Premiärupplagan av Nya Vågen, P1:s nya program för kulturdebatt, öppnade med att ta sig an fildelningsdebatten. Ni vet den som i startade på allvar i Sverige för fyra-fem år sedan, och som förra våren slutgiltigen begrovs. Nu efter nyår har denna debatt, som bekant, gjort en halvdan comeback i papperstidningarna.
Som Eric Schüldt pÃ¥pekar i P1 är det första gÃ¥ngen som kulturpersonligheter figurerar pÃ¥ antipiratsidan, även om deras personliga bidrag i hög grad har inskränkts till att lÃ¥na ut sina namn till lobbyistskrivna texter. Eric Schüldt ser “en tydlig tendens senaste mÃ¥naden. Opinionen har svängt: fildelning är stöld, lagen mÃ¥ste finnas, stöder man fildelning är man kulturföraktare”. Fildelningen har gÃ¥tt frÃ¥n att framställas som “folklig subkultur till organiserad brottslighet”, “piraterna har inte mÃ¥nga vänner just nu”.
Vilket förstås skulle bestridas av många, som tvärtom upplever att upphovsrättskritiken har vunnit mark under januari. Vilken av bilderna som stämmer beror nog helt enkelt på om man läser dagspressens krönikörer eller följer nätets diskussioner.
En degenererad massmedial debatt är inte så farligt och kan gärna spela ut sig själv så länge den inte sedimenteras i lagförslag, affärsmodeller och tänkande.
Så skriver Magnus i sina läsvärda reflexioner kring P1-programmet.
I radiostudion hävdade kulturjournalisten Andreas Ekström att debatten “mognat” eftersom den “förs av fler”. För de tvÃ¥ meddebattörer som sysslar praktiskt med musik – Roger Wallis (KTH, Skap) och Mattias Lövkvist (Hybris) – rÃ¥dde det däremot ingen tvekan om att den massmediala debatten tvärtom “gÃ¥tt tillbaka minst tre Ã¥r i tiden”.
Vilket väl bland annat illustrerades av hur programledaren sade “musikförsäljning” fast uppenbarligen menade “fonogramförsäljning”, samtidigt som studiosamtalet urartade i en diskussion om ersättningsnivÃ¥er och priser i iTunes Music Store. (Ganska snabbt inskränktes ämnet till att gälla fildelning av musik. SÃ¥dana inskränkningar är nödvändiga, samtidigt som de visar hur meningslöst det är att diskutera “fildelningen” i generella termer.)
Roger Wallis förespråkar fortfarande sin kompromiss: legalisera fildelning mot att en bredbandsavgift att fördelas via organisationer som Stim. Något som han kan göra just eftersom han bara talar om musik och undviker hela frågan om film (och särskilt pornografisk sådan).
Nu lÃ¥ter han visserligen mer tveksam till statlig bredbandsskatt och föreställer sig “frivilliga” lösningar pÃ¥ marknaden. Ã… andra sidan antydde han att pengar även bör drivas in frÃ¥n “de som säljer datorer”, eftersom de (indirekt) ocksÃ¥ tjänar pengar “pÃ¥” fildelning.
Samtidigt betonar Roger Wallis gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng att distribution av inspelningar ändÃ¥ inte blir det viktigaste för musikartister. “Musikindustrin som helhet” – alltsÃ¥ inklusive levande musik – “gÃ¥r bättre än nÃ¥gonsin”. Vilket inte är nÃ¥gra nyheter, men uppenbarligen behöver pÃ¥pekas igen. Samtidigt lyser “visionerna av hur inspelad musik och realtidsupplevelser kan sammanverka och flätas in i varandra” fortfarande med sin frustrerande frÃ¥nvaro (för att Ã¥ter citera Magnus).
Som i så många tidigare diskussioner är det bara Mattias Lövkvist som förmår att gå bortom den ångestdrivna problematik som karakteriserar debatten för/mot fildelning.
jag ser fildelning som mycket större, fildelning är det västerländska samhällets kultur idag, det är sammanflätat med att producera /…/
artisters karriärer skapas genom fildelning, och det är ingen liten grej utan hur samhällets kultur fungerar idag
Slutligen vill jag rekommendera Jonas Anderssons långa inlägg som påminner om varför det är så skevt att ställa två renodlade scenarion – legalisering mot kriminalisering – mot varandra. Alla som är insatta borde inse att rättsliga gråzoner och permanenterade undantagstillstånd kommer att vara den verkligheten som alla har att förhålla sig till, i åtminstone ett decennium till.
Läs även Karl Palmås skarpa analys av EMI:s deterritorialisering.
7 kommentarer ↓
Verkar som att media industrin vill ha pengar på allt som säljs (de får ju redan för CD/DVD skivor och MP3 spelar), så snart höjs priset på Jolt colan mm eftersom det indirekt gör att folk kan vara upp längre o fildela mer.
Jag tycker absolut inte att debatten har gått tillbaka tre år!
Vad som hänt var att en mängd dammiga krönikörer hoppade till när bla moderata riksdagsledamöter rakt ut uttalade sig för legalisering av fildelning. För dessa personer var det redan självklart att fildelning var av ondo, så dom har inte haft någon drift att skriva om det.
Men nu när många uttalat sig har dom även fått mothugg och debatten kan nyansera sig en bit
Jag har definitivt skönjt en uppvärmning för dom här frågorna över tiden. Reaktionära krönikörer till trots.
(Jag brukar följa PPs nyhetsforum, en utmärkt kännare i nyhetsströmmen.)
Debatten har nog inte gått tillbaka utan snarare ökat och breddats. När folk som förr var ointresserade nu blivit intresserade är det bara väntat att en andel av dom yrvaket faller in i det-är-stöld-och-därmed-basta-fållan med full kraft.
Men det är slående hur mycket annat som händer. Två exempel jag upptäckt under kvällen idag:
http://iwouldntsteal.net/index.html
http://www.thecricket.nu/recensioner.asp?id=976
[...] Multiplication can produce powerful numbers « “Fildelningsdebatten”: Tre Ã¥r tillbaka i tiden? [...]
Intervjun i The Cricket visar tydligt på en separation. Emil som intervjuas säger mycket bra om musikjournalistikens nya former och verkar på ett personligt plan befinna sig mitt uppe i samtiden. Samtidigt står han med ena foten i de traditionella massmediernas skivrecenserande uppbyggt efter skivbolagens releasdatum.
Skatt på datorer?
Det är inte bara datorer som krävs till fildelning utan också routrar och annat. Varför inte beskatta själva grunden: kiselskatt.
[...] Detta är förklaringen till att det 2008 Ã¥rs första veckor sÃ¥ ofta kändes som om man kastats tre Ã¥r tillbaka i tiden. Kopieringen diskuteras än en gÃ¥ng, retarderat nog, i termer av “nedladdning” och [...]
Kommentera