I inlägget om socialdemokratisk kulturpolitik ställdes frågan om vad de menar med att digitalisera “våra biografer”. Jo, det verkar mycket handla om socialdemokratins gamla vänner i Folkets Hus, framgår från ett pressmeddelande:
– Vi vill stärka möjligheterna för människor också på små och medelstora orter att få del av aktuell kultur. Man ska kunna se senaste Harry Potterfilmen även om man bor i Arjeplog, och man ska kunna se Sex and the City även om man bor i Tomelilla, säger socialdemokraternas kulturpolitiska talesman, Margareta Israelsson.
Staten ska alltså pumpa in pengar i Folkets Hus – för att de ska visa samma Hollywoodproduktioner överallt! Snacka om utarmade visioner. Ingenstans förklarar socialdemokraterna varför just Harry Potter ska vara en mänsklig rättighet. Varför är storfilmer viktigare än exempelvis teaterturnéer, om man nu ska tala regionalpolitisk kulturpolitik? Varför ska det över huvud taget vara statens uppgift att hjälpa Hollywood att utvidga sin marknad till Arjeplog? Varför säger sig socialdemokraterna oroas av monopolsituationen bland biograferna, men inte för likriktning av filmutbudet?
Det finns så mycket annat man kan göra med digitala projektorer.
En relaterad fråga väcktes på ett samtal under gångna helgens Objektivfestival.
7 kommentarer ↓
Det värsta är inte att man endast kan se Harry Potter, Sex and the City och dylikt i storstäder utan att det snart är de enda filmer man kan se.
Inte säger de väl att det ENDAST är Harry Potter som ska visas?
Kanske lite klantigt att bara nämna de filmerna, men motivet att vilja ha fler digitala projektorer på mindre orter kan du väl inte ha något emot?
Sofia: Jag är mot avsaknaden av vision. Det är heller inte en fråga bara om det ska finnas digitala projektorer på små orter eller inte. Det är också en fråga om centralisering mot decentralisering. Kanske kan tio halvstora projektorer utspridda på en ort, i händerna på diverse lokala initiativ, uppnå mer spännande saker till samma kostnad som en jättestor bioprojektor i händerna på en riksorganisation kan. Fast det är klart, halvsmå initiativ brukar varken kunna eller vilja följa upphovsrätten i samma grad.
Man borde digitalisera hemmen i stället. Tänk er ett samhälle där varje hem har tillgång till digital kultur i alla former och där man själv kan välja vilka filmer eller andra kulturyttringar man vill ta del av! Tänk er!
Gör inte digtaliseringen av biograferna det mycket billigare att visa “smala” filmer då det inte krävs en råkopia, vilket borde vara dyrare att göra i små kontra stora upplagor?
Har inte riktigt förstått varför digitalbio inte slagit stort, det här var någonting jag trodde på innan jag visste att det existerade. Digital projektor och fiber så har du hela världens kulturutbud i lilla Gnesta. Sen kan man göra mycket mer med en digitalprojektor såklart.
Angående rättighet så står Harry Potter för det som folk vill se i Gnesta och inte vill behöva åka 15 mil för att få se, inget att raljera över.
P.S. vet inget om Gnesta så det var säkert ett dåligt exempel.
Här handlar det inte om annat än ett ytterst undermåligt planerat och populistiskt uttalande från den Socialdemokratiska taleskvinnan. Såvitt jag vet så finns hollywoodfilmerna ännu inte i digitala kopior eftersom de amerikanska filmbolagen inte enats om format. (Min information är dock ett år gammal, visst kan nåt ha hänt..). Däremot så går nästan all svensk film att distribuera digitalt, vilket innebär att egentligen alla mindre orter med digitalbio fortfarande kan ha premiärer på svenska filmer.
Dessvärre är min egen erfarenhet att folk ändå inte uppmärksammar detta. Att åka 10 mil för att gå på bio och samtidigt shoppa på HM och käka på donken har blivit ett mål i sig. De premiärer jag har vart med om har dessutom inte varit 100% lyckade publikmässigt. Oftast går filmerna bättre 2-3 veckor efter premiär då word of mouth och all PR nått utt till “landsbygden”. Självklart kan det vara ett ytterst lokalt, och kanske tillfälligt, fenomen – men ändock.
DAWWE har självklart också rätt. “Smal” film distribueras ofta inte i mer än 3-5 kopior och gissa i vilks städer dom snurrar?
Tror fortfarande det är lika dyrt att visa en digital kopia som en fysisk dock (ca 1500 + %), det du spar mest på är frakten. Dessutom försvinner orosmomentet att kopian inte ska hinna fram i tid. (Hej åka taxi 10 mil för att hämta filmrullar i arboga). Fast å andra sidan kan det säkert uppstå liknande komplikationer med digitala kopior med.
Men det handlar såklart om mycket mer än film också. Folkets Hus själva betonar nog mer övrigt brukande av digitala projektorer än film; t ex operasatsningen nu, visa sportevenemang, streama konserter, tv-spel, konferenser osv osv.
Kommentera