Facebook-gruppen JA TILL IPRED har 260 medlemmar. Klientelet behöver vi inte kommentera just nu. I gruppen forum ägnar sig medelålders skivbolagssnubbar, typ Lars Nylin och Ludwig Werner, åt att rada upp och bemöta de argument som de själva anser ligger bakom den breda opinionen mot privatpolislagen.
En av dessa män, schlagermannen Micke Wennborn, tar faktiskt upp en aspekt som hittills fått alldeles för lite utrymme, nämligen de facto-kriminaliseringen av öppna trådlösa nätverk. Han skriver:
Detta med at ha sitt nätverk oskyddat… Det är redan nu ägaransvar på bilar, tex för parkeringsböter, och det har diskuterats även för fortkörning/trafikkameror… Vill du skaffa ett vapen åligger det dig att ha ett vapenskåp som är både stort och dyrt. För ett par år sedan kostade trådlöst skjortan, nu finns det från 300 spänn… Man kanske ska lägga nån tusing på en nätverkstekniker eller köra med sladd? Man kan inte bara ta ta ta och få få få allt i billig elektronikväg. “Smakar det så kostar det” – inte minst med musik…
Anledningen till att citera Micke Wennborns lilla inlaga är att detta kan vara enda gången som lagens lilla men högljudda skara av försvarare verkligen berör ämnet. Argumentationen kan brytas upp i tre delar. Först kör han bilmetaforen, sen kör han vapenmetaforen, sen … blir det mest obegripligt. Vi kan dock dra slutsatsen att Micke Wennborn anser att öppna trådlösa nätverk är illegitimt, ja rentav jämförbart med att förvara älgstudsaren i utedasset.
Kom nu ihåg att detta inte enbart handlar om privatpersoner, utan att även bättre kaféer erbjuder öppna trådlösa nätverk. Det finns även halvbra kaféer som tillhandahåller slutna nätverk men ger gästerna en kod i kassan – vilket i sammanhanget är liktydigt.
Sådana fasoner vill Micke Wennborn sätta stopp för. Han anser att dessa kaféägare bör sluta erbjuda trådlöst nät som en service till sina kunder, alternativt riskera civilrättsliga stämningar på fantasisummor, gällande filöverföringar som kafékunderna stått för. I hans värld ska internet bestå av å ena sidan en handfull stora företag som säljer individualiserade abbonemang, å andra sidan individuella abbonenter med ansvar för all data som passerar genom deras routrar.
Så kan man förstås tycka. Säkerligen finns det en del politiker som tycker att det låter prima att centralisera nätet på detta sätt, för att i största allmänhet göra det mer lättkontrollerat. I praktiken handlar det om att införa ett system med statligt licensierade nätverksoperatörer – en mycket långtgående åtgärd som antagligen skulle vara svår att driva som politiskt förslag. Nu smygs den i stället igenom. Öppna trådlösa nätverk förblir lagliga, men de civilrättsliga riskerna med att tillhandahålla sådana nätverk skruvas gradvis upp. I värsta fall blir resultatet att kaféinnehavarna en efter en andra drar in sin tjänst. Infrastrukturen stöps om. Till slut är det så få som vågar erbjuda öppna nätverk att det uttryckliga förbudet kan presenteras som en ren formalitet.
Så införs ett system med statlig licensiering av nätverksoperatörer, utan att någon någonsin fått ta ställning till det. Är detta ett snyggt sätt att bedriva politik?
Den frågan vill jag ställa till Micke Wennborn, men framför allt till ansvariga politiker. I morse skrev jag till Annie Johansson (c):
Jag skulle för omväxlings skull vilja se en kritisk debatt som inte tar utgångspunkt i enskilda personers integritet, eller i “rätten” till fildelning, utan i exemplet med den kaféägare som erbjuder sina gäster trådlöst internet tills hon en dag får ett hotfullt brev som antyder att hon kan stämmas på hundra tusen kronor för handlingar som hennes kafégäster har utfört. Vad tycker du om ett sådant scenario, Annie?
Jag väntar på svar.
20 kommentarer ↓
“Facebook-gruppen JA TILL IPRED har 260 medlemmar.”
260? Men det är ju en jättefin riksdagsmajoritet det!
Förresten – när vi pratar kaféer så kan vi nämna skolor, myndigheter och en massa företag. Vem är ansvarig för abonnemang i dessa fall? Vad säger kommunförbundet och Svenskt Näringsliv?
[...] är sannerligen inte någon stämpel för digital dumhet, lyssnar man på de här herrarna. Annonseringen över sitt tilltag är väldigt typiskt dem. [...]
Fast, under tidigare fildelningsåtal så har väl folk hävdat att de är oskyldiga eftersom det är ngn annan som har använt internetuppkopplingen via deras öppna trådlösa router? Och om nu upphovsrättslagen i sig inte ändras så borde ju det försvaret fortfarande funka.
Theo: Tidigare fildelningsåtal har varit brottsmål. Det betyder att staten bekostar en offentlig försvarare och att ingen riskerar att få betala hela rättegångskostnaden. Det är just detta system som privatpolislagen är tänkt att kringgå. Får man en civilrättslig stämning på halsen så får man själv bekosta försvaret och, om man förlorar, rättegångskostnaderna. Det är därför som de flesta inte ens vågar ta saken till domstol, utan går med på att betala en “mindre summa” direkt till antipiratmaffian.
Även om man kanske skulle ha vunnit om man gick till domstol, om man nu hade råd med advokat.
Gregor: Absolut. Fast man tänka sig att organisationer som Kommunförbundet ställer upp med juridisk hjälp, vilket kan innebära att det slår mindre hårt mot t.ex. skolor och bibliotek.
“Jag skulle för omväxlings skull vilja se en kritisk debatt som inte tar utgångspunkt i enskilda personers integritet, eller i “rätten” till fildelning, utan i exemplet med den kaféägare som erbjuder sina gäster trådlöst internet tills hon en dag får ett hotfullt brev som antyder att hon kan stämmas på hundra tusen kronor för handlingar som hennes kafégäster har utfört. Vad tycker du om ett sådant scenario, Annie?”
Hej,
Du har skickat ett mail till mig imorse, på grund av det enormt tryck i min inkorg hittar jag det inte och därför svarar jag dig här på din blog.
Just det scenariot och många fler är ju en av anledningarna till varför centerpartiet var kritiska till en kriminalisering 2005, var kritiska till Sanktionsdirektivet och fortfarande försöker skapa förändringar i det liggande förslaget.
/Annie
[...] ned”. Det är en grotesk smygmanöver som får långtgående konsekvenser ända ned till våra trådlösa routrar. Faktum är att hyrsnutdiagrammet kvarstår. Precis samma sak hände med FRA. Då kallade jag [...]
Annie: Vad säger du om att Centerns förslag gör det hela _värre_, eftersom själva tanken med ett brev ju är att tillföra en känsla av ansvar där inget egentligen finns?
“Just det scenariot och många fler är ju en av anledningarna till varför centerpartiet var kritiska till en kriminalisering 2005, var kritiska till Sanktionsdirektivet och fortfarande försöker skapa förändringar i det liggande förslaget.”
Men nu sitter ni ju i regeringen, och då kan man ju inte vara kritisk.
En annan aspekt är ju anonymitetsjänsten TOR. Den används av dissidenter i diktaturländer, människorättsorganisationer och ambassader, där spårad information kan leda till dödlig utgång för någon. Själv kan man bidra med att sätta upp en nod, och den som erbjuder en s.k. exitnod blir ju den vars IP exponeras med den här informationen mot nätet.
Ska Sverige bli den nation som förbjuder exitnoder, som täpper till rösten från världens förtryckta?
Slutligen vill jag uppmärksamma civilkuraget hos “en arg morsa” i Oregon. Läs och beundra.
http://www.idg.se/2.1085/1.113925
Nu har den 359 medlemmar.
Bara apropå, det är inte bara små kaféer som erbjuder det, jag har för mig jag såg Statoil körde en drive med det i somras (“Tanka din epost hos oss medans du tankar din bil” eller något i den stilen), eller om det var förra året, jag minns inte riktigt vilket. Osäker på om det blev något mer av det eller ens finns kvar men bara som exempel på att det finns andra som också verkar testa nya nischer inom trådlösa nät.
Micke Wennborns jämförelse är jättetokig. Man kan ju döda någon med en bil eller ett vapen. Det är en fråga om liv eller död, det går inte att dra några paralleller till frågan om trådlösa nätverk.
(Ja, det är klart att ett trådlöst nätverk skulle kunna användas som ett mordvapen om det finns en bil eller ett vapen som är kopplat till internet nånstans, men det är ju otroligt långsökt)
“Såna fasoner” om cafe-linor…?
Du pladdrar skit och fabricerar dina egna hypoteser. För det andra kan du inte tillskriva MIG någon skule för att DU tycker det blir “obegripligt”. Din låga intelligens och undermåliga läsförståelse får du lasta någon annan…
Klart dom kan ha lina på ett cafe, men vad är det som hindrar som från att – som på ett hotell – du har ditt log/pass som är knutet till ditt rum och din faktura?
Tokliberalt svammel som vanligt… DET är i sanning oberipligt.
För övrigt är ditt ägaransvar för nätverk ingen nyhet som är specifikt knutet till olaglig kopiering av andras verk / stöld. Nu är mina nät låsta och krypterade [dessutom har jag extra nätverk på närliggande kanaler vars enda uppgift är att skicka ut desinformation och orsaka störningar omkring vårt hus], men OM nån skulle använt mitt nät olovligt skulle jag före dra att ha ett skivbolag [som jag kan deala med]än någon myndighet som fått någongting hackat etc…
Men kör på med “öppna nätverk” och den dag nån hacker använt din lina för att lägga barnporr på skatteverkets site… är det väl bara att flina…
[...] Post a Comment Your email is never published nor shared. Required fields are marked * Name * Email * Website Comment ‹ Rapport från No Music Day, del två Möjligtvis liknande inlägg: Hur man, i smyg, kan införa en statlig licensiering av nätoperatörer [...]
Vem som helst kan skicka pappersbrev anonymt; det svenska postväsendet är faktiskt öppet för alla som har tillgång till kuvert och frimärken. Vore inte nästa naturliga steg, om man nu ska använda liknelser i stil med bilar och vapenskåp, att införa ägaransvar för posten som delas ut? Staten borde naturligtvis hållas ansvarig om upphovsrättsligt skyddade verk sprids i det svenska postnätet, eller?
Lysande, jag måste alltså ha en till nuffrai ett register om jag skall surfa på cafe? Fantastiskt. Någon gillar 1984?
Otroligt hur folk kan ens försvara att enskilda individer skall lagra data när andra surfar. Stasi är en bra liknelse.
[...] Varje gång du får en besökare som du pratar med ska det noteras, vilka, vad som sägs och vart. Går du på café ska besöket noteras, med tid och sällskap. Du ska aldrig få föra anonyma samtal. Lyssnar du på musik eller ser en [...]
Roligt att det bara är gubbar i Wennborns ålder 40 år plus som vill ha ägaransvar på trådlösa nätverk. Fel generation någon? Nästa steg är givetvis att staten skall ansvara för fortkörningar på deras vägar, att posten ansvarar för att folk skickar olagliga saker i posten. När får vi det?
Kommentera