Om källkritik, fascism och reaktionerna på inlägget om Ifpi

En första uppföljning på inlägget “Grattis Ifpi, 75 år: Om detta må ni berätta!“, som under tisdagen publicerades i två engelska översättningar. Dels här på Copyriot, under rubriken “What the IFPI tries to conceal about its origins in fascist Italy“, dels i alternativ översättning av TorrentFreak som “IFPI Erases Evidence Of Fascist Roots For 75th Anniversary“. Dessutom refereras det av Sydsvenskans Anders Mildner.

Inlägget har, förutom här och på TorrentFreak, även diskuterats på Wikipedia och på Piratpartiets forum. Det är kul. Men framför allt tillämpningen av dygden källkritik efterlämnar en känsla av olust. Problemet är inte, som det brukar låta i skolvärldens diskurs, att nätskribenter är slappa i att bedöma huruvida faktauppgifter på nätet är trovärdiga eller inte. Tvärtom, de är nitiska i att dra gränser mellan sanna och falska fakta. Problemet är sanningssökandets tendens att fastna i självrefererande loopar, där alla helt missar frågan om faktauppgifters relevans.

“Är det sant då?”, frågar kort den andra kommentatorn på Piratpartiets forum, vilket föranleder ett svar från TeirdeZ som känns ganska typiskt. Inte ett ord om trovärdigheten för den källa som jag angav i bloggposten: en promemoria från Justitiedepartementet från 1953, offentlig handling som finns tillgänglig på KB. I stället speglas källkritiken genast tillbaka till den nämnda Wikipedia-sidans ändringshistorik.
TeirdeZ ifrågasätter uppgiften att Ifpi grundades år 1933 i det fascistiska Italien – med hänvisning till att den wikipedian som postade den tydligen har fått sin opartiskhet ifrågasatt av andra wikipedianer. På Wikipedia hade uppgiften hänvisats till en litteraturlista bestående av fem källor från 1980-talet, alla härrörande från Ifpi själva. Detta får TeirdeZ att dra slutsatsen:

Häpnadsväckande nog verkar iofs mestadelen av den där listan vara publicerad av IFPI själva, så att de försöker dölja historien lär ju inte vara sant – det kan helt enkelt bara vara någon random anställd som har reviderat artikeln.

Men att Ifpi på 1980-talet stolt deklarerade att de hade grundats år 1933 (och även firade sitt femtioårsjubileum med att ge ut en bok) motsäger ju på intet vis att Ifpi idag systematiskt förtiger sin egen historia. Vilket ju är det intressanta – oavsett om det skulle ha varit “en random anställd” som raderade uppgiften på Wikipedia, vilket förstås är mycket möjligt.
Monki sätter däremot saken i sammanhang:

IFPI är en organisation som inte bara vill dölja en smutsig historia, utan dölja att de har en historia (eller snarare en genealogi) överhuvudtaget. /…/ Vad IFPI vill är istället att framställa sig som en naturlig, opartisk, oproblematisk och ohistorisk försvarare av upphovsmännens intressen. Någon utan historia går inte att ifrågasätta.

Övriga debattörer på Piratpartiets forum snöar dock snabbt in på en helt annan – lika meningslös som oundviklig – diskussion. Nazism. Inlägget nämnde ju ordet “fascism”, som jag verkligen inte tycker om att missbruka, men i det här fallet handlade det ändå om den uttalat fascistiska staten Italien. Tyvärr uppfattar många fascism och nazism som synonymer, vilket tycks omöjliggöra varje vettig diskussion om den italienska fascismens karaktär och vad det innebar för Ifpi att under trettiotalet samverka med regimen i Italien.

Större delen av forumdiskussionen blir en polemik mellan piratpartisterna Steffan Müller och Qer. Den ene menar att nazismen i Tyskland manipulerades fram av banker och storföretag och att befolkningen inte hade en aning om Förintelsen, den andre invänder att antisemitismen var utbredd i breda tyska folklager och liksom spontant tog sig utlopp i folkmord. Det märkliga är att bägge tycks tro att den diskussionen säger något om Ifpis relation till fascismen i Italien. Den förste menar att uppgifterna är komprometterande för Ifpi, den andra ifrågasätter den saken då han menar att alla ändå var antisemiter.
Men hallå! Ingen har hävdat att Ifpi skulle ha givit något nämnvärt understöd till diktaturen i Italien, än mindre till diktaturen i Tyskland! Ändå kommer precis samma icke-fråga upp i diskussionen på Wikipedia, där Bpeps skriver:

Despite a fruitless search I have been unable to find any mention of whether IFPI was a puppet of Mussolini. It was certainly formed in 1933 but registered in Switzerland. /…/ There is no way an unsourced claim can ever be used on Wikipedia.

Plötsligt har frågan om huruvida det ska nämnas att Ifpi grundades 1933 i Italien – vilket redan belagts mer än väl – blivit en fråga om huruvida Ifpi var Mussolinis underhuggare! Att det inte kan beläggas att Ifpi var “Mussolinis nickedockor”, vilket inget hittills heller tyder på att de var, blir på något sätt ett argument för att inte ens nämna att organisationen har en historia!
Det är frustrerande hur det blotta nämnandet av ordet “fascism” i en historisk redogörelse får diskussionen att snävas in till en fråga om skuldbeläggande eller ej. Poängen är inte att skuldbelägga Ifpi, än mindre antyda att de skulle ha en dold ideologi. Poängen är att Ifpi i någon mån – här behövs såklart mer forskning – drog nytta av de korporativistiska tendenserna i Italiens fascistiska regim (och kanske även Portugals).
Vad jag hävdade i inlägget är att den upphovsrättsbyråkrati som administrerar Bernkonventionen – i Sverige bestående av organisationer som Ifpi, Sami och Copyswede – verkar inom ett ramverk som har starka drag av korporativism. Och, vilket är viktigt, att det under 1930-40-50-talen fanns starka alternativa förslag, som enbart hade gynnat musiker men inte skivbolag ekonomiskt. Det talades även mycket om att låta musikerfacken få kollektiva rättigheter att använda som “stridsåtgärder”, alltså att facken skulle kunna totalförbjuda offentligt bruk av inspelningar för att sätta kraft bakom krav. Ifpi ville motverka detta för att det gick emot deras intressen, och det fascistiska Italien sökte en samhällsordning utan klasskamp, där arbetarnas intressen organiskt flätats samman med kapitalets. Följaktligen inte så konstigt, under en epok då ett oroligt Europa återhämtade sig efter den stora depressionen, att de samverkade för att påverka upphovsrättssystemet i den riktning som de båda önskade.

Associationen från fascism till övervakningssamhälle, som flertalet på piratpartiets forum tycks vara förtjusta i, är i sammanhanget mindre relevant. Ifpis agerande på trettiotalet hade ingenting alls att göra med övervakning av privatpersoner. Sådant började de intressera sig för först på sjuttiotalet, när kassettbandens spridning ledde till storskalig hemkopiering av musik för första gången.
Historien som Copyriots inlägg berättar säger nog mer om Romkonventionen än om dagens Ifpi. Att däremot dagens Ifpi så systematiskt förnekar att de alls har en historia, det säger ganska mycket om dagens Ifpi.

Och vad som kommer att hända på Wikipedias sida om Ifpi lär säga en del om wikipedianers objektivitetsbegrepp. Därtill är det inte helt oviktigt vad som står där. Exempelvis lär sidan dagligen besökas av journalister som är i färd att referera till Ifpi.