Bloggbävning mot FRA-lagen. Överallt utom på Copyriot. Bloggstiltjen har, med undantag för någon krusning på ytan, förhärskat här i över tre veckor tills nu – veckor med mer penna än tangentbord, mer kringresande än RSS:ande. Härifrån finns nog föga att lägga till den mäkta imponerande bloggstormen.
Fast ändå, en liten kommentar till vad Jesper Nilsson skriver, om att han förnöjt lutar sig tillbaka och “beskådar det borgerliga skådespel som spelas upp”. Ett skådespel som fångas mästerligt i filmremixen “Döda politiska karriärers sällskap” som alla förstås redan har sett. Frågan är varför skådespel ska betraktas som en inbjudan att luta sig tillbaka. Vad kännetecknar begreppet “borgerlig” bättre än just en sådan teatersyn?
Jesper vill komplettera kritiken mot FRA-lagen med exempel på hur svepande åsiktsregistrering och repression redan existerar. Högst relevant. Ändå är det orimligt att likställa sådana punktinsatser med den generaliserade paranoia som är förbunden med massövervakning – i en omfattning som i internationell jämförelse är rent extrem.
Beskrivningen av FRA-lagen som “en självklar följd i övergången från disciplinsamhälle till kontrollsamhälle” skär sig mot den text där Deleuze etablerade sin teori om kontrollsamhällena. Övergången är där en högst öppen historia, inte en sluten och förutbestämd övergång mellan två epoker.
Jesper avslutar med en glad förvissning om att ett tekniskt medierat motstånd ska rädda oss. Eftersom han gör det med citat från en gammal debattartikel från Christopher Kullenberg så passar det bra att som respons peka på de två strålande debattartiklar som denne idag hade inne i SvD respektive Expressen:
Även om vi i Sverige har haft en historiskt oproportionerligt stor militärindustriell verksamhet är frågan om vi nu helt plötsligt har börjat kapprusta i en ny typ av informationsbaserad krigföring.
Skådespelet förtjänar inte ett förnöjt tillbakalutande. Samling vid riksdagens portar klockan 08.30 på onsdag för att stötta den handfull ledamöter som förhoppningsvis spelat ett spel som de tänker vinna med ryggen rak.
(För övrigt är jag inte släkt med Peter Fleischer, som varit flitigare än mig i denna debatt. Några har frågat.)
9 kommentarer ↓
[...] Sagor från Livbåten, HAX, Oscar Swartz, Opassande, Rick Falkvinge, Copyriot, [...]
Ha ha, nu får jag väl ändå påstå att jag inte uppmanar till någon kollektiv tillbakalutning. Min tillbakalutning kan jag kosta på mig just för att jag ser en kapprustning som är starkare än det borgerliga skådespel som för sig på ledarsidor och debattsoffor.
Den åsiktsregistrering som jag råkat ut för är ju högst aktuell för att förstå hur jag personligen reagerar mot FRA-debatten. Men skall inte läsas som ett komplement i debatten som andra förväntas ta känslomässig hänsyn till.
Och bara för att jag använder ordet “övergång” menar jag inte att vi talar om två tydliga epoker och en revolutionerande övergång.
Det jag menar är att jag ser FRA som ett exempel på nationell kapprustning. Den övervakning som vi talar om finns redan i allra högsta grad. FRA-lagen är ett exempel på att stater nu känner sig tvungna att upprätthålla sin maktposition genom att skära in sig i data mining-teknologin.
Och här saknar debatten djup. Den förenklade “storebror”-paranoian förhärskar. Och människor (både från vänster och höger) som länge förespråkat territoriell makt genom militär upprustning och tydliga gränsdragningar har svårt att läsa in hur FRA nu försöker upprätta just gränsdragningar och kontroll i “cyberpace” (äntligen får jag använda det ordet).
Och när du ändå länkar till 99our68 vill jag passa på att länka till Karl’s läsvärda argument i Fria tidningeng:
http://www.fria.nu/artikel/20704
Jag hoppas i min enkelhet att du använde mitt raljerande och personliga inlägg blott som bakgrund för att får skriva lite kloka ord och kunna länka till lite välskrivna debattartiklar.
När jag äntligen får chansen att skriva cyberspace så stavar jag fel. Skall aldrig kommentera bloggar liggandes igen!
[...] Morra, Jinge, Trotten, Den okände rebellen, Hellmans värld, Mikael Persson, Projo, Kamferdroppar, Copyriot, Oscar Swartz, Rick Falkvinge, [...]
Jesper:
Självklart använde jag ditt personliga inlägg som bakgrund/ursäkt för att själv reflektera, och hade inte gjort det om jag inte i det såg en skepsis mot “storebror”-retoriken som jag delar!
Sen tyckte jag att det var märkligt att det inte fått en enda kommentar på din blogg, som om känslan av en enad bloggbävning med ens sveper bort lusten till kritiska diskussioner…
Oj, Gilles Deleuze beskriver precis de tankegångarna jag har gått med under flera månader utan att riktigt kunna formulera dem.
Nu kan jag hoppa över mina kval över att beskriva kontrollsamhället och istället köpa hans bok. Frågan hur man kan göra motstånd emot detta kontrollsamhälle återstår dock. Fildelning och virusskapande känns inte kraftfullt nog.
När jag och säkert många andra varnar för storebrorsamhället är det egentligen Deleuzes kontrollsamhälle vi syftar på. Och det är på ett plan mycket mer skrämmande än Orwells dystopier då det äter sig in i vårat medvetande helt obemärkt. Kapitalismens sociala kontroll blir samtidigt mer osynlig och mer omfattande. Vi är i en övergångsperiod, jag tror inte heller att det kommer avgöras på ett ögonblick men FRA-lagen är helt klart en temperaturhöjare, som förhoppningsvis väcker vår politiska medvetenhet. Framtiden är ändå det viktigaste politiska området, även om det knappast gör skillnad för världens människor idag.
Har ni något substitut för storebror-retoriken?
Väl mött imorgon! Jag hoppas det blir många vitklädda som dyker upp…
Ojoj,
har suttit och skrivit på text om gubbslem, och missat denna debatt..
Vill bara säga att jag håller med Rasmus i att man absolut inte skall se det som att vi byter en typ av samhälle (disciplin) mot en annan typ av samhälle (kontroll).
I min mening kan till och med Deleuze postskriptum ge intrycket av att så är fallet. (Jag tror att det är därför som Manuel DeLanda är lite gnällig på denna punkt – texten kan tolkas som om “society-as-a-whole” har bytt logik.)
Däremot tycker jag mig se att den typ av socio-tekniska apparater som Deleuze skrev om 1990 blir allt vanligare. Då menar jag de apparater som följer följande recept (“diagram”):
Loggning av beteenden (“universell modulering”) +
“super crunching” av stora datamängder =
skönjande av övergripande mönster i datan/möjligheter att förutspå skeenden.
Detta kan kopplas till att olika teknologiers evolutionslinjer (“fyla”) råkat sammanfalla till att skapa nya möjligheter – och att dessa råkat sammanfalla med olika samhälleliga möjligheter och “problematiker”. (Precis som panoptiska diagrammet sammanföll med önskan/problematiken kring hur man organiserade massor.)
Jag tror att vi bör studera hur dessa panspektriska strukturer – vare sig yttrar sig inom marknadsföring, produktionsledning/logistik, samhällsvetenskap (som i mitt gubbslemsprojekt) eller övervakningsapparater – “nerifrån-och-upp”, hur de uppstår kontingent.
Men, som sagt, detta betyder – som Rasmus påpekar – att detta är en öppen affär. Vi – inte minst hackare, och andra som inser att innovationer och politik är samma sak – kan påverka vilka strukturer som kan byggas. (Vilka världar är möjliga/omöjliga att bygga? Vi snackar ontopolitik, precis som i fallet bit torrent.)
Dessutom – det panspektriska diagrammet både ger och tar. Precis som panopticismens diagram skapar det både möjligheter och hot. Därför – som Deleuze skriver – “Det finns varken skäl att frukta eller att hoppas, utan att söka nya vapen.”
[...] faller vi tillbaka till de kloka orden av Deleuze: Kontrollsamhällena håller på att ersätta de [...]
Kommentera