S23M: Resebibliotek och fanzine

Böcker som packas ned inför bussresan. På bilden syns först en bok som nämndes i förra inlägget, J.G. Ballards Skändlighetsutställningen, lämplig inte minst genom sin fixering vid bilkrascher. Om inte dess dos av snusk räcker, finns även en annan vacker Vertigo-pärla: Georges Batailles Ögats historia. Läste den dessutom sist för exakt ett år sedan, gillar cyklisk läsning. Sist i översta raden ser vi Friedrich Nietzsches Så talade Zarathustra, i Nikanor Teratologens nyöversättning. Känner egentligen inget trängande behov av att läsa om den, men vem vet vad som sker när bussen passerar de schweiziska Alperna?

På undre raden syns två spännande små böcker som knappt hunnit släppas. Bägge är förhandsexemplar som trillade ner i min brevlåda under den senaste veckan. Dels är det boken Deltagarkultur, författad av medlemmar i Interacting Arts. Dels är det en bok av den berlinske medieteoretikern Wolfgang Ernst som avhandlar arkivfrågor i allra bredaste bemärkelse.

Slutligen ser vi en grå bok. Den är tom. Där för jag in mina anteckningar under resan. Faktum är att den analoga skriften blir mitt enda dokumentationsmedium. Andra medresenärer har med sig sådant som videokameror och diktafoner.

En bok saknas på bilden: Bataille’s Peak av Allan Stoekl, nyligen omnämnd här och i någon mån excerpterad.

Jag har även gjort ett fanzine tillägnat projektet S23M. Upplagan är begränsad till 23 exemplar. Varje exemplar består av 23 pappersark, dubbelkopierade och vikta, alltså totalt 92 sidor, motsvarande en mindre bok. Fanzinet kan läsas från bägge sidor så att varje uppslag består av rättvänd text på höger sida och uppochnedvänd text på vänster sida. Bägge sidor är B-sidor, ty sådant tillåter det analoga. Om någon vill digitalisera fanzinet måste däremot ett val göras, där endera sidan blir den primära: Digital information är enkelriktad och indexerad.
Fanzineproduktionen var ytterst analog: Sax, tejp och häftapparat var de huvudsakliga redskapen, därtill användes även skrivmaskin och tipp-ex. Att ge sig an texter med sådana verktyg ger en särskild form av läsning, precis som att skärmläsning eller avskrift för hand är metoder med sina unika drag.
Innehållet är en ofantlig mängd text, kopierad från diverse källor, sållad och satt i nytt sammanhang, relaterat till det vansinniga projekt vi håller på att genomföra. Där finns material relaterat till Piratbyråns femåriga historia, såväl som noveller av J.L. Borges. Där finns några av Georges Batailles centrala passager om den allmänna ekonomin, liksom ett par bussrelaterade fragment från Philip K. Dick. Andra sidor i fanzinet ger glimtar från hur bussmediet använts i tidigare konstnärliga och populärkulturella sammanhang, från Furthur via The KLF till Transnacionala – ett projekt initierat av kretsen kring Neue Slowenische Kunst för den första upplagan av Manifesta år 1996.
Deltagare i den senare bussresan var bland andra Goran Đorđević samt Alexander Brener (känd för ett par skandaler, bland annat på Färgfabriken i Stockholm). Just det senare bussprojektet känns som en särskilt relevant konstnärlig referens för det som Piratbyrån just nu är i färd att genomföra. En annan liten text som kändes given för fanzinet var International Festivals The Theatre, från Visslingar & Rop. Därmed inte sagt att allt som får plats på de 92 sidorna nödvändigtvis är relevant. Fanzinet är ett experiment i (analogt) informationsöverflöd.

Böcker som packas ned inför bussresan. På bilden syns först en bok som nämndes i förra inlägget, J.G. Ballards Skändlighetsutställningen, lämplig inte minst genom sin fixering vid bilkrascher. Om inte dess dos av snusk räcker, finns även en annan vacker Vertigo-pärla: Georges Batailles Ögats historia. Läste den dessutom sist för exakt ett år sedan, gillar cyklisk läsning. Sist i översta raden ser vi Friedrich Nietzsches Så talade Zarathustra, i Nikanor Teratologens nyöversättning. Känner egentligen inget trängande behov av att läsa om den, men vem vet vad som sker när bussen passerar de schweiziska Alperna? På undre raden syns två spännande små böcker som knappt hunnit släppas. Bägge är förhandsexemplar som trillade ner i min brevlåda under den senaste veckan. Dels är det boken Deltagarkultur, författad av medlemmar i Interacting Arts. Dels är det en bok av den berlinske medieteoretikern Wolfgang Ernst som avhandlar arkivfrågor i allra bredaste bemärkelse. Sl