få hamna i centrum. Jag är mycket nöjd om jag “blottlägger monopol och korporativism som ett vanligt, och inte önskvärt, alternativ”. Inte för att framställa liberalism eller socialism som det enda alternativet till korporativism, utan för att öppna en debatt utanför den endimensionella skala som många fortfarande föreställer sig. Exempelvis om frågor som licens kontra konkurrens.

Blir kallad "klok marknadskritiker" (eller "klok kapitalismkritiker") på Neo-bloggen av Mattias Svensson och blir smått rörd av de fina orden. Han hänvisar först till min artikel om Ifpi 1933-2005 och skriver: Rasmus Fleischer utgör även den förmodligen intressantaste utmaningen för liberala marknadsvänner. Inte minst genom flygpla[t]smetaforen, där han visar hur lätt kombinationen av marknad och stat kan samverka för att skapa ett sterilt samhälle baserat på licens snarare än konkurrens, och på kontroll snarare än frivillighet. Eller genom sin långa serie bloggposter om kapitalismen i kristider, som inleds här. Just ja, bloggserien om "realkapitalism" har legat på is ett tag, men är ingalunda slut. Fortsättning följer – och precis som tidigare handlar det om att nysta i ekonomiska frågor som varken liberaler eller socialister brukar vara helt bekväma med. Följetongen blev visserligen snabbt mer komplicerad än det var tänkt. För närvarande verkar det ha råkat sig så at