Kopimi (från ”copy me”, kopiera mig). Å ena sidan ett imperativ, vars ursprung hänförts till dansande barns utrop. Å andra sidan beteckningen på en livshållning, animerad av lusten till att kopiera och kopieras.
Kopimi skiljer sig sålunda såväl från copyright, den moral som förfäktar att kopiering bör begränsas med rättsliga medel, som från copyleft, den rörelse som syftar till att med rättsliga medel utfärda formella tillstånd till kopiering. Kopimi som imperativ och livshållning skall heller inte blandas samman med en vurm för själva tekniken som gör storskalig kopiering möjlig.
Paradoxalt nog tenderar anhängare av såväl copyright som copyleft att i konstnärligt hänseende favorisera just sådana slutprodukter, vilka i den tekniska reproducerbarhetens tidsålder blivit påfallande lätta att kopiera. Anhängare av kopimi, å andra sidan, sätter högre värde på de tids- och platsspecifika situationer, som är närmast omöjliga att kopiera i sin helhet. Imperativet ”kopimi” blir således inte en maning till identisk upprepning, utan till urval, till modifikation och till skapande av nya situationer och ramverk för kopiering.
Kopimis anhängare menar att kopiering är vad som ligger till grund för såväl språk och musik som dans och erotik. Följaktligen betraktar de copyright, med dess ambition att ge individuella upphovsmän vetorätt över kopieringen, som en skrattretande omöjlighet.
Stundom förekommer även begreppet ”kopimism” (se exempelvis de talrika krigsförklaringar som riktats mot påstådda fiender till kopimismen, eller den svavelosande pamfletten ”Kopimismens kopiering” (2003), där Luca & Trost pläderar för att kopimismen måste undvika faran att reducera sig till en mekanisk upprepning av vissa metoder, såsom fildelningsnätverk eller remixmetoden). Dock menar andra att kopimis utnämnande till en -ism är ett verk av dess fiender.
Till saken hör att kopimis anhängare hittills aldrig har formulerat sin lära i egna ord, utan endast presenterat den via kopierade och lätt modifierade beskrivningar av helt andra rörelser, inte sällan skrivna ur ett direkt antagonistiskt perspektiv, på ett sätt som fått kopimi att framstå i en ofördelaktig dager. Antikopimismen framstår således i hög grad som en kopimistisk konstruktion.
Som vedertagen symbol för Kopimi gäller bilden av en pyramid, innehållande bokstaven K.
Texten ovan är publicerat i nya numret av Glänta, som är en framtidsencyklopedi med ord som kan tänkas behövas om sisådär femtio år.
I övrigt så har Kalle P och Chris K skrivit gemensamt om panspektrocism, fast det ordet råkade visst falla bort. Kalle skriver även om 1999-tänk, Christopher förklarar framtidsorden fröa/igla (översättning av seed/leech). Visst vore det fint om The Pirate Bay började ange antalet “frön” och “iglar”, i stället för (som nu) “distributörer” och “reciprokörer”?
Övriga framtidsord ska bli spännande att se när pappers-Glänta tids nog når utanför Göteborg. Här i Zagreb är den hur som helst inte tillgänglig. Texten om “Kopimismens kopiering” som det refereras till i framtidsencyklopedin, finns för övrigt också bara tillgänglig i platsspecifik pappersform. Pamfletten har spridits här och där men veterligen inte digitaliserats (ännu).
Vad gäller definitioner av kopimi, så är det förhoppningsvis uppenbart i ovanstående encyklopediska text att den måste tas med en nypa salt eller liknande. Även i framtiden så kommer enda sättet att förklara kopimi vara genom kopiering.
18 kommentarer ↓
[...] Kopimi: Framtidsencyklopedisk definition [...]
[...] sig själv miljontals gånger varje sekund på jorden. Vi är alla kopieringsmaskiner, natural born kopimists. Science is the co-ordination of phenomena regarded from the side of their repetitions. But this [...]
[...] Kopimi: Framtidsencyklopedisk definition [...]
[...] Rasmus, jag trodde att du försökte föra någon sorts filosofisk argumentation med din blogg. Men det är kanske som du säger: mina förväntningar var betydligt högre än vad [...]
[...] (hint framåt: nästa transaktion om smittontologin kommer att handla om kopimismen). [...]
[...] antitesen till solidaritet, “sharing is caring“, “fildelning = kärlek”, kopimi etc. De har en strikt hierarki, slänger ut folk godtyckligt utan varning vars enda [...]
[...] nummer av Glänta skriver jag och ChrisK, i relation till den senares framtidsdefinition av “kopimi“: Fleischers estetiska vitalism står i perfekt resonans med Tarde, för vilken varje [...]
[...] Post a Comment Your email is never published nor shared. Required fields are marked * Name * Email * Website Comment ‹ Sami/Ifpi vs. Pizzeria Lazio Möjligtvis liknande inlägg: Kopimi: Framtidsencyklopedisk definition [...]
[...] Kopimi: Framtidsencyklopedisk definition [...]
[...] är. Detta på grund av att det är en akademisk skrift och vår enda referens var en artikel som Rasmus hade skrivit. Copyriot har redan [...]
[...] har chans på en Pyrrhusseger i tingsrätten, medan Piratbyråns buss manifesterar kopimismen med högljudd musik och annan konst, och Piratpartiet vevar igång sin valrörelse inför valet [...]
[...] skriver i Glänta: Till saken hör att kopimis anhängare hittills aldrig har formulerat sin lära i egna ord, utan [...]
[...] kopimi har det förekommit försök till kopplingar mellan mutationer av memer och spridning. Man kan [...]
[...] som exempel på politisk agens, men även här är det relevant. Jag och Chris har redan skrivit om kopimismen som kärlek, i en Tardeansk mening. Samtidigt kan kopimismen även ses som kärlek i den [...]
[...] sedan jag skrev i den för ett tag sen med Kalle och efter att jag försökte introducera begreppsparet fröa/igla som en biologisktisk översättning av bitorrentprotokollets [...]
[...] en fotnot i kalleps kapitel finner jag dessutom en kul referens till en text jag skrev i Gläntas framtidsencyklopedi anno 2008. Jag hittar inte texten på interweb, ej heller i min stökiga lägenhet. Men vad jag minns går [...]
Danska: http://kopimi.dk/#definition
[...] clasic, folosit de mulți ani pe internet. Cred că cea mai bună explicație o puteți găsi aici: ”Kopimi (de la ”copy me”, copiază-mă). Pe de o parte, un imperativ, pe de altă parte, [...]
Kommentera