Även Hjärtberg har lagt märke till bildspråket i den här taxireklamen:
Visualeringen av en “insats för miljön” är alltså att asfalten spricker upp och gräset börjar växa. Är inte det en ganska skrämmande bild? Civilisationens förfall – naturen tar över. Helt oavsiktligt sammanfattar bilden alla miljöskeptiska skräckvisioner. Slavoj Žižek skulle antagligen kunna gå loss på att reklambilden uppenbarar klimatfrågans dialektiska sanning, oklart hur.
För övrigt är taxi utmärkt ur en annan miljöaspekt: Taxibilar används, medan personbilar nästan alltid står parkerade. Alldeles oavsett förbränningen av bränsle innebär privatbilism att våra städers fysiska rum till förfärande stor del upptas av tomma aluminiumbehållare. Parkeringshus byggs där det hade kunnat byggas hus för människor, hektar efter hektar av asfalterade ytor vigs åt bilars stillastående. Därmed inte sagt att enda alternativet till asfalt är just gräs.
Vissa saker skulle må bra av att amatöriseras i högre grad, andra av att professionaliseras. Bilkörande hör definitivt till den senare kategorin. Det är absurt att var och varannan människa kör bil. Låt proffsen sköta transporterandet, så blir städerna mer livsvänliga.
Fast att säga så är väl snudd på landsförräderi, nu när räddandet av Sveriges bilindustri verkar ha blivit högsta prioritet för politiker till höger och vänster. Bilindustrin bygger ju just på att bilåkandet inte professionaliseras, på att arbetsdelningen har sina gränser.
8 kommentarer ↓
Herregud Rasmus, gillar du inte gräs? Föredrar du syfilisationen över naturen?
Civilisationens förfall – naturens återkomst, det är inte skrämmande det är en underbar tanke som många av oss lever på för var dag som syfilisationen fortsätter sin monstruösa skörd av biosfären och alla dess invånare. Lite tröst finner vi i att nångång kommer monstret (Leviathan, hobbes) falla och naturen få återigen frodas och leva, och vi människor återigen bli människor och inte taxiförare, kebabbakare, asfalterare osv.
Vadsomhelst: Jag gillar inte privatbilism, alls. Däremot gillar jag städer med plats för både betong och gräs. Gräs är inte det enda alternativet till asfaltsöknarna, utan ett av flera. Mer gräs och mindre asfalt – ja! Reklambilden framställer det däremot på ett smått besynnerligt sätt.
Riksskatteverket – eller vad de nu hette på den tiden – hade för några år sedan en kampanj där de använde samma bildspråk. Betalade man inte skatt så var det just civilisationens förfall, gräs växte upp ur asfalten.
Dennis: Om det bara var så enkelt!
PS.
John Zerzan m.fl är exempel på folk som aktivt förespråkar civilisationens förfall.
Professionalism, varför? Amatörtaxi går väl också.
Gräset som växer över gatan är för övrigt en bild direkt ur Calvinos “Osynliga städer”: getten som betar på refugerna, etc
Robert Andersson:
Även amatörtaxi innebär ju en något högre grad av professionalism (arbetsdelning) än en allmän privatbilism.
Gunnar:
Tack för tipset!
I London har man ju länge tillämpat olika slags “car share”-lösningar (t.ex. zipcar). Visst har vi spontana nätverk av samåkning i Sverige men borde inte dessa typer av mer kommersiellt gångbara projekt vara något som både kommersiella aktörer och statliga/kommunala borde lägga krut på i dessa tider?
Som sagt, vårt nationella stormaktsintresse som biltillverkarnation kanske är vad som (bokstavligt) sätter käpparna i hjulen här…
Kommentera