Det mest grundläggande för en valuta är att det finns en begränsad mängd, helst ska den mängden vara känd och det ska gå att dela upp valutan i flera mindre bitar. Numera löser vi den senare biten med pappersedlar uppbackade med guld men så har det inte varit historiskt. Genom tiderna har all möjlig valuta använts, allt från sällsynta snäckor till pinnar med hack som man knäckte på mitten (så att varje pinne blev unik och äktheten, och därmed mängden pengar, kunde kontrolleras).

Anledningen till att guld, silver och koppar blev den allmänt accepterade valutan är att det inte går att skapa men framför allt är det formbart, det går att dela och smälta samman enkelt. Det är också oerhört svårt att förfalska ädelmetaller, ädelmetaller är grundämnen som inte går att skapa på kemisk väg.

Det är ädelmetallernas kemiska egenskaper som gör de lämpade för handel. Historien valde guld, silver och koppar men vi kan lika gärna ha en palladiumbaserad valuta rent teoretiskt. Praktiskt är det ju såklart bättre om vi inte har en väldigt användbar metall liggandes på lager istället för att använda den produktivt, den minst användbara ädelmetallen är så vitt jag vet guld.

Hur ser det ut med motståndare till olika former av penningmonopol? Jag menar, är man verkligen övertygad om marknadens förträfflighet och den osynliga handens förmåga borde man väl motsätta sig konkurrensbegränsningar även på detta område.”

Detta är exakt varför gubbarna på Von Mises-institute är sådana hängivna anhängare av guldmyntfot. De har gjort en historisk analys av betalningsmedel och menar att guld uppfyller de egenskaper på ett betalningsmedel som är önskvärt. Deras tanke är att helt fristående banker ska konkurrera med varandra om kunder. Deras tro är att att det med tiden kommer att växa fram en dominerande standardvaluta baserad på guld. Ett av deras favoritexempel är att den amerikanska dollarn ursprungligen var en skärskilt ansedd privatvaluta.

Personligen gillar jag den mer eftersom den är mycket mindre konspiratorisk och dessutom nämner den hur viktigt det är att skydda internet.

Sen känns utopin den förspråkar rätt startrek och omöjlig (rent realpolitiskt iaf), men det är rätt kul med visioner.

Vidare slås man av det episka i att oljekrönet och kreditkrönet sammanfaller även om filmen inte nämner något sådant.

På sikt ser jag stora möjligheter för människor att slå sig fria både ifrån pengar och arbetstid men det man inte kan komma ifrån är energiförsörjningen. Du nämner oljan, men vad ersätter den om några decennium? Kärnkraft? Det innebär stor statlig kontroll och några få aktörer med stor makt, uran intar guldets plats som den värdefullaste metallen med skillnaden att tillgången är sinande, och att restprodukterna bygger in oss i ett såväl militärt som tekniskt beroende. Fussion kan man ju alltid hoppas på men annars är jag intresserad av ett “självförsörjande” alternativ där varje boende äger en procentlig del av den lokala energiproduktionen, ett bostadsområdes vindkraftverk, en villas solpaneler etc. Ett elnät där överskottet går vidare till de som för tillfället har ett underskott, producent och konsument skiftar ständigt i sann fildelningsanda (fast med räkneverk som håller lite koll på balansen, och någon sorts reglerare som subventionerar kalla, vindstilla och solfattiga platser). Det är lite av en utopi att de stora energiproducenterna helt skulle försvinna men med ett mer självförsörjande system så skulle även energiförsörjningen bli mindre påtvingad.
Rent tekniskt så skulle detta säkert inte vara allt för svårt, men ekonomiskt och politiskt vet jag inte riktigt vad som skulle hända.

Säg att vi har en maskin i garaget som kan tillverka oss vad som helst bara vi säger åt den hur den ska göra, säg att allt arbete blivit immateriellt och att allt immatriellt arbete sker kollektivt och “open source”, robotar sköter allt kroppsarbete och själv jobbar man hemifrån, och säg slutligen att bostaden står för sin egen energiförsörjning. Har vi då helt plötsligt nått fasen då hela ekonomin faller eftersom vi saknar värdebas och vad innebär isåfall det, kommunistisk utopi eller misär och världens undergång?

Jo, så långt är jag med. Men sen då, i nästa led? Varifrån får guldet sitt värde? Guld är ju också en vara som köps och säljs på en marknad, och priset varierar med tillgång och efterfrågan.

Eller ska mängden varor och tjänster som går att köpa för 1 kg guld också fastslås en gång för alla och betraktas som orubbligt?