Ytterligare tre framtidsord (oljekrönet, transportåldern, avgrunda)

Gläntas Framtidsencyklopedi är en guldgruva! Korta artiklar, encyklopediskt hoplänkade, förklarar kopimi och otaliga andra ord ur framtida perspektiv, ofta med stor humor. Köp och läs Glänta-numret, men se framför allt till att börja använda de ord som känns angelägna. Här kommer tre sådana.

Oljekrönet (eng Peak Oil) Ekonomisk-historisk tidsepok 2005—2015. Syftar på brytpunkten mellan Oljeerans två motstående utvecklingsfaser: Stegringsperioden 1900—2005 och Nedgångsperioden (också känd som Oljekrigstiden) eller eng The Age of the Oil Wars) 2015—2060.
Oljekrönet var för de flesta av periodens ledare och majoriteter en oförutsedd och plötslig kantring av de ekonomiska och politiska kalkylerna. Trots det i efterhand till synes självklara i en ändlig resurs ofrånkomliga uttömning var det få eller inga i ledande politisk eller ekonomisk ställning som företog förebyggande omställningsåtgärder.
Oljekrönet hade dock både förutsetts och vetenskapligt förklarats redan 1956 av den amerikanske geologen och Shell-anställde Dr Marion King Hubbert, varför en oljekällas produktionsutvcklingskurva också kallas “Hubberts Peak“. /…/
När det vid årsskiftet 2007—08 stod klart att världen hade drabbats av en energikris simultant med en finansiell och en agrikulturell kris, och samtidigt började skymta de globala effekterna av de industriella utsläppen, började Hubbards kalkyler vinna anhängare också hos tidens makthavare. Det blev också erkänt att Oljekrönet stod bakom de andra krisfenomenen och att de lokala, regionala och partiella krisprogram som under 1900-talet använts och stått i centrum för socioekonomisk debatt (hos exempelvis neoklassisk ekonomisk politik, keynesianism, monetarism) var för avgränsade — både i sin försjunkenhet i nationella ekonomiska regimer, i sin externalisering av ekologiska kostnader och i sin teoretiska bundenhet vid tillväxtparadigmet — för att kunna tillämpas.
Eftersom finanssektorn expanderat i samma takt som oljeutvinningen under hela 1900-talet började man redan under Oljekrönets inledande år ana oljeekonomins avgörande bundenhet till densamma. Man hade tidigare inom ekonomisk teori och finansiell praktik alltmer frångått realekonomisk fundamenta för att snarare betona den ekonomiska finansiella politikens, främst den monetäras, avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Nu blev det snabbt klart att lånestegringen från 1900 — det allt högre belånandet av den nuvarande konsumtionen på framtidens produktion — beräknats på en ekonomi som helt klarade räntekraven genom fri oljeenergi. Belåningen, de globala finanssystemen, föll samman med oljekrönets övergång i Nedgångsperioden (se ovan) och tillsammans med den likaledes oljebaserade globala jordbruksproduktionen — vid krönets början krävdes tio energiekvivalenter olja för att producera en kalori föda — och dess övergång i Hungerseklet bidrog dessa båda utvecklingslinjer till Oljekrigstiden, 2015—2060. /…/

Daniel Berg, kroppsarbetare på Vertigo förlag, magister doktorand i ekonomisk historia på Stockholms universitet.

“Oljekrönet” är ett mycket välklingande ord. En googling visar att det etablerades så sent som i somras av just Daniel Berg som tillsammans med Carl-Michael Edenborg förbereder en bok med samma titel.
Framtidsencyklopedin hyperlänkar vidare till det till synes helt nypåfunna ordet “Transportåldern”:

Transportåldern Historisk epok (ca 1850—2020) som karakteriserades av en febril förflyttning av människor och varor. Epoken inleddes då olika tekniska framsteg — ångmaskinen, förbränningsmotorn, järnvägen osv — gjorde det möjligt att förflytta fysiska ting med avsevärt högre hastighet än tidigare. Efterhand förvandlades förflyttandet till ett självändamål, dolt under termer och företeelser som frihandel, semester, internationellt utbyte, globalisering mm. De mest monumentala uttrycken för denna mentalitet — travel for travel’s sake — anses ha varit resorna till månen och Mars under sent 1900-tal och strax före epokens kulmen 2020. “Varken förr eller senare har någon rest så långt med så litet utbyte” konstaterar H Läckberg i Das Transportalter (2026). T nådde sitt definitiva slut i och med förbränningsomläggningen, men också på grund av vad som verkar ha varit en kollektiv ledsnad över förflyttandet som sådant. /…/

Desiré Bååk, bibliotekarie och hembrännare

Ytterligare ett nytt ord etableras på vägen: “förbränningsomläggningen“. Det lilla ordet pekar ut en annan riktning än den dystopiska. En batailleansk riktning som inte handlar om askes utan om en omfördelning av den universella förbränningen av överflöd, från fossilt till solärt, det vill säga till ett förbrännande nu. Vad som kommer att uppfylla detta nu, det kan vi bara avgrunda.

Avgrunda (verb, subst avgrundande; jfr fr effonder, eng disground) Affirmativ, möjligen våldsam tankeakt som syftar till att lösgöra tänkande och handlande från ett förutsättande antagande om en given och allmängiltig grund, ursprung och mening; därigenom också från ett ödesbestämt syfte, en gudomlig riktning el öht ett specifikt telos .

Fredrika Spindler, filosof, verksam vi Södertörns högskola, utkommer i höst med en bok om och med Spinoza.