Lite fakta koll bara: Det är otroligt vanligt att artisten och låtskrivaren är olika personer vid ett framförande eller en inspelning, mycket vanligare än du tror.

Lite förenklat betalar artisten procent på sina inkomster till upphovsmannen. Upphovsrätten tvingar artisten till detta.

Artisten och upphovsmannen är motparter inom musikindustrin. Stim (som representerar upphovsmännen) förhandlar med IFPI (som i förlängningen representerar artisten) på samma sätt som facket förhandlar med arbetsgivarna om upphovsmännens ersättning.

Att inte förstå skillnaden mellan en upphovsman och en artist är som att inte förstå skillnaden mellan en anställd och en arbetsgivare.

Men man ska kanske inte ställa så höga krav på en pirat…

Det är en intressant fråga. Rent produktmässigt så tycker jag det liknar filmfrågan, eftersom det inte heller är någonting som spelas live (förutom bio. men det går ju utför med bio).

Men jag tycker inte att det är så enkelt som att säga att låtskrivare inte behövs, om någon nu säger det. Att skriva en låt är väl lika mycket en kulturyttring som att spela den? Och folk är bra på olika saker, vissa är bra på att skriva låtar men kanske helt oförmögna att framföra dem, på samma sätt som vissa är bra på att skriva dramer men inte på att skådespela. Och tvärtom. Gränsen mellan en “riktig artist” kan ju inte rimligtvis gå mellan att skriva sitt eget material och inte, det är inte en relevant gräns.

Det sagt, så tror jag ändå inte att det behöver leda till att just låtskrivare ska få samma typ av ersättning som artister (däremot är det som sagt svårar med artister som inte spelar live). Om det är så pass värdefullt att ha profisionella låtskrivare så kan man ha stipendier och liknande. Men jag tror inte att formatet kräver det. Ta poeter, som får väldigt lite pengar jämfört med författare. Det anses väl inte att de behöver en heltidsanställning för att skriva några rader. Detsamma, och i betydligt högre grad skulle jag säga, gäller låtskrivare. Artister som behöver låtar kan väl få “bilda team” (tycker inte om “anställa” för det behöver inte finnas någon chef) med någon som skriver låtar. ingen upphovsrätt behöver ingå för någon av parterna. Faktum är väl att det bara är “produktliknande” artister som behöver skrivna låtar, på mindre komersiell nivå är det inte värdefullt på samma sätt att skriva låtar. Sen som sagt, vissa är bra på att sjunga men inte på att skriva, och tvärtom, men det är inget argument för att ha upphovsrätt till låtar.

fast jag vet inte, den här idén verkar också förutsätta någon slags upphovsrätt i grunden, så det är nog inte en universallösning utan handlar bara om vårt samhälle.

Visst kan de välja att sälja sina alster till artister med någon form av rörlig inkomst som alternativ till en engångssumma men ser inte problemet med en saknad upphovsrätt för dem. SKiljer sig inte från någon som skapar något annat som behöver säljas vidare.

Det gäller alltså som i frågor som: monopol= smuggling, skrå = teknologistagnation, frihandel = bra för alla på sikt, Teknologi = världen blir mindre, Utveckling = kakan blir större och fler få ta del av den, Framtiden = de få förlorar makt till förmån för de många (läs: adel->borgare->?)… etc.