I PNR-förslaget står det dessutom explicit att det handlar om attt samla in mönster.

I artikeln är det “vi” som bejakar kameror. Vilka är “vi”? Jag tycker inte om övervakningskameror och sannerligen inte heller om FRA-lagen.

Så jag får inte vara med i hennes “vi”.

Vad betyder “bejakar”? Är inte orden “bejaka kamerorna” uttryck för en handling? Eller är bejakande ingen aktiv handling utan blott ord som står för sig själva?

Sedan kontrasterar hon ord mot handling efter att precis ha kontrasterat “bejaka” mot “protestera”. Jag begriper inte vad hon menar.

När jag begår handlingen att protestera mot exempelvis övervakningssamhället, så gör jag det oftast med ord och via internet (bloggar, fora och email till politiker och andra). Jag skriver under på att skickandet av protestmail, fulla med ord, är en handling.

Och visst finns det beröringspunkter mellan den kontroll vi ger upp när vi överlåter information till privata aktörer på nätet (gmail) eller publicerar detaljer om oss själva (bloggar, communities) – och med FRA-debatten. Men varför tror folk att problemet med FRAs tillgång till våra förehavanden på internet skulle reduceras av att vi skapar integritetsproblem för oss själva, frivilligt på gmail och i självutlämnande bloggar?

Det är viktigt att diskutera den ökade självexponeringen och kommersiella kartläggningen av oss på nätet och andra ställen. Men snälla, använd det inte som ett försvar för att staten ska få övervaka oss.