Vi ser redan en del tecken på att vi är nära “point of no return”, bl.a. då permafrosten tinar osv. Jag menar inte att göra diskussionen till något aktiviststereotypiskt domedagslikt eller så. jag är bara väldigt lycklig över att peak oil, uranpeaken och peak coal stoppar samhället då jag har svårt att tro att människor själva i detta postmoderna samhälle skulle kunna göra det.

Om vi bara skulle vara goda marxister som insåg att arbete är samarbetande kultur och att ekonomin är fördelningen av arbetets frukter så skulle hela miljödebatten bli politisk.

Vi måste kollektivt styra arbetets uppdelning. Häpp… Marxism 101.

Man kan inte ta frukter från träd som aldrig har såtts eller som kanske kommer att sås. Det går heller inte att äta samma frukter flera gånger. Hur mycket man än vill.

Och det är där kapitalismen biter sig själv i röven. Som en ourobourus äter den sig själv i en evig mytomspunnen värld.

Att det sen inte fungerar i “verkligheten” verkar inte spela någon roll. Flera lager av mytologi vägrar skingras. Majas slöja måste trasas sönder av klumpiga filologer som hellre bankar på ihåliga monoliter med sina hammare.

Istället för att oroa oss över svält så borde vi gå ut och börja plöja åkern.

Sedan har vi förstås folk som Poffa här i kommentarerna, som på något sätt får all tillgänglig forskning rätt på blinda fläcken, och hellre gräver upp konspirationsteorier för att backa upp sin verklighetsbild. Men de är tack och lov en minoritet.

Men olja används ju inte bara till förbränning, det ingår ju olja i en eller annan förädlad form i smörjmedel, i plaster (t.ex. matförpackningar), i asfalt, i fetter, i rengöringsmedel, i kläder (via restprodukter) och en hel del annat.

Det jag egentligen ville fram till var väl mest att utan olja om vi tänker oss att vi faktiskt lyckas förbränna “allt” så blir det en smula svårare att tillverka en hel del andra produkter som samhället är mer eller mindre beroende av idag. Datorer som ett exempel (plaster och smörjmedel).

Men det går säkert att ta fram alternativ till många av dagens bruksområden för oljerelaterade produkter, det är mest att förbränning av dem är väl ett av de minst användbara man kan tänka sig.

“Such an orientation sees energy as an adjunct of, at best, a certain humanism: we spend to establish and maintain our independent, purpose-driven selves, our freedom as consumers, spenders of certain (rather lavish, given available reserves) quantities of refined energy. This model is doubly humanistic in that not only is the benificary the ‘free’ self of Man; the human spirit itself is incessantly invoked to get us out of the jam. We are told over and over again that the human mind alone produces energy; when reserves are short, there is always a genius who comes along and devises some technology that turns things around, makes even more energy available, and so on. Technology transcends energy, in other words, and reflects the human mind’s infinite ability to derive energy from virtually nothing.”

(OT, ursäkta.)