Stora frågetecknet kring piratjägarlagen

Det aktuella stiftandet av “piratjägarlagen” lämnar en fråga öppen. Regeringen vill alltså att rättighetshavare — i teorin vem som helst, i praktiken kanske bara sammanslutningar som Antipiratbyrån och Ifpi — ska kunna begära ut abbonentuppgifter bakom IP-adresser. Denna juridiska innovation kallas “informationsföreläggande“. Om antipiraterna anser att en upphovsrättsöverträdelse har skett ska de kunna gå till domstol, som vid hot om böter ska kunna tvinga internetleverantören att lämna ut de personuppgifter som de har.
Frågan är vilken information som de har. I dagsläget är det fullt tillåtet att erbjuda anonym internettillgång. Efterfrågan torde öka i ett läge där uppgifterna kan hamna i ljusskygga privatpolisers register.

Finns det någonting i lagförslaget (på 390 sidor) som säger att internetleverantörer måste spara på personuppgifter? Frågan pockar på svar.

Vidare så väcks återigen frågan vad “internetleverantör” betyder. Om någon har fildelat från sitt kontor, kan då företaget ställas inför ett “informationsföreläggande” — och måste de i efterhand hålla reda på vilken anställd som använt vilken IP-adress?
Om de då säger “vi vet inte” — vad skulle hindra en internetleverantör från att göra samma sak? Hur kontrolleras vilken information som de faktiskt har?

Lagförslaget begränsar sig inte ens till internetleverantörer.

Ett informationsföreläggande får enligt förslaget också meddelas mot bl.a. den som i kommersiell skala har tillhandahållit en tjänst, exempelvis en elektronisk kommunikationstjänst, som har använts vid det intrång som påstås ha begåtts.

Det är denna passage som föranlett rubriker om att “The Pirate Bay tvingas delta i piratjakten“. Visserligen påpekar Brokep att The Pirate Bay inte är en kommersiell tjänst, men nu talar lagen om tjänster “i kommersiell skala” — vilket är fruktansvärt oklart. Ska det tolkas som stor skala?
Vi kan räkna med att Antipiratbyrån och Ifpi tar chansen att ställa The Pirate Bay inför ett informationsföreläggande, mest för att sabotera. Men vilka uppgifter ska de begära ut? The Pirate Bay registrerar ju inga användaruppgifter. Möjligen kanske de sparar kopplingen mellan användarnamn (som behövs för att lägga upp nya torrents) och e-postadress. Men än en gång — hur ska domstolen kunna veta vilka uppgifter som har lagrats på The Pirate Bays servrar, som kanske inte ens finns i Sverige?

För att piratjägarlagen ska kunna bli effektiv måste den även innehålla regler om vilka personuppgifter som måste lagras. Det skulle dock innebära en detaljreglering av infrastrukturen som får en att fråga sig om det inte vore enklare att förstatliga hela internet på en gång.

Bloggaren Anders Svensson bedömer att lagen knappast kommer att leda till några märkbara risker för den enskilde fildelare. Det är nog sant. Men det är lite underligt att ett så ensidigt individualistiskt perspektiv ska komma från en marxist. Det verkligt oroande med den här lagen är ju hur den pekar ut riktningen för en reglering av infrastrukturen.
Regleringen riktar sig mot internetleverantörerna, men stärker samtidigt de stora internetleverantörernas position, medan den skapar osäkerhet för diverse aktörer som tillhandahåller storskalig infrastruktur utan att för den skull nödvändigtvis vara kommersiella. Nätets decentraliserade strukturer pressas till centralisering. Från marknad till antimarknad, för att tala med Fernand Braudel.
Kritiken mot piratjägarlagen får inte bara handla om enskilda människors rätt att inte få sina personuppgifter registrerade (även om det är fullkomligt bisarrt att privata organisationer för första gången någonsin får bygga upp egna register över brottsmisstänkta). Frågan är större än så!

13 kommentarer ↓

#1 monki on 10 October 2008 at 7:40 pm

“I torsdags skickades ett internt meddelande inom det moderata partiet där syftena med lagförslaget förklaras. “Vi vill värna upphovsrätten men heller inte kriminalisera en hel generation”, står det.

Partiet lovar att inte bara lyssna noga på lagrådets synpunkter utan också på _hur förslaget mottas i samhällsdebatten_ innan en proposition läggs fram i riksdagen.”

Har de lärt sig från FRA-debatten?

#2 Jonas B. on 10 October 2008 at 9:48 pm

Jag är oroad av denna utveckling eftersom den bygger på antagandet att varje användare av Internet kan ses som en kund till en operatör. Det må fungera bra för ADSL-tjänster i konsumentledet, men knappast annars.

Vem är ansvarig för att hålla denna information? Och kommer i förlängningen denne “kund” att anses juridiskt ansvarig för kommunikationen över länken?

Det skulle i så fall måla upp ett mycket svart scenario för hur Internet utvecklas i framtiden, men också för hur det styrs.

Som vanligt målar media upp en strid mellan fildelare och skivbolag. Inget kunde vara mer ointressant. Själv hoppas jag på upplysta kommentarer från insatta personer mycket snart.

#3 Den elektroniska polisstaten | Svensson on 11 October 2008 at 7:57 am

[...] Senaste länkar (Google Bloggsök) … men så vände Mona Sahlin på stekenDet sket sig med besked för Mona Sahlins egen alliansÄr Mona Sahlin en usel ledare?Enade vi stå, söndrade vi fallaStora frågetecknet kring piratjägarlagen [...]

#4 400? | Basic personligt on 11 October 2008 at 9:20 am

[...] kritik hos: Christian Engström, Emma, Karl Sigfrid, Per Ström, Emma igen, Copyriot, Mary, Henrik [...]

#5 Christian Engström (pp) on 11 October 2008 at 1:04 pm

Även om det inte skulle stå någonting i just den här lagen om att operatörerna måste spara uppgifter om vilken abonnent som hade ett visst ip-nummer vid en viss tidpunkt, kommer ju direktivet om trafikdatalagring att kräva just det.

Med hjälp av de två lagarna tillsammans kan film- och skivbolagen få precis de uppgifter de vill ha.

#6 rasmus on 11 October 2008 at 1:16 pm

Christian Engström: Fast resultatet av Antemars utredning om datalagringsdirektivets implementering var ju att inte kräva identifiering i andra fall än då den ändå sker.

#7 Perty on 11 October 2008 at 2:41 pm

Är inte alla webbplatser en “tjänst i kommersiell skala”?

Jag förstår vad andemeningen är men det är alltid någon bakom som tjänar pengar på en webbplats.

regeringen.se kostar nog en slant att driva och hållas uppdaterad. Där tjänar nog både MS, Oracle och konsultbolag en hacka.

Eller?

#8 Vi lever i en diktatur » Teflonminne on 11 October 2008 at 5:53 pm

[...] när det enbart handlar om att gigantiska företag inte tjänar lika mycket pengar som de skulle kunna göra med andra förutsättningar så måste jag säga att jag förhåller mig [...]

#9 Veckan som gick - vecka 41 at Same Same But Different on 12 October 2008 at 9:39 pm

[...] Samtidigt presenteras förslaget till en ny lag som ska hjälpa till att sätta dit fildelare. Något som The Pirate Bay kommenterar här. Copyriot skriver också. [...]

#10 Copyriot › Piratjägarlagen: Lösningen är att informationen inte finns on 13 October 2008 at 11:00 pm

[...] Post a Comment Your email is never published nor shared. Required fields are marked * Name * Email * Website Comment ‹ Två fossileskatologier Möjligtvis liknande inlägg: Stora frågetecknet kring piratjägarlagen [...]

#11 Copyriot › Stoppa privatpolislagen innan den stöper om dig on 23 October 2008 at 2:54 pm

[...] Post a Comment Your email is never published nor shared. Required fields are marked * Name * Email * Website Comment ‹ Tvångsidentifiering av mobiltelefoner Möjligtvis liknande inlägg: Stora frågetecknet kring piratjägarlagen [...]

#12 Piratjakt till vilket pris? « SVT Opinion - redaktionsblogg on 23 October 2008 at 6:05 pm

[...] seglar upp som tredje största politiska ungdomsförbund. Rasmus Fleischer har bland mycket annat väckt frågan kring lagring av personuppgifter. Lagförslaget innehåller visserligen ordet personuppgifter på [...]

#13 Copyriot › Där kom det! Förbud mot anonymisering? on 12 December 2008 at 5:06 pm

[...] Stora frågetecknet kring piratjägarlagen [...]

Kommentera