Demonstrationer i all ära (eller inte). Nästa steg: Bygg kablar ut ur landet, utanför FRA:s kontroll.
Att bygga ett parallellt kabelsystem är förstås ingen hållbar lösning för våra internetkommunikationer. Men det är ett problem att de aktörer som driver den infrastruktur som drabbas direkt av FRA-lagen är så oerhört få (TeliaSonera och en handfull till). Därför vore det oerhört intressant, och ett ställningstagande i sig, att bygga en ny kabel ut ur landet.
Bäst lämpat är då staden Haparanda/Torneå vid svensk-finska gränsen. Någon borde helt enkelt dra en datakabel från ett hus till ett annat, korsande statsgränsen. När (om) FRA-lagen träder i kraft borde detta innebära plikt att skicka kopia av allt till FRA. Myndigheterna måste då välja om de vill skicka dit någon att klippa av kabeln, eller acceptera att data “smugglas” ut och in ur landet. Naturligtvis är det inga problem att frambringa teknisk kompetens som kan göra datalänken tillgänglig för andra internetanvändare. Även om bandbredden då lär bli löjligt låg är symbolvärdet högt.
Förutom gränsen till Finland har Sverige även en lång gräns till Norge, där samma sak går att göra, förutsatt att man kan hitta två närliggande grannar på var sin sida om gränsen som är beredda att samarbeta. Kabel lär förresten säkert kunna bli sponsrad.
Andra spännande experiment kan göras med laserlänkar, vilket dessutom är ganska billigt i jämförelse med kablar och kan överbrygga Svinesund (kanske även Öresund). Eftersom laser inte är kabel bryter det nog inte formellt mot FRA-lagen. Laserlänkar kan nog inte heller avlyssnas utan att signalen bryts. Att överbrygga Sveriges gränser med laser vore därför ofantligt roligt.
Uppdatering angående laser – ett citat ur Söderbergs bok:
Ett projekt som för närvarande utvecklas av en grupp tjeckiska hackers är att överföra information med hjälp av ljusdioder. Ett tänt ljus motsvarar en etta och ett släckt ljus en nolla. Lamperna är monterade på taken och informationen skickas från ett hustak till ett annat. Räckvidden är för tillfället 1,4 kilometer och överföringshastigheten uppgår till 10Mbps. I Prag finns ett helt nätverk av dioder som täcker in en stor del av staden. Liknande nätverk är under uppbyggnad i andra större städer i Östeuropa. En fördel med att skicka information med hjälp av ljussken i stället för med radiofrekvenser är att luftrummet är en allmänning. Ljusspektrat har inte hägnats in av licenser och egendomsrätter. En annan fördel med teknologin är att det inte går att tjuvlyssna på överföringen eftersom ljusstrålen är för svag för att kunna avläsas från sidan. Dioden kan endast avläsas av mottagaren som är placerad direkt framför ljuskällan. Tekniken är döpt till Ronja och initiativtagaren Karel Kuhavy bekräftar att han var inspirerad av Astrid Lindgrens hjältinna.
Uppdatering nr 2: Läs Christopher Kullenberg som skriver i Aftonbladet om “den nya liberalismen“.
12 kommentarer ↓
Word up! Jag är inte så tekniskt kunnig, men någon med hyfsad kompetens och lite ELFA-katalogssökande borde kunna få ihop något.
Eftersom jag befinner mig på Åland under sommaren och har hyfsade relationer med gubbarna på kustbevakningen kanske man kunde sätta upp nånting på en kobbe riktat mot Grisslehamn. Undrar vad som händer när vemodets dimma rullar in över Ålands hav dock.
[...] http://copyriot.se/2008/07/04/tag-fraktivismen-till-haparanda-overbrygga-granserna-med-laser/ [...]
Som jag skrev i en kommentar hos CK vore det intressant att se en karta över Sveriges internetinfrastruktur. Var och vart går kablarna över gränserna? Vem äger dem och hur? Den här kartan visar en backbonesladd till Oslo, Helsingfors, Köpenhamn, Riga, Moskva och Warsawa vardera, men den ser väldigt förenklad ut. Kartan i den här PPT:n visar fler kablar mot omvärlden.
En indikation hos Krisberedskapsmyndigheten är att stamnätet är svåröverskådligt:
“För närvarande är det mycket svårt att
avgöra exakt vilka stamnätsförbindelser som passerar gränserna.”
Och så bör ju nätet rimligen vara uppbyggt. Men vet ens FRA?
Nja, jag kan nog tänka mig lite kreativt nyttjande av speglar för att avlyssna en laserstråle. Det är inte kvantmekanik vi talar om här.
En föregångare:
http://en.wikipedia.org/wiki/Heliograph
Annars kan man alltid använda brevduvor som fysiskt lager, latencyn är kanske lite väl hög och men däremot så kan man nog få upp en hyffsad bandbredd om man har många duvor.
De är besvärliga att avlyssna eftersom man måste hitta rätt duva att fånga in
Linux support finns redan:
http://www.blug.linux.no/rfc1149/
[...] annan talar om att Fursten är ett “ånglok från helvetet” och en tredje skisserar på nya vapen. Samtidigt skallar ropen utanför murarna – maktmissbruk i republiken! Vi tiger inte längre! [...]
Haha, vilket intressant koncept.
Hur definierar man kabel egentligen ? “Kära FRA, vår trafik går ej genom kabel, den går i ett rör”.
[...] FRAktivism är ett intressant begrepp som snappades upp på Copyriot. Även Mothugg inspirerar till FRAktivism, samt Dr. Palmås artikel i [...]
Liten anmärkning bara från en kommunikationsnerd: Ljus på för etta och Ljus av för nolla är en synnerligen dålig kodning för optisk kommunikation (svårt att särskilja på nolla och inget alls).
Då är det bättre att dubbla klockfrekvensen och XOR:a biten med klockpulsen. Mycket bättre dataintegritet och man kan detektera när linan går ner.
[...] 3: Kommer att tala om FRAktivism, i bred bemärkelse, på Radio Uppland i eftermiddag kring fyra/halv [...]
[...] skriver nästan alltid om nätpolitik, men den om FRAktivismen är speciellt bra eftersom den dök upp mitt i FRA-debatten när alla skrek sig hesa över [...]
Kommentera