<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Comments on: Baumol, sjuksyrrorna och produktiviteten</title>
	<atom:link href="http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/</link>
	<description>Multiplication can produce powerful numbers</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Feb 2012 13:44:57 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>By: Copyriot &#8250; Avdragsrätt för kultursponsring är fortfarande kulturpolitik</title>
		<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/comment-page-1/#comment-22775</link>
		<dc:creator>Copyriot &#8250; Avdragsrätt för kultursponsring är fortfarande kulturpolitik</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 May 2008 10:51:32 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/#comment-22775</guid>
		<description>[...] Baumol, sjuksyrrorna och produktiviteten  [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] Baumol, sjuksyrrorna och produktiviteten  [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>By: Copyriot &#8250; Om musikens juridisk-estetiska tudelning</title>
		<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/comment-page-1/#comment-22684</link>
		<dc:creator>Copyriot &#8250; Om musikens juridisk-estetiska tudelning</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 04 May 2008 03:06:04 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/#comment-22684</guid>
		<description>[...] Baumol, sjuksyrrorna och produktiviteten [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] Baumol, sjuksyrrorna och produktiviteten [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>By: fluortanten</title>
		<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/comment-page-1/#comment-22337</link>
		<dc:creator>fluortanten</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Apr 2008 19:16:07 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/#comment-22337</guid>
		<description>Vore det att slå in öppna dörrar att ställa frågan hur immaterialrätt i berörda sektorer påverkar produktiviteten? Med &quot;produktivitet&quot; mätt i antalet &quot;kopior&quot; per &quot;kostnad&quot; givetvis.

Jag utgår ifrån det eftersom jag så väldigt sällan ser det diskuteras.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Vore det att slå in öppna dörrar att ställa frågan hur immaterialrätt i berörda sektorer påverkar produktiviteten? Med &#8220;produktivitet&#8221; mätt i antalet &#8220;kopior&#8221; per &#8220;kostnad&#8221; givetvis.</p>
<p>Jag utgår ifrån det eftersom jag så väldigt sällan ser det diskuteras.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>By: rasmus</title>
		<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/comment-page-1/#comment-22330</link>
		<dc:creator>rasmus</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Apr 2008 13:28:18 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/#comment-22330</guid>
		<description>Martin: Jag hoppades på att få en kommentar från just dig kring just detta! :)

Angående Marx så har jag bara tittat en liten smula på &lt;I&gt;Teorier om mervärdet&lt;/I&gt; (där han bland annat skriver om pianister) och tycker inte att det motsade &lt;a HREF=&quot;http://www.generation-online.org/c/fcmultitude3.htm&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;vad Paolo Virno skriver i &lt;I&gt;A Grammar of the Multitude&lt;/I&gt;&lt;/A&gt;:

&lt;BLOCKQUOTE&gt;Marx analyzes intellectual labor, distinguishing between its two principal types.   /.../ This is the same distinction which Aristotle made between material production and political action. The only difference is that Marx in this instance is not concerned with political action; rather, he is analyzing two different representations of labor. To these specifically defined types of poiesis he applies the distinction between activity-with-end-product and activity-without-end-product. The second type of intellectual labor (activities in which &quot;product is not separable from the act of producing,&quot;) includes, according to Marx, all those whose labor turns into a virtuosic performance: pianists, butlers, dancers, teachers, orators, medical doctors, priests, etc.

So then, if intellectual labor which produces an end product does not pose any special problems, labor without an end product (virtuosic labor) places Marx in an embarrassing situation. The first type of intellectual labor conforms to the definition of &quot;productive labor.&quot; But what about the second type? /.../ Of course, even virtuosic performances can, in principle, produce surplus-value: the activity of the dancer, of the pianist, etc., if organized in a capitalistic fashion, can be a source of profit. But Marx is disturbed by the strong resemblance between the activity of the performing artist and the &lt;I&gt;servile&lt;/I&gt; duties /.../ According to Marx, even if the &quot;virtuosist&quot; workers represent, on one hand, a not very significant exception to the quantitative point of view, on the other hand, and this is what counts more, they almost always converge into the realm of servile/non-productive labor. Such convergence is sanctioned precisely by the fact that their activity does not give way to an independent end product: where an autonomous finished product is lacking, for the most part one cannot speak of productive (surplus-value) labor. Marx virtually accepts the equation work-without-end-product = personal services. In conclusion, virtuosic labor, for Marx, is a form of wage labor which is not, at the same time, productive labor (&lt;I&gt;Theories of Surplus-value&lt;/I&gt;: 410-411).&lt;/BLOCKQUOTE&gt;



Det skulle vara ytterst intressant att få detta utrett...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Martin: Jag hoppades på att få en kommentar från just dig kring just detta! :)</p>
<p>Angående Marx så har jag bara tittat en liten smula på <i>Teorier om mervärdet</i> (där han bland annat skriver om pianister) och tycker inte att det motsade <a HREF="http://www.generation-online.org/c/fcmultitude3.htm" rel="nofollow">vad Paolo Virno skriver i <i>A Grammar of the Multitude</i></a>:</p>
<blockquote><p>Marx analyzes intellectual labor, distinguishing between its two principal types.   /&#8230;/ This is the same distinction which Aristotle made between material production and political action. The only difference is that Marx in this instance is not concerned with political action; rather, he is analyzing two different representations of labor. To these specifically defined types of poiesis he applies the distinction between activity-with-end-product and activity-without-end-product. The second type of intellectual labor (activities in which &#8220;product is not separable from the act of producing,&#8221;) includes, according to Marx, all those whose labor turns into a virtuosic performance: pianists, butlers, dancers, teachers, orators, medical doctors, priests, etc.</p>
<p>So then, if intellectual labor which produces an end product does not pose any special problems, labor without an end product (virtuosic labor) places Marx in an embarrassing situation. The first type of intellectual labor conforms to the definition of &#8220;productive labor.&#8221; But what about the second type? /&#8230;/ Of course, even virtuosic performances can, in principle, produce surplus-value: the activity of the dancer, of the pianist, etc., if organized in a capitalistic fashion, can be a source of profit. But Marx is disturbed by the strong resemblance between the activity of the performing artist and the <i>servile</i> duties /&#8230;/ According to Marx, even if the &#8220;virtuosist&#8221; workers represent, on one hand, a not very significant exception to the quantitative point of view, on the other hand, and this is what counts more, they almost always converge into the realm of servile/non-productive labor. Such convergence is sanctioned precisely by the fact that their activity does not give way to an independent end product: where an autonomous finished product is lacking, for the most part one cannot speak of productive (surplus-value) labor. Marx virtually accepts the equation work-without-end-product = personal services. In conclusion, virtuosic labor, for Marx, is a form of wage labor which is not, at the same time, productive labor (<i>Theories of Surplus-value</i>: 410-411).</p></blockquote>
<p>Det skulle vara ytterst intressant att få detta utrett&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>By: martin</title>
		<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/comment-page-1/#comment-22329</link>
		<dc:creator>martin</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Apr 2008 13:16:30 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/#comment-22329</guid>
		<description>Hej Rasmus,

En liten kort kommentar. Karl Marx definition av produktivt arbete skiljer sig radikalt från Adam Smiths. I Kapitalets &quot;fjärde bok&quot;, på svenska &quot;Teorier om mervärdet&quot;, definierar Marx produktivt arbete som det arbete vilket producerar mervärde. Alltså är en cirkusclown produktiv, skriver Marx, om clownen är anställd till en direktör, som i sin tur tar betalt för att folk ska titta på clownen.

Adam Smith menade att produktivt arbete är vad som utmynnar i &quot;vendible goods&quot;, alltså i hans modell varor och annat greppbart. 

De två teorierna är dock väldigt olika.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hej Rasmus,</p>
<p>En liten kort kommentar. Karl Marx definition av produktivt arbete skiljer sig radikalt från Adam Smiths. I Kapitalets &#8220;fjärde bok&#8221;, på svenska &#8220;Teorier om mervärdet&#8221;, definierar Marx produktivt arbete som det arbete vilket producerar mervärde. Alltså är en cirkusclown produktiv, skriver Marx, om clownen är anställd till en direktör, som i sin tur tar betalt för att folk ska titta på clownen.</p>
<p>Adam Smith menade att produktivt arbete är vad som utmynnar i &#8220;vendible goods&#8221;, alltså i hans modell varor och annat greppbart. </p>
<p>De två teorierna är dock väldigt olika.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>By: 0t0</title>
		<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/comment-page-1/#comment-22328</link>
		<dc:creator>0t0</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Apr 2008 12:19:11 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/#comment-22328</guid>
		<description>Älskar ordet &quot;kunskapsproduktion&quot; - så oerhört vackert (och fortfarande lite hippt!). Det är intressant att begreppet är så populärt i konstvärlden. 
Här på universitetet är det tydligt att jag arbetar jag i en kunskapsfabrik. Och just nu producerar vi mycket; många enheter kunskap per anställd och timma. Dock verkar det som att efterfrågan är sviktande..</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Älskar ordet &#8220;kunskapsproduktion&#8221; &#8211; så oerhört vackert (och fortfarande lite hippt!). Det är intressant att begreppet är så populärt i konstvärlden.<br />
Här på universitetet är det tydligt att jag arbetar jag i en kunskapsfabrik. Och just nu producerar vi mycket; många enheter kunskap per anställd och timma. Dock verkar det som att efterfrågan är sviktande..</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>By: Martin L.</title>
		<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/comment-page-1/#comment-22327</link>
		<dc:creator>Martin L.</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Apr 2008 08:49:29 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/#comment-22327</guid>
		<description>Det hela får mig lite att tänka på hur breven från min läkare kommer i kuvert med texten &quot;Stockholms läns landsting - Norra produktionsområdet&quot;.
Där produceras minsann sjukvård!</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det hela får mig lite att tänka på hur breven från min läkare kommer i kuvert med texten &#8220;Stockholms läns landsting &#8211; Norra produktionsområdet&#8221;.<br />
Där produceras minsann sjukvård!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>By: LA2</title>
		<link>http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/comment-page-1/#comment-22324</link>
		<dc:creator>LA2</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 28 Apr 2008 22:19:03 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://copyriot.se/2008/04/28/baumol-sjuksyrrorna-och-produktiviteten/#comment-22324</guid>
		<description>Att spadtillverkarens lön kan öka beror på att folk vill köpa de spadar som tillverkas, dvs det finns en kaka att fördela. Det betyder också att fler kan sysselsättas med spadtillverkning. Men när tjänstefolkets löner ökar, beror det på att färre vill jobba som tjänstefolk. Lubbe Nordström beskrev i &quot;Lort-Sverige&quot; hur färre ungdomar ville arbeta som bonddrängar och -pigor på 1930-talet, eftersom det fanns bättre betalda jobb i städernas industrier att välja på. Bönderna tvingades höja lönerna och detta kallades &quot;brist på tjänstefolk&quot;. För att ha råd, tvingades de nöja sig med färre drängar och tvingades införa traktorer för att höja produktiviteten. Man kan aldrig titta enbart på lönenivån, utan måste multiplicera med hur många som arbetar inom respektive sektor, för detta är aldrig konstant.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Att spadtillverkarens lön kan öka beror på att folk vill köpa de spadar som tillverkas, dvs det finns en kaka att fördela. Det betyder också att fler kan sysselsättas med spadtillverkning. Men när tjänstefolkets löner ökar, beror det på att färre vill jobba som tjänstefolk. Lubbe Nordström beskrev i &#8220;Lort-Sverige&#8221; hur färre ungdomar ville arbeta som bonddrängar och -pigor på 1930-talet, eftersom det fanns bättre betalda jobb i städernas industrier att välja på. Bönderna tvingades höja lönerna och detta kallades &#8220;brist på tjänstefolk&#8221;. För att ha råd, tvingades de nöja sig med färre drängar och tvingades införa traktorer för att höja produktiviteten. Man kan aldrig titta enbart på lönenivån, utan måste multiplicera med hur många som arbetar inom respektive sektor, för detta är aldrig konstant.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

