Ballard i musiken

Läste nyss Sommarkannibalerna, en av de “komprimerade romaner” som utgör J.G. Ballards bok Skändlighetsutställningen (som återfinns i det lilla resebibliotek som jag har med mig på S23M). Ur hörlurarna pressades minimalistiska ljudmattor, närmare bestämt Matthew Bowers projekt Sunroof!, som på nästan magiskt vis tycktes som gjord för de ballardianska beskrivningarna av en generaliserad badort. Bortom motorvägsbrons silverbåge fanns bassänger av torkad lera, stora som balsalar — modeller av ett själstillstånd, en kurvig labyrint. I sina egna kommentarer till texten fäller Ballard en lustig anmärkning: Man skulle kunna se Medelhavets badorter “som en linjär stad, ungefär 500 mil lång, från Gibraltar till Glafyda norr om Aten, och 300 meter bred. Under tre sommarmånader är detta världens största stad”. Numera är sex en konceptuell handling; det är förmodligen bara i termer av perversioner vi alls kan få kontakt med varandra. Tänker en figur som tydligen heter Travis, men som jag inte har någon egentlig bild av, då jag började läsa boken från mitten, kringflackande, i enlighet med Ballards egen rekommendation.

Åt läsaren överlåts ett avkodningsarbete med öppen utgång. Därför har någon konstruerat ett (något svåranvänt) konkordanslexikon för J.G. Ballards prosa. “Music” får 103 träffar. Fler kanske kan hittas i andra riktningen, alltså referenser till Ballard i diverse musik.

Summer Cannibals heter exempelvis en låt av Patti Smith, vars text visserligen må ha lika svävande koppling till Ballard som Joy Divisions text till låten Atrocity Exhibition, för att nämna ytterligare en titel som lånats direkt från författaren.

Via den fantastiska sajten The Ballardian hittas en intervju med dubstep-producenten Kode9, som även går under namnet Steve Goodman. Nu skriver han en bok om “sonic warfare” som ska ges ut av MIT Press nästa år, och som tydligen kommer att innehålla ett helt kapitel om J.G. Ballard.
I intervjun förklarar Kode9 sin egen musikaliska relation till författaren:

KODE9: In the mid-90s, when jungle was just coming through and early drum ‘n’ bass, I read The Drowned World, set in London underwater, a kind of tropical London, most of the city’s flooded. The creatures undergo this sort of weird negative evolution, so that there are pterodactyls flying down what used to be streets but are now lagoons. And the humidity and clamminess of that idea of London, I was kind of hearing it in jungle.

DJ RUPTURE: Interesting. A swampy sub-bass?

KODE9: Yeah. But also just the atmospherics of jungle. And also there’s a short story by Ballard that I love called ‘The Sound-Sweep’, which is set in a city in which sound doesn’t dissipate, it just builds up. And there’s a guy who’s like a refuge collector for sound, and he drives around with this truck, with this machine called the Sonovac, and he basically goes around cleaning up spaces, sucking sound. And it’s like, this was written in the early 60s, so it’s like musique concrete or just sampling, generally, in this story. It’s just an amazing, prophetic story about noisy cities — and sampling. So, they’re the two Ballard things I’m influenced by most, I think.

Texten hos The Ballardian fortsätter med att utförligt diskutera ballardianska figurer i anslutning till Burial. Medan alla pratade om hans fenomenala album Untrue i höstas, testade Copyriot en assemblagemetod i inlägget “November: Bas, barock, Burial, Benjamin“. Alla dessa B:n…

Läste nyss Sommarkannibalerna, en av de "komprimerade romaner" som utgör J.G. Ballards bok Skändlighetsutställningen (som återfinns i det lilla resebibliotek som jag har med mig på S23M). Ur hörlurarna pressades minimalistiska ljudmattor, närmare bestämt Matthew Bowers projekt Sunroof!, som på nästan magiskt vis tycktes som gjord för de ballardianska beskrivningarna av en generaliserad badort. Bortom motorvägsbrons silverbåge fanns bassänger av torkad lera, stora som balsalar — modeller av ett själstillstånd, en kurvig labyrint. I sina egna kommentarer till texten fäller Ballard en lustig anmärkning: Man skulle kunna se Medelhavets badorter "som en linjär stad, ungefär 500 mil lång, från Gibraltar till Glafyda norr om Aten, och 300 meter bred. Under tre sommarmånader är detta världens största stad". Numera är sex en konceptuell handling; det är förmodligen bara i termer av perversioner vi alls kan få kontakt med varandra. Tänker en figur som tydligen heter Travis, men som jag